Löfvens bluff om extraval fungerade inte

När det den 2 december stod klart att SD skulle fälla regeringens budget föreslog alliansen att man skulle ta fram regler som möjliggör minoritetsregeringar i Sverige, men S+MP regeringen avisade detta.

De ville förhandla om budgeten vilket i praktiken skulle inneburit att Sverige bara skulle få ett oppositionsparti, Sverigedemokraterna, möjligen två om  (S+MP) vågat dumpa(V).

Stefan Löfven varslade då om strejk (förlåt extraval) med hårda ord som man brukar använda om arbetsgivarna (läs alliansen).

Den 9 december upprepade alliansen sitt erbjudande på DN debatt.

I Rosenbad satt Löfven och väntade och väntade men alliansen ringde inte. Alliansen kom inte med svansen mellan benen.

Varför gick inte bluffen hem?

Bluffen om extravalet hade inte gått hem.

Enligt Expressen tog då finansminister Magdalena Andersson (S) kontakt med Göran Hägglund (KD) den 15 december. Enligt de uppgifter jag fått startade förhandlingarna mellan gruppledarna den 18 december.

Samtalen höll dock på att krascha då Stefan Löfven med sin orutin trodde han satt i fackliga förhandlingar där man säger en sak utåt, för att hålla stridskraften uppe bland medlemmarna, samtidigt som man förhandlar konstruktivt. I sitt jultal anklagade han alliansen för att för att inte vilja förhandla medans dessa pågick 200 meter ifrån där han talade.

Igår blev uppgörelsen klar. Läs här. I stort det alliansen sagt hela tiden.

Innebär detta att det inte blir någon opposition? Inte alls. Budgeten är bara en del av det regeringen måste få igenom. Hur går det med skolan? Välfärdsföretagen? Skall de strypas med vinstförbud som (V) vill? Energifrågan- kärnkraften? Skall vårdvalet för vårdcentraler tas bort? Skall försvaret få mer pengar eller mindre som (MP) vill?

Frågorna är många och den nuvarande regeringens problem är nog att hålla ihop. Socialdemokraterna kan säkert komma överens med alliansen i många frågor men (MP) lär då få böja sig i fråga efter fråga. Hur länge orkar man detta?

Så extraval kan komma senare in i mandatperioden. Och körs regeringen över i fråga efter fråga och vägrar avgå kan  man alltid ställa misstroendeförklaring.

Slutligen, var det rätt att göra denna uppgörelse. Svar ja. Var det fel att utlösa extraval sådär förhastat, givetvis. Förslagen om extraval tillkom på grund av orutin hos regeringschefen.

Visst hade det varit kul med en valrörelse men i kommuner som t.ex Kungsbacka och landsting och regioner som Region Halland börjar den 1 januari en ny mandatperiod med mycket arbete. Jag tror många politiker är glada att man nu kan ge arbetet där sin totala uppmärksamhet och inte börja nya året med en valrörelse.

SVT DN  AFTON SR

GOD JUL

Önskar alla läsare av bloggen en GOD JUL!

Nu vet vi vilka som skall leda Region Hallands olika verksamheter de närmaste fyra åren

Igår valde Regionfullmäktige i Region Halland vilka som skall sitta i regionens styrelser, nämnder, bolag och stiftelser. Dessutom väljer regionen uppdrag till vissa myndigheter och organisationer.

Majoriteten är även i fortsättningen ett samarbete mellan alliansen och Miljöpartiet. De viktigaste posterna fördelas på dessa fem partier.

Det blev en debatt i media efter att det blivit klart vilka som skall sitta på ordförandeposterna i Halmstads kommun. Förståelig eftersom man hade en stor manlig dominans.

Regionen når upp till 40% av endera könet vad gäller ordförandeposter. I det här fallet 40% kvinnor och 60% män. Dagens ledare i Hallandsposten noterar detta. Tryck här.

Folkpartiet når 50% av vardera könet med två kvinnor och två män på våra fyra ordförandeposter. Vår fullmäktigegrupp består av tre kvinnor och två män.

Lovisa Aldrin från Folkpartiet blir också den yngsta ordföranden med sina 33 år när hon tar över nya nämnden  för Kultur & Skola.

Övriga folkpartiordföranden blir Ann Molander för Ambulans - Diagnostik och Hälsa, Niclas Erlandsson för lokala nämnden i Falkenberg och undertecknad fortsätter som ordförande för Närsjukvården.

Om jag får vara lite lokal så är Kungsbacka som kommun och valkrets också väl representerat i både regionstyrelsen och i nämnder.

