tisdag, maj 18, 2010

Akutsjukvården för Kungsbackas invånare

Med anledning av indragningar på Varbergs sjukhus och konsekvenserna fick jag idag publicerat denna insändare i Kungsbacka Posten.

Akutsjukvården måste ses över

De båda sjukhusen i Varberg och Halmstad har de senaste åren haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Givetvis är detta oacceptabelt och man måste göra besparingar. Men görs dem rätt?

Akut ortopedi och akut för barn har dragits in nattetid på Varberg. Fler funktioner är på gång att flyttas till Halmstad vilket Kungsbacka Posten redogör för i en artikel 15/5.

Varje enskild åtgärd kan kanske i besparingens namn motiveras men det gäller att se helheten.Vi får inte heller glömma att när nattöppen jour i Kungsbacka lades ner 2006, Folkpartiet röstade som enda parti emot, var ett av argumenten att Varbergs akut har öppet hela natten.

Nu blir det en utvärdering av flytten av akut ortopedi nattetid till Halmstad. Det är bra.

Därför det är kanske i praktiken ingen besparing. Om patienter väljer att åka till sjukhus i Västra Götaland blir det en kostnad ändå.

Barnakuten borde öppnas nattetid omedelbart.

Med nedlagd nattjour i Kungsbacka och att delar av akuten i Varberg nedlagda nattetid hamnar Kungsbackas invånare i en ny situation.

Därför borde man göra en total översyn av hur akutsjukvården skall se ut i Kungsbacka. Och det är viktigt att alla som ringer sjukvårdsupplysningen eller hämtas av ambulanssjukvården får klart för sig att vi har fri sjukvård över gränserna och man behöver inte åka till Halmstad om Varberg inte kan ge vården utan man har rätt att söka vård i Västra Götaland.

Ett av mina vallöften är att arbeta för bättre akutsjukvård för Kungsbackas invånare.

Tommy Rydfeldt (FP)
Regionfullmäktigekandidat

Betygen blir valfråga

Idag la utbildningsminister Jan Björklund (FP)fram förslaget att införa betyg från årskurs 6.

Ett förslag som har starkt stöd bland svenska föräldrar. Upp emot 80% brukar vara för förslaget när det görs opinionsundersökningar.

Och förslaget är bra. Att få betyg i årskurs 8 är alldeles för sent. Elever och föräldrar har rätt att få besked om hur eleven ligger till tidigare. Både genom omdömen och sedan i årskurs 6 i form av betyg.

Så att stöd kan sättas in tidigt.

Betygshets, säger någon. Men vilken hets känner inte den elev som för fösta gången får betyg i årskurs 8 och bara har ett år på sig.

Hur många har inte gett upp efter det?

Frågan lär bli valfråga. Vinner alliansen införs betyg från årskurs 6. Vinner vänsterpartierna vet vi inte.

Och vi kommer knappast få besked.

Socialdemokraterna har öppnat för tidigare betyg men Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot.

Idag fick vi ytterligare ett skäl att rösta på Folkpartiet och alliansen.

Andra som skriver om det. Frykmans bloggSebastian Hallén Pär Gustafsson Pär Altenberg

AftonDagenDNHDSydsvSvdGPExprDN2

söndag, maj 16, 2010

Hur slutar detta?

Dagens mätning av gjord av SIFO,som publiceras i bland annat SVD och GP, är den tredje i rad som visar att det är i princip jämt mellan blocken. Skulle Kristdemokraterna öka 1% och Folkpartiet med 0,6% samtidigt som Miljöpartiet minskar med 1% och Socialdemokraterna med 0,6% så är alliansen förbi.

Glädjande också att Sverigedemokraterna (SD) även i denna mätning är under 4%. Piratpartiet? Helt osynliga,

SD kommer få svårt att komma med i debatten fram till valet. Vi har nu två tydliga regeringsalternativ och debatten mellan dessa kommer vara det intressanta.

Positivt att Folkpartiet går framåt även i denna mätning.

