Vågar Göteborgs politiker säga nej till folkomröstning?

När idén om trängselskatt i Göteborg lanserades så lovades folkomröstning. Precis som i Stockholm.

Men när det kom i läget att fatta beslut glömdes detta löfte bort.

Det innebar att ett parti Vägvalet bilades som är emot trängselskatt. Man tog sig också in i kommunfullmäktige 2010.

Protesterna mot trängselskatten har varit omfattande. Inte minst det faktum att man låser in vissa stadsdelar. Det går inte att åka att handla utan att betala skatt. Man skall till barnens skola inom stadsdelen, ny betalning osv.

Men det jag personligen tycker är fel är att det inte går att köra förbi Göteborg utan att betala. Skall jag till Kungälv från Kungsbacka skall jag betala trängselskatt. För vadå? Jag åker förbi, inte in i Göteborg.

Nu har GT samlat in 45.000 namn vilket enligt lag innebär att frågan om folkomröstning skall prövas av kommunfullmäktige.

Vågar man säga nej?

Att inte hållit vallöftet om folkomröstning första gången är illa nog men vägar man säga nej igen?

Blir det nej ännu en gång så kommer valet 2014 bli en enda stor folkomröstning om trängselskatten.

Socialdemokraterna skall vara extra rädda för att det är i områden de är stora det mullrar mest. Och valet 2014 skulle kunna innebära att Vägvalet får 15-20% av rösterna och staden går ej att regera utan stöd av dem som givetvis kommer kräva avskaffande av trängselskatten för att stödja/ingå i en majoritet.

Den enda lösningen är förmodligen att ha en folkomröstning i samband med valet 2014. Då får väljarna pröva trängselskatten under en tid samtidigt som det går att säga nej till trängselskatten och rösta på sitt vanliga parti.

I Stockholm vände en prövotid ett starkt nej till ett ja.

För det är ju ändå så, är nuvarande majoritet beredd att förlora makten på trängselskatten och skadas politiskt för lång tid framöver? Och för oppositionen M+FP+KD, vill man fortsätta i opposition i ytterligare 10 år, också politiskt skadade på grund av trängselskatten?

Något block eller enskilt parti kommer säkert försöka rycka till sig initiativet.

Vilken politiker är först ut med att förespråka lösningen med folkomröstning på valdagen 2014?

 GP 2 SVD 
3

Hur länge får Annie Lööf sitta kvar?

Jag har sett centerpartister som anklagar folkpartister och liberala debattörer för att vilja önska Centerpartiet och Annie Lööf allt ont. Kan vara ett sätt att i kris hitta en yttre fiende.

Men denna gång kan man inte skylla på yttre fiender. Kritikerna finns direkt i centerrörelsen och bland närstående krönikörer och debattörer.

Idag får (C) katastrofsiffror i DN/Ipsos. Bara 3,4%. De mest oroande med dessa siffor för Annie Lööf är att kärnväljarna flyr partiet. Men det kanske finns en strategi bakom detta? Byta ut väljarbasen? I så fall ett vanskligt projekt men man börjar ju fundera när förslaget på nytt partiprogram är ett steg rakt ut åt höger och bort från traditionella centerpartistiska värden.

Och kritiken är förkrossande bland centerpartister. Såhär skriver Karl-Olof Andersson, f.d landstingsråd (C) i Halland i en krönika i dagens Hallands Nyheter.

"Centerpartiet då? De ena stolligheterna i programförslagen efter de andra. Jätteängsliga för att framstå som värnare av de små människornas intressen och landsbygdsfrågor. Vården ska helt privatiseras är det nya frälsningsbudskapet. Styrjuntan är på väg att forma partiets snara undergång."

I Laholms tidning , centerpartistisk, skriver Stellan Sturesson en krönika idag med rubriken "Vad händer med Centerpartiet". Den finns inte på nätet men handlar om förslaget till nytt partiprogram och Sturesson kallar det för "politiskt självmord" och undrar om förslaget om fri invandring är ett skämt.

I en ledare i Hallands Nyheter, som också är en C-tidning, skriver Yngve Sunesson följande:

"Förslaget är så ofärdigt att det blir svårt för partistyrelsen att arbeta fram ett förslag som är möjligt att behandla på extrastämman i mars. Att ingen remissbehandling ute i organisationen planeras gör också att både behandlingen på stämman och den demokratiska legitimiteten i ett nytt program kan ifrågasättas."

Jag känner inte igen Centerpartiet, säger Per Schöldberg, ordförande för (C) i Kronoberg till Aftonbladet. Distriktsordförandena i Bohuslän och Östergötland ger samma signaler till tidningen.

Kommer Annie Lööf gå kritikerna till mötes eller ta striden för ett nytt nyliberalt centerparti?

Hon har ju tidigare anklagats för otydlighet men förslag till nytt partiprogram är väldigt tydligt. Men saknar uppenbarligen värden som sitter djupt i den centerpartistiska myllan. 

Och hur stark är hennes position? Med så öppen och tydlig kritik brukar partiledare få svårt att överleva. Maria Leissner var i samma situation och efter valet 2006 var kritiken hård mot Lars Leijonborg för den så kallade dataintrångsaffären. Ingen av dem överlevde.