Fyra ledamöter och tre ersättare i regionstyrelsen kommer från Kungsbacka vilket faktiskt är mer än vad som motsvarar befolkningen. Ledamöter från Kungsbacka är Ulrika Jörgensen (M), Tommy Rydfeldt (FP), Jonas Strand (S) och Niklas Mattson (KD).

Ordförande blir Mats Eriksson (M) från Varberg.

På nio presideposter (ordförande eller vice ordförande) sitter det personer från Kungsbacka.

Vice ordförande Hallands sjukhus Jonas Strand (S),
Ordförande Ambulans-Diagnostik och Hälsa Ann Molander (FP),
Ordförande Närsjukvården Tommy Rydfeldt (FP)
Vice ordförande Kultur & Skola Maud Lanne (S) Hon är även vice i Teater Halland AB.
Ordförande Hemsjukvård & Hjälpmedel Ulrika Jörgensen (M)
Vice ordförande Almi Företagspartner Halland Hans Forsberg (M).
Ordförande Lokala nämnden Kungsbacka Christian Johansson (M)
Vice ordförande Lokala nämnden Kungsbacka Helen Ung Le (S)

Även om jag blev lite lokal är det viktigt att betona att man arbetar i regionen för hela Halland. Inte bara för sin ort. Det är hela Region Halland som skall utvecklas. Det är hela Halland som skall vara bästa livsplatsen.

Hallands i topp när det gäller primärvård även i årets jämförelser

Häromdagen kom de så kallade öppna jämförelserna. Där Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) granskar sjukvården och gör jämförelser.

Nya Vårdcentraler öppnar för ökad tillgänglighet

Region Hallands primärvård (eller närsjukvård som vi kallar det) får toppresultat.

1. Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler? Halland får 70,7% vilket ger en första plats. Sämst är Västernorrland på 56,9%.

2. Kände du att du blev bemött på (vårdcentralen) med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Även här är Halland etta på 92% och sist kommer Västmanland på 87%.

3. Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd ? (på vårdcentralen). Halland även här i topp med 81%. Sämst är Örebro på 73%.

4. Kände du dig delaktig i beslut om vård och behandling, så mycket som du önskade? Halland även här i topp med 82%. Östergötland är sist på 74%.

5.Andel patienter som får ett läkarbesök inom sju dagar. Här är siffrorna inte bra och måste analyseras och brytas ner. Halland kommer under medel med 89,8%. Kalmar är bäst med 97,1%. Antalet besök första dagen, där ligger Halland bra till, men sedan händer något.

6. Antalet besvarade samtal. Där hamnar Halland strax över medel med 91,7%. Jönköping bäst med 100% besvarade samtal. Sämst är Värmland med 67,7%.

7. Andel i befolkningen som tycker väntetiden på vårdcentralen är rimlig. Halland kommer på plats tre med 72,4%. Sämst är Örebro med 55,3%. Bäst är Kalmar på 73,3%.

Det är ett högt betyg den halländska närsjukvården får. De öppna jämförelserna gäller både regionens egna regi som de privata vårdcentralerna. Ca: 57% går till de offentliga vårdcentralerna.

Tillgänglighet är något som ofta tas upp av patienterna. Sedan ca: nio månader tillbaka arbetar Närsjukvårdens förvaltning med ett projekt för att öka tillgängligheten. Vårdcentralerna har ju ett system att när man ringer så får man en tid och blir uppringd. Givetvis skall 100% ringas upp samma dag. Det är inte acceptabelt att få svaret att uppringningstiderna är slut, eller ännu värre, få en tid och inte bli uppringd.

Enligt rapporten rings 91,7% upp i Halland vilket är för låg siffra. Antalet som får läkarbesök inom sju dagar finns anledning att analysera. Siffran är för låg.

Men sammanfattningsvis skall alla som arbetar i Närsjukvården, privat som regionens, vara stolta. Patienterna ger Halland höga betyg. Men det finns utrymme för förbättringar. En mycket bra närsjukvård kan bli ännu bättre.

Här är rapporterna. Del 1.  Del 2.

Ändringar i grundlagen hade ändrat mandatfördelningen i halländska kommuner och kanske regionen

Lite i skymundan av allt annat som hänt i riksdagen har man röstat och fattat beslut om ändringar i grundlagen och vallagen som hade ändrat mandatfördelningen i Kungsbacka kommun och kanske i Region Halland. Det var ett vilande förslag som det är full enighet om. Grundlagsändringar vilar mellan två val så nu tog riksdagen det för andra gången.

Val till kommunfullmäktiges mandatfördelning påverkas genom att man inför utjämningsmandat och spärrar och total proportionalitet.

En tiondel av mandaten skall vara utjämningsmandat. I Kungsbacka blir det 6 utjämningsmandat. Om man har två valkretsar blir spärren för att komma in 3%. Har man en valkrets så sätts spärren vid 2% av rösterna.