Miljöpartiet har ju haft kongress och partiledningen klarade sig sådär. Alla partiledningar vill ju undvika att kongresser ställer orimliga krav och förstör valrörelsen. Det största problemet är att man i valmanifestet skrev in krav på 35 timmars arbetsvecka. Förmodligen med bibehållen lön. Det sista är vad jag kan läsa mig till lite oklart.

Arbetstidsförkortning med sänkt lön blir ju inte populärt. Och med bibehållen lön är det statlig lönepolitik. För det blir ju en jättelönehöjning som inte är förhandlad. Staten bestämmer hur löneutrymmet skall tas ut inte fack och arbetsgivare genom förhandling.

Och med bibehållen lön ökar ju arbetsgivarnas kostnader rejält vilket skulle innebära att man inte har råd att anställa fler utan arbetstidsförkortningen skulle finansieras med besparingar. Och man får inga nya arbetstillfällen.

Omöjligt förslag säger Peter Eriksson (MP). Och jag håller med honom men nu skall detta drivas i valrörelsen och försvaras av just Peter Eriksson.

Det återstår att se om förslaget hjälper eller stjälper Miljöpartiet.

AftonDagenDNExp1Svd1GP

onsdag, maj 12, 2010

Avundsjukspolitiken fungerar inte

Först var det Demoskop och nu även Novus. Båda bekräftar att alliansen i princip är ikapp Vänsterpartierna.

Och Miljöpartiet är den stor förloraren.

När Vänsterparternas politik kunde granskas började svenska folket tvivla. En vecka av pressträff efter pressträff där man meddelade skattehöjning efter skattehöjning gjorde att många började fundera.

Det är uppenbart att avundsjukspoliken inte fungerar. Man försöker bygga en politik på att den som är framgångsrik och tjänar pengar skall klämmas åt. Höjd fastighetsskatt, ny förmögenhetskatt, höjd inkomstskatt osv. Framgång är fult i Vänsterpartiernas Sverige och höjda bidrag är något bra.

Att Miljöpartiet blir den stora förloraren är naturligt.Det är deras väljare som är mest tveksamma till en ekonomisk politik som är gammal känd socialdemokratisk med inslag av Vänsterpartiet. Partiet är nu ett rent Vänsterparti. Förmodligen ger man också upp friskolorna och turordningsreglerna för att få regera.

Valet i höst blir jämt. Nu gäller det att se till att Alliansen får majoritet och att Sverigedemokraterna inte kommer in.

Som vanligt ser vi inte något skymt av Piratpartiet i undersökningen. Den nya Junilistan? Upp som en sol.....

GPDagenDNHDSvdGP

Risk och möjlighet för Liberal democrats

För första gången sedan krigsåren (regeringen avgick 1945) skall nu det Liberala partiet i Storbritannien ingå i en regering. Och för första gången sedan 1945 har man en koalitionsregering.

Det finns stora risker för Liberal democrats och deras ledare Nick Clegg, ny vice premiärminister, att ingå i denna regering. Å ena sidan får man uppmärksamhet och om regeringen är framgångsrik kan man få erkännande och röster. Å andra sidan riskerar man folkets vrede när man måste skära ner i budgeten och framgång för regeringen kan lika gärna de Konservativa skörda.

Blir regeringen för konservativ i sin politik riskerar man också kritik, inte minst från dem egna.

Men jag tror Nick Clegg insåg att Liberal democrats stod inför ett vägskäl. Att fortsätta i en evig opposition eller att ta chansen att vara med och leda landet.

Det finns stor risk med det beslutet men också möjligheter. Man får nu en folkomröstning om att ändra valsystemet. Även om det inte blir om rent proportionella val. Man visar också att man är att räkna med när det gäller att regera.

Spekulationer är redan igång om hur länge denna regering håller. Jag tror den kommer att sitta 3-4 år. Det är i båda partiernas intresse att den inte blir kortlivad. Ett nyval ger automatsikt inte ett annat resultat. Och de Konservativa riskerar vid ett nyval att Labour och Liberal democrats bildar regering.

