Det är dags att ta nästa steg för att minska tobaksanvändningen

Regeringen har kommit med en del förslag för att begränsa användningen av tobak, förslag en utredning skall titta på. Bland annat förbud att röka på en del allmänna platser samt det som uppmärksammats kanske mest, förbud att röka på uteserveringar.

Jag är något förvånad över att personer, främst på allianskanten, kritiserar regeringens utspel.

Rökförbud på allmänna platser finns i många länder i Europa men även i Australien, Kanada, USA och Nya Zeeland.

Varför skall man ha rätt att röka på en lekplats?

Varför skall en gäst som beställt in mat på en uteservering få rök i ansiktet från bordet intill därför att vinden blåser så och de inte vill ta hänsyn?

Skall gästen som vill äta flytta in i restaurangen eller skall rökarna gå någon annanstans och röka?

Människor skall ha frihet att göra sina egna val. T.ex röka så länge detta är tillåtet. Men den egna friheten får aldrig ta ifrån någon annans frihet.

Cigarettpaket - Australien

När man står på perrongen för att att Stockholmståget kan ibland rena rökorgien utbrista. Passagerarna vet att nu kan man inte röka på några timmar och alla passar på på samma tid. Vilken frihet är viktigast? Rökarnas att få röka just där, eller min att slippa passiv rökning?

Målsättningen bör vara att avskaffa tobaken i Sverige och för att nå dit bör man ta steg efter steg. Förebyggande är viktigast så att unga aldrig börjar röka. Hjälp att sluta år också viktigt samt att genom att hålla högt pris och göra det besvärligare att röka få fler att vilja sluta.

Jag ser också som sjukvårdspolitiker en minskad tobaksanvändning som ett sätt att förbättra folkhälsan.

KOL är ett bra exempel. Läs mer här. Det är en lungsjukdom som 500-700.000 svenskar har. Ca: 3000-3500 personer avlider i sjukdomen varje år.

Huvudsakliga orsaken till KOL är rökning. Vid 75 års ålder har 50% av rökarna KOL. Om rökning försvann skulle KOL minska drastiskt vilken skulle både spara pengar och liv.

Palliativa vårdavdelningen i Falkenberg invigd.

Idag invigdes den palliativa vårdavdelningen i Falkenberg. Avdelningen drivs av Närsjukvården i Region Halland och politiskt ansvarig nämnde är Driftnämnden Närsjukvård.

Två klipp för nya vårdavdelningen

Den nya vårdavdelningen riktar sig till personer som vårdas i sitt hem, ofta med mycket hjälp och stöd av närstående. Vårdavdelningen ska vara en resurs när patienten kanske inte längre vill vårdas hemma, eller när närstående under en period behöver avlastning.

Avdelningen ska erbjuda vård för hallänningar från 18 år och uppåt med olika diagnoser. Vården kommer att bedrivas i nära samarbete med det palliativa konsultteamet i Falkenberg.

Två glada FP-ordförande i Närsjukvård och lokal nämnd

Åtta undersköterskor och åtta sjuksköterskor kommer att bemanna avdelningen som kommer att vara öppen dygnet runt, året runt. Läkare i närsjukvården kommer att vara knutna till avdelningen, även andra kompetenser. Den allmänna palliativa vården är alltså till stor del inriktad på omvårdnad och smärtlindring .Vid mer avancerade behandlingar kommer patienterna att få dessa på sjukhus.

Invigningen var välbesökt som ni kan se på bilderna.

Många kom på invigningen

Avdelningen fyller ett behov som saknats. Den är inte bara för invånarna i Falkenberg utan för alla hallänningar.

Bilderna är tagna av Linnéa Kongbäck på Närsjukvårdens kansli.

Ett av rummen

En utmaning att bemanna sjukhusen dygnet runt

Vårdförbundet i Halland har gjort diverse utspel som vi i majoriteten i Region Halland reagerar över. Idag står ett svar i Hallandsposten.