Det innebär att Vänsterpartiet hade, med samma regler 2014 som det nu blir 2018, med sina 2,99 % åkt ur kommunfullmäktige. Deras två mandat hade fördelats på andra.

Man inför också förändrat delningstal. Första delningen är med 1,2 istället för 1,4. Detta missgynnar främst Moderaterna men syftet är ju att nå bättre proportionalitet. 

Hemvist för kommunfullmäktige

Vidare kan parti som får ett fast mandat bli av med det. Rösterna skall stå i proportion till de mandat man får och får ett parti ett fast mandat och man redan fått de mandat som rösterna ger så hoppar man över det partiet och det går till det parti som står näst i tur att få ett mandat.

Och till slut har man sex mandat att fördela ytterligare som utjämning. Kungsbacka får alltså 55 fasta mandat och sex utjämningsmandat.

De två mandaten som (V) inte skulle fått skulle i västra valkretsen gått till Folkpartiet och i den östra valkretsen till Moderaterna. Men så har vi ju den nya regeln att antalet mandat ett parti skall stå i proposition till de röster man fått.

För att få exakt svar måste man därför räkna igenom hela valet för att vara helt säker, vilket tar tid. Men sannolikt hade Moderaterna fått lämna detta mandat antingen till Miljöpartiet eller Socialdemokraterna för att inte bli överkompenserade och hade stannat på de 21 mandat man har nu.

Region Hallands hus

För Region Halland (kallas landsting i lagen) slopas kravet på valkretsar, det blir frivilligt.

Halland kan alltså vara en valkrets och partierna kan då gå fram med en lista i valet till regionfullmäktige. Frågan om att slopa valkretsarna kommer säkert att diskuteras. Framför allt därför att partierna i större utsträckning i Halland redan idag går fram med en lista eller samma namn i topp på flera listor.

Samma regler kommer också gälla för regionen som kommunen. Får ett parti ett fast mandat och därmed blir överkompenserade så hoppar man över det partiet och ger det till nästa. Sedan tidigare har region/landsting en tre procent spärr.

Övriga ändringar som görs värda att nämna är att för att man skall bli invald så skall en kandidat skriftligen lämna sitt samtycke att kandidera. Detta lämnas senast fredagen innan valet till länsstyrelsen. Vilket innebär att kandidater inte kan skrivas på lista in om de inte lämnat samtycke i förväg.

Partierna kommer också få ha sin partisymbol, inte bara namnet, på valsedeln och i Västra Götaland görs valkretsarna om så att Norra Bohuslän, delar av Norra Älvsborg och Dalsland blir en valkrets. Och runt om Göteborg bildas också en ny valkrets. Dock inte med Kungsbacka som fortsätter i Halland.

Ändringarna gäller från valet 2018 och alltså inte i det extra val som äger rum 22 mars.

Fotnot: I Halmstad hade SPI och Kristdemokraterna inte kommit in i kommunfullmäktige med beslutad 3% spärr. Fyra mandat som hade hamnat någon annanstans, kanske lett till maktskifte?

Därför skall Jan Björklund sitta kvar som partiledare

I Socialdemokraternas drömscenarier avgår Jan Björklund som ledare för Folkpartiet. En ny partiledare väljs som genast tar Folkpartiet bort från alliansen och förhandlar med (S) om att ingå i en regering eller vara stödparti.

Aftonbladet, som den husbondens röst man är, upprepar detta hela tiden.

Ett avgående kommunalråd (får lämna på grund av valförlust) kräver Jan Björklunds avgång. Hon sitter i en kommun som gjorde ett uselt val. För Aftonbladet blir det "FP-topp kräver Björklunds avgång".
Aftonbladet beställer också en opinionsundersökning där man påstår att 29% av FP-väljarna vill att han avgår. Men fokuserar inte på att 71% tycker han skall stanna kvar eller vet ej. Dessutom bygger man detta på en egen panel "Sverige tycker" vilken som fenomen är mycket underligt.

Så till själva sakfrågan. Bör Jan Björklund avgå? Nej, och jag skall ge några skäl.

För det första måste Folkpartiet koncentrera sig på att genomföra valet 22 mars på bästa sätt. Att ägna två månader åt vem som skall bli partiledare är fel. Det kommer bara skapa spänningar.

För det andra finns det ingen given kandidat. Ingen av Birgitta Ohlsson, Erik Ullenhag eller Maria Arnholm skulle få en majoritet bakom sig. I bakgrunden finns också Cecilia Malmström som många folkpartister drömmer om som partiledare. Men vill hon?