Apropå Labour ser det ut som nyss avgångne utrikesministern David Milliband är favorit att bli ny ledare för Labour. Alan Johnson, tidigare inrikesminister och en av favoriterna, meddelade på morgonen att han inte ställer upp i kampen om vem som skall bli ledare för Labour och att han ställer sig bakom David Milliband.

Bilden: Nick Clegg till vänster och David Cameron, ny premiärminister, till höger.

AftonDagenDNExprSvdGPSydsv

tisdag, maj 11, 2010

Cleggs dilemma


Valet i torsdags gav inget parti majoritet i Storbritannien. Det har gjort Liberal democrats (Lib dems) ledare Nick Clegg till kungamakare. Redan i fredags friade de Konservativas ledare David Cameron till Nick Clegg.

Förhandlingar startade om att bilda en koalitionsregering mellan de båda partierna. Det tycktes gå bra tills något hände igår.

Plötsligt kliver sittande premiärministern Gordon Brown från Labour ut på Downing street och meddelar att han avgår som partiledare i höst. Och om Liberal democrats kan tänka sig en koalition sitter han kvar en övergångstid.

Nick Cleggs dilemma nummer ett är att hans parti är till stora delar ett socialliberalt parti där många väljare är f.d Labourväljare. Att gå i koalition med de Konservativa skulle i delar av partiet inte vara populärt.

Dilemma nummer två är att tillsammans får inte Labour och Liberal democrats egen majoritet. Man skulle vara beroende av nationalister från Skottland och Wales. Man kan förmodligen även räkna in nordirländska SDLP (ett nordirländsk katolsk arbetarparti) (3 mandat) och nordirländska Alliance party (ett liberalt parti) (1 mandat) i sitt regeringsunderlag. I många frågor kommer man förmodligen även få stöd av den enda gröna ledamoten i parlamentet.

Det skulle bli en mycket instabil regering.

Dilemma nummer tre är att en koalition utan att det orättvisa valsystemet ändras knappast skulle godkännas av partiets parlamentsgrupp och styrelse.

De Konservativa sträckte sig på måndagen så långt att man kan erbjuda folkomröstning om att införa så kallad alternativ röst. Man räknar tills någon kandidat fått 50% och räknar bort den sämsta hela tiden. Men det är inte de proportionella val som Lib dems vill ha.

Å andra sidan är det folkomröstning om proportionella val vad Labour förmodligen kan erbjuda. Eller kan man? Ledningen för partiet kan lova det men kommer alla ledamöter att rösta för? Med så knapp majoritet man kommer få ihop med småpartier kan man aldrig vara säker.

För att komma vidare förhandlar nu Liberal democrats både med Labour och Konservativa.

Nick Clegg måste också ta hänsyn till vad allmänheten tycker. Man har ingen erfarenhet av förhandlingar kring koalitionsregeringar och att det kan ta tid att förhandla fram.

Och skulle allmänheten gilla att Gordon Brown sitter kvar även om det bara är för en kort tid eller kommer Lib dems kräva att han går omedelbart?

Fortsättning följer.

DN
ExpSvd1Svd23VG nett

måndag, maj 10, 2010

Avrusta inte Varbergs sjukhus

I syfte att få ordning på ekonomin pågår det steg som flyttar verksamhet från Varbergs sjukhus till Halmstad. Inte genom att man i landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen fattat ett strategibeslut. Utan det är små beslut som tillsammans, om det fortsätter, utarmar Varberg.

Nu är det inte jag som påstår det för att vinna röster. Sjukhusläkarföreningen i Varberg säger samma sak och är allvarligt oroande.

Senaste besluten är att nu flyttas aortakirurgin till Halmstad, trots att kompetensen i Varberg är god enligt vad sjukhusläkarföreningen säger till GP. Dessutom återbesätts inte en specialisttjänst i palliativ medicin.

Risken är att man bara sparar kortsiktigt. Långsiktigt kommer fler att söka sig till Västra Götaland. och då blir det ingen besparing.

HN