En utmaning att bemanna dygnet runt

Camilla Henningsson, ordförande i Vårdförbundet avdelning Halland, skriver i en debattartikel att bristen på sjuksköterskor är en lönefråga. Bristen på sjuksköterskor inom vissa områden är inget hallandsproblem, utan tyvärr en nationell verklighet. Det finns många orsaker till att det kan vara svårt att rekrytera sjuksköterskor. Ibland är det en lönefråga, ibland kanske en fråga om arbetstider och att få livspusslet att gå ihop. Det är en utmaning att bemanna en verksamhet 24 timmar om dygnet – det kan vi inte bortse ifrån.


Det senaste året har antalet tillsvidareanställda sjuksköterskor på Hallands sjukhus ökat. Vi har satsat på löneökningar för både allmänsjuksköterskor och nattarbetande sjuksköterskor. Medianlönen för en allmänsjuksköterska i Region Halland är 27 600 kronor i månaden. Det är över rikssnittet, och högre än i alla våra grannlän. Löneökningen mellan år 2013 och 2014 är 7,8 procent. Det får man nog beskriva som att vi jobbar med lönefrågan.


Tillsammans med Vårdförbundet arbetar vi med flera projekt på temat Hälsosamma arbetstider. Region Halland jobbar också med att se över vem som gör vad i vården. Vi är nämligen övertygade om att utvecklade arbetssätt kan ge både bättre flöden och effektivitet för patienterna, och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna.


Ibland är det meningsfullt att använda inhyrda sjuksköterskor. Det kan till exempel vara i rekryteringsskarvar, och då köper regionen tjänster av ett fåtal upphandlade bemanningsföretag. Just nu är behovet något större än vanligt, och det är sant att kostnaden har ökat. Samtidigt ska vi komma ihåg att det handlar om 17 tjänster av totalt nästan 1 300 sjuksköterskor på Hallands sjukhus.


När det har varit brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom ett område har regionen ibland erbjudit medarbetare att läsa vidare, och få betalt för det. Att studera på heltid, få en viss betalning av arbetsgivaren under tiden, och sedan förbinda sig att arbeta kvar under en tid är inte särskilt konstigt. Region Halland vill naturligtvis ha kvar sina medarbetare som man har satsat på – de är viktiga och de behövs!


Mats Eriksson (M), ordförande regionstyrelsen

Stefan Bengtsson (C), 1:e vice ordförande regionstyrelsen

Tommy Rydfeldt (FP), regionstyrelsen

Niklas Mattsson (KD), regionstyrelsen

Elisabeth Falkhaven (MP), regionstyrelsen

Stefan Edlund (MP), regionstyrelsen

 

 

Debatten i Folkpartiet handlar bara till 50% om politiken

Valet 2014 var en stor besvikelse för Folkpartiet. Resultatet är det näst sämsta någonsin.

Budskapet i valet var ett resultat av ett parti som drar åt olika håll.

Linda Nordlund, ordförande i ungdomsförbundet LUF, kom väldigt nära sanningen när hon i Svenska Dagbladet 23/1 skrev "Men den vanliga förklaringen ”vi nådde inte ut med budskapet” är felaktig. Vi har nått ut med budskapet, men väljarna gillar det inte" 

Budskapet hängde inte ihop. De som gillar en ytterligare pappamånad gillar inte Folkpartiets övriga politik. De som gillar skolpolitiken gillar inte pappamånad eller ordet feminism. De som gillar ökat försvar gillar inte partiets jämställdhetsprofil överhuvudtaget.

Jan Björklund

Och såhär skulle jag kunna fortsätta.

Linda Nordlund summerar detta såhär "omöjligt att se hur ordningsomdömen, pappamånader, återinförd värnplikt och ja till euron kunde kopplas ihop till en större vision för Sverige. Ännu mindre en frihetlig sådan."