För det tredje är alla tänkbara, förutom Cecilia Malmström, djupt medskyldiga till det dåliga valresultatet 2014. De satt i regeringen och den partiledning som la fast partiets strategi.

För det fjärde går det inte att skapa en dansk situation i Sverige. Där klev borgerliga vänsterliberala Radikale Venstre över blockgränsen och bildade regering med Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti, SF,(som trots namnet är ett grönt parti). Man stödjer sig på Enhedslisten som liknar Vänsterpartiet. (SF) har hoppat av regeringen men man har samma regeringsunderlag.

För att översätta det till Sverige så skulle (S)+(MP) och (FP) bilda regering med stöd av Vänsterpartiet.

Partistyrelse och riksdagsgrupp skulle aldrig säga ja till detta. Medlemmar skulle lämna och det skulle vara slutet för Folkpartiet.

SCB:s undersökning i våras tittade på olika partiers potential och var de får väljare ifrån. Endast 3,9 % av Folkpartiets väljare har (S) som nästa bästa parti. Hela 35,8% har (M) som nästa bästa parti.

Jan Björklunds framtid som partiledare hör givetvis ihop med hur det går den 22 mars, det vet han själv. En framgång och han sitter säkert. Stiltje eller tillbakagång innebär att frågan vem som skall leda partiet kommer upp till ytan.

Men då kan det inte det bara handla om partiledaren utan om flera personer som under längre tid suttit i partiledningen samtidigt som partiet inte lyft utan backat i val efter val.

Nej till samvetsklausul i vården - debattartikel

Idag publicerar Hallands Nyheter en debattartikel av Barbro Westerholm, Bengt Eliasson och mig. Vi tar i den starkt avstånd från en samvetsklausul i vården.

Nej till samvetsklausul

Frågan om samvetsklausul i vården har dykt upp med jämna mellanrum alltsedan riksdagen tog beslut om abortlagen 1974. Oftast gäller den barnmorskors men ibland också läkares deltagande i abort. Av riksdagsbeslutet 1974 framgår att personal som finner det oetiskt att arbeta med exempelvis abortingrepp inte ska tvingas göra detta.

Samtidigt har sjukvårdspersonal skyldighet att fullgöra sina arbetsuppgifter och arbetsledningen ska organisera arbetsfördelningen så att konflikter inte behöver uppstå. Socialstyrelsen förtydligade detta i sin författningssamling: sjukvården ska ha abortsökande kvinnors behov för ögonen och att personal som finner abort oförenlig med deras personliga övertygelser ska få alternativa arbetsuppgifter.

År 1991 tillsatte regeringen på initiativ av KD en utredning som skulle ”överväga om studenternas rätt att av religiösa, etiska eller andra skäl vägra att delta i vissa obligatoriska moment är tillräckligt tillgodosedda i högskoleförordningen”. Utredningen kom fram till att det inte fanns anledning att inrätta en speciell samvetsklausul, särskilt inte i barnmorskeutbildningen. Men frågan var ändå het ute i samhället.

RFSU, Barnmorskeförbundet, Svensk Gynekologisk Förening och ett antal olika kvinnoorganisationer reagerade starkt mot samvetsklausultanken. Och i riksdagen skrevs motioner som sedan bifölls.

Nu har frågan om införande av samvetsklausul aktualiserats genom en barnmorska som är abortmotståndare. DO har i hennes fall uttalat att det är rätt att vägra henne anställning när hon meddelat att hon inte vill utföra aborter. 

Göran Hägglund har, när han var socialminister, i en interpellationsdebatt om samvetsklausul i riksdagen sagt att ”i Sverige har arbetsgivaren generellt sett rätt att ställa krav på att arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter så länge dessa utförs för arbetsgivarens räkning och faller inom arbetsgivarens naturliga verksamhetsområde”.

Nu i november har Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation uttalat att en principiellt viktig utgångspunkt är att hälso- och sjukvården finns till för patientens skull och inte för personalens. Det är således ingen rättighet att få arbete inom hälso- och sjukvården, vare sig generellt eller i ett specifikt yrke.

Vi finner att frågan om samvetsklausul är grundligt genomlyst. Vi har tydliga ställningstaganden av myndigheter och genom riksdagsbeslut att vill man arbeta som barnmorska måste man också ställa upp och utföra de arbetsuppgifter som anställningen inrymmer. 

Varje kvinna som söker abort ska mötas med respekt och hennes beslut får inte ifrågasättas. Kan man inte ställa upp på det måste man söka sig till andra arbetsuppgifter.

Barbro Westerholm,

Bengt Eliasson,

Tommy Rydfeldt, riksdagsledamöter respektive regionpolitiker, alla (FP)