Varför har det blivit såhär? Den extra pappamånaden är ett bra exempel. Stor majoritet, brukar ligga kring 80%, av befolkningen är emot särskilt öronmärkta månader. En majoritet av Folkpartiets medlemmar är emot. Men den grupp i partiet  som drivit detta måste få någon framgång.

Partiledningen stod emot detta tills förra landsmötet då man beslöt sig för att föreslå ytterligare en öronmärkt månad. Resultat är att den samlade politiken inte håller ihop. En sådan fråga kan vara den avgörande orsaken till att man valde annat parti. Just extra pappamånad är ett ideologiskt problem då det inte är speciellt liberalt att staten, inte föräldrarna, skall bestämma hur de tar ut sin föräldraförsklring.

Du får gärna välja vårdcentral och skola för dina barn men föräldraförsäkringen är vi politiker bättre på att se till att du väljer rätt.

Sedan valet har Jan Björklund varit ifrågasatt av vissa i partiet. Det finns också personer som på olika sätt arbetar för att ersätta honom. Debatten kring extravalet stoppade den debatten under en tid men nu är den i full gång igen.

När Jan Björklund och tre andra folkpartister skrev en debattartikel på DN debatt den 28/1 blev det på något sätt proppen ur.

Birgitta Ohlsson. Nästa partiledare?

Frida Johansson Metso, ledamot i partistyrelsen, gick ut och ville debattera direkt med partiledaren i Aktuellt. Ett antal andra folkpartister följde efter i kritiken. Birgitta Ohlsson gick i Expressen ut och kritiserade processen.

Landstingsrådet Anna Starbrink skriver på sin blogg ganska kritiskt om Birgitta Ohlssons påstående.

"Nu läser jag med förvåning i Exressen att Birgitta Ohlsson ger en helt annan bild av processen. Vi var ju trots allt på samma möte. Jag tycker att vi ska ha ett bra debattklimat i partistyrelsen och ett förtroendefullt samarbete. Därför blir jag besviken när jag läser om hennes påstående. Det var ingen som begärande votering, de synpunkter som framfördes ledde till förändringar i förslaget och ingen protesterade mot att några av förslagen skulle presenteras i form av en debattartikel."

Var detta en strid om innehållet i politiken eller partiledarskapet? Både och. Frida Johansson Metso hade givetvis inte gått ut på detta sätt om hon inte hade haft fullbackning av de som vill att Jan Björklund skall gå. Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd för att förstå att andra som också tillhörde kritikerna mot förslaget också vill byta partiledare.

Nu inträffar något de kritiska inte räknat med. Kritiken mot förslaget får de som gillar det och tycker att det inte går tillräckligt långt att reagera. Även de som kanske inte gillar allt i förslaget partistyrelsen föreslagit reagerar därför att dagens situation kräver åtgärder i asyl- och integrationspolitiken.

För första gången kommer frågan om volymen upp på agendan.

Erik Ullenhag. Nästa partiledare?

Allan Widman, folkpartist och ordförande i försvarsutskottet, är en av de första.
- Det är oundvikligt att adressera frågan om volymer, säger han i en intervju i Sydsvenskan,

I gårdagens DN debatt går fyra ledande kommunpolitiker ut och också pratar volymer av flyktingmottagandet.

Nyckelmeningen är:

"Kommunernas årliga förmåga till ett humant och fungerande flyktingmottagande borde därför utgöra ett tak för Sveriges samlade åtagande."

Staffan Werme har lämnat lokalpolitiken men övriga tre, Ulrika Landergren, Torkild Strandberg och Pierre Månsson gör samtliga mycket bättre val till kommunen är riksdagen. Tre av de fyra är eller har varit kommunstyrelsens ordförande i sin kommun.

De vet vad väljare och medlemmar tycker på lokalplanet. Mer än många andra som har gett sig in i debatten.

Igår hade också två folkpartister Jenny Sonesson och Ulrica Westerlund en artikel i Svenska Dagbladet där också volymen på antalet flyktingar togs upp.

De skriver:

"Asylinvandringens storlek är emellertid tabu. Frågan är dynamit för politiska karriärer. Allan Widman, Folkpartiets försvarspolitiske tales­person, vågade trots frågans sprängkraft nyligen hävda: ”Jag tycker det är oundvikligt att adressera frågan om volymer. Sverige tar nu emot fler asylsökande per capita än något annat EU-land” (Sydsvenskan den 31 januari). Vi delar Widmans uppfattning. Som socialarbetare befarar vi att Sverige tar kliv mot ett klassamhälle med social oro."

Det som är bra med debatten inom Folkpartiet är att för första gången diskuteras asyl- och flyktingpolitik och integration helt öppet. Frågan har varit tabu eftersom så många tror att ändrar man dagens politik måste man tycka som Sverigedemokraterna. Inget kunde vara mer fel.

Maria Arnholm. Nästa partiledare?

Svaren på dessa frågor är inte svarta eller vita.

Att sätta en volym på asylsökande är i praktiken omöjligt utan det handlar givetvis om att göra Sverige mindre attraktivt som flyktingland och också hitta gemensamma Europeiska lösningar.

Och det är här svårigheterna kommer in. Vågar politikerna fatta de besluten? Går det att hitta lösningar där alla länder inom EU tar samma ansvar?

Men vad är alternativet? 500.000 nya människor i Sverige de närmaste 5-6 åren? Klarar vi detta?

Jenny Sonesson och Ulrica Westerlund avslutar sin artikel på ett klokt sätt:

"Vi uppmanar därför parterna i decemberöverenskommelsen att snarast tillsätta en expertkommission som utan skygg­lappar får bedöma den svenska samhälls­modellens kapacitet och begränsningar för att ta emot och ­integrera människor som flyr till vårt land."

Slutligen, vem skall vara partiledare i Folkpartiet. Det är sannolikt så att Jan Björklund inte kommer leda partiet i valet 2018 men han vill lämna över ett parti som gått igenom en förändring och till den person som han tror kommer leda partiet till framgång.

Attacken mot Björklund med fleras DN artikel har jag svårt att se som något annat än ett sätt att skapa uppror mot Jan Björklund. Visst gillar dem inte förslagen men sättet man gjorde det på tyder att det handlade om mer än politiken.

Kan inte heller tolkas på annat sätt än att det handlar om att puffa för Birgitta Ohlsson.

Som jag skrev tidigare missbedömde man grovt stämningen i partiet och fick en debatt som de säkert inte vill ha.

Vinnare de senaste veckorna är Maria Arnholm och Erik Ullenhag som kommit ett steg närmare partiledarposten.

En sak är dock säker. Debatten kring asyl och integrationspolitiken försvinner inte bara för att Folkpartiet byter partiledare. Partiet måste hitta en ny politik oavsett vem som ledar partiet i framtiden.

Inför särskilda ST block för nyanlända läkare

I en artikel i Dagens Nyheter idag skriver Folkpartiet följande:

"Vi måste bli bättre på att ta tillvara på utländska akademiker som kommer till Sverige. Det är ett slöseri att välutbildade jobbar med helt andra saker än vad de är utbildade till. "

Många akademiker tvingas vänta orimligt lång tid på att få sin utländska examen eller arbetslivserfarenhet värderad. Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt."

Kunde inte hålla med mer.

Bland de som kommer till Sverige från bland annat krigets Mellanöstern finns läkare. I Sverige har vi brister på läkare och alla regioner och landsting använder mer eller mindre hyrläkare.

Det är svårt för enskilda regioner och landsting att vidta egna åtgärder och det blir varken speciellt effektivt eller bra samordnat.

Migrationsverket och sedan Arbetsförmedlingen har ansvaret att få de som får uppehållstillstånd i arbete. Staten bör därför skapa bättre möjligheter att ta tillvara nyanländas kompetens och utbildning.

Och nu blir jag konkret om hur man skulle kunna fånga upp läkare.

1. Migrationsverket bör snabbt ta reda på asylsökandens kompetenser och bakgrund.

2. När man ser att någon har kompetens som gör att den snabbt kan komma i arbete så kopplas Arbetsförmedlingen in.

3. Kompetensen undersöks för att se vilken nivå man är på och vilka kompletteringar som skall göras i utbildning.

4. Individuell utbildningsplan görs upp tillsammans med den region/landsting som skall ansvara för den vidare utbildningen. Svenska utbildning blir central.

5. Regioner/landsting tar på sig att ordna platser på vårdcentraler, sjukhus beroende på bakgrund. Man ger även handledning.

6. Staten tar på sig att finansiera dessa speciella ST block via ett statsbidrag som fås genom Arbetsförmedlingen.

Denna arbetsform kan även användas för andra med akademisk utbildning givetvis inte bara läkare.
Inom vården gärna även för sjuksköterskor och tandläkare.

Någon säger säkert, men det är väl så man gör idag. Nej, tyvärr. Och det avgörande för att det skall fungera är att staten tar på sig finansieringen. I det korta perspektivet givetvis en kostnad men i det längre än oerhörd tillgång för samhället.

Jag är säker på att Region Halland skulle ställa upp direkt.

Folkpartiet tar nya bra grepp i integrationspolitiken

I en delrapport föreslår Folkpartiets integrationsarbetsgrupp fyra viktiga punkter för en effektivare integration. Detta presenteras idag på DN debatt av Jan Björklund, Roger Haddad, Gulan Avci och Robert Hannah.

Det jag gillar med förslagen är att de ställer krav men också skapar möjligheter. Krav på det svenska samhället men också på den som kommer till Sverige och söker asyl. Samtidigt skapar förslagen  möjligheter för den som söker en framtid i Sverige och verkligen vill etablera sig här och försörja sig.

Det är ett nytt grepp i integrationspolitiken jag gillar.

Så till förslagen och jag citerar direkt ur Dagens Nyheters debattsida:

"1 Försörjningskrav för anhöriginvandring. För att öka drivkraften att snabbt skaffa sig ett jobb bör ett tydligare försörjningskrav införas vid anhöriginvandring. Det betyder att anhöriginvandring blir möjligt först när den person som bor i Sverige uppfyller försörjningskravet, regelbunden inkomst och en bostad. Exakt vilka som skall omfattas av försörjningskravet måste utredas vidare. Barn har dock alltid rätt till sina föräldrar och familjer med barn under 18 år ska därför undantas från försörjningskravet, liksom konventionsflyktingar.

2. Stärkt arbetslinje vid beslut om uppehållstillstånd. För att ytterligare stärka arbetslinjen i integrationspolitiken föreslår vi att det prövas att införa ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet. Andelen tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd har skiftat mellan åren, även på senare tid. Modellen skulle kunna utformas så att ett tillfälligt uppehållstillstånd övergår till ett permanent så snart personen kan försörja sig själv. Om skyddsskäl kvarstår efter till exempel tre år ska permanent tillstånd ges. För familjer med barn under 18 år, samt för konventionsflyktingar, ska dagens regler gälla.

3. Lägre trösklar till jobb och modernare arbetsrätt. Lagen om anställningsskydd slår framförallt mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsrätten måste därför moderniseras. Det finns också potential för enklare jobb som idag prisats bort i Sverige, där en lägre ingångslön i vissa sektorer till exempel genom praktikjobb, kan ge fler möjlighet till arbete.
Vi måste bli bättre på att ta tillvara på utländska akademiker som kommer till Sverige. Det är ett slöseri att välutbildade jobbar med helt andra saker än vad de är utbildade till. Många akademiker tvingas vänta orimligt lång tid på att få sin utländska examen eller arbetslivserfarenhet värderad. Snabbare processer för validering och fler kompletterande utbildningar är därmed nödvändigt.

4. Avskaffa vårdnadsbidraget. Vårdnadsbidraget utnyttjas totalt sett av ganska få personer, men andelen invandrarkvinnor är överrepresenterade. Det bidrar till att utestänga dem från arbetsmarknaden. Rut-avdraget har gett jobb åt många utrikes födda kvinnor med låg utbildning och måste bibehållas.

5. Språkkrav för medborgarskap. Kunskaper i svenska ökar möjligheterna till jobb och ett aktivt samhällsliv. Att bli medborgare är ett bevis på att en person vill bygga sin framtid i Sverige. För att uppvärdera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav för medborgarskap införas. Att språkkravet inte gått att genomföra tidigare, trots förslag från Folkpartiet, har berott på att alliansen i denna fråga inte lyckades enas."

Förslagen bemöts givetvis redan från vänster med att det mer eller mindre är rasism. Att man går Sverigedemokraterna till mötes. Så debatterar någon som saknar förslag och vägrar se problemen.

Dagen efter valet gjorde jag ett blogginlägg med en snabbanalys. Bland annat skrev jag "Blev vi så rädda att våga ifrågasätta flykting- och asylpolitiken att vi överlät den till rasistiska stollar?"

För mig är dagens artikel i DN ett svar på att det skall vi aldrig göra igen. Det är glädjande att Folkpartiet nu tar första steget för en reformerad socialliberal flykting- och integrationspolitik.

Hela artikeln på DN debatt kan läsas här.

DN  SVD
Exp  Aftonbl 

Halland i topp när det gäller tillväxt och sysselsättning

I dagens nummer av Dagens Samhälle redovisas en undersökning hur olika regioner i Sverige har utvecklats. Gjord av konsultföretaget WSP och fått namnet "Regionernas kamp".

Halland finns med i toppen i flera av de faktorer för tillväxt man har mätt.

Halland har högst förvärvsfrekvens i Sverige för befolkningen i arbetsför ålder mellan 20-64 år. 81,8% och snittet i Sverige är 77,1%.

Mellan 2004 och 2012 har sysselsättningen ökat i Halland med 2%. I riket är samma siffra 1,24%.

Mellan 1970-2010 ökade Hallands befolkning mest i landet, med 55%.

Och just befolkningsökningen är ett av svaren varför Halland haft så god utveckling. Den skapar tillväxt, arbetstillfällen och utvecklar hela länet.

Kungsbackas utveckling har varit exeptionell. 1970 bodde i det som idag är Kungsbacka kommun 29.007 invånare. 2010 var siffran 75025. En ökning på bra bit över 100%.

Halland och speciellt Kungsbacka har varit duktiga på att göra länet attraktivt att bo i.

Bättre kommunikationer har varit avgörande. När motorvägen kom till Kungsbacka gick det plötsligt att pendla längre ifrån men på samma tid.

Pendeltågen Kungsbacka-Göteborg, som kom 1992, var också avgörande för att resa snabbt utan att behöva åka bil. Och skapade pendling i båda riktningarna.

Nästa steg var Öresundstågen som gör att man pendlar ännu längre sträckor.

Att Landstinget Halland och numera Region Halland varit framgångsrika med valfrihet i vården har också gjort Halland attraktivare. Remisstvång är avskaffat, vårdval är infört och man kan söka vård i omkringliggande regioner.

Men det finns utmaningar. Halland ligger t.ex under riket vad gäller eftergymnasial utbildning. Kommunikationerna måste fortsätta utvecklas.

Under denna mandatperiod arbetar jag inte bara med sjukvård. Sitter i Hallandstrafikens styrelse och i regionstyrelsen. Två styrelser där arbete för utveckling och tillväxt är viktiga frågor. Det skall bli oerhört spännande.

Halland har "slogan" Bästa livsplatsen. Enligt denna undersökning är man en bra bit på väg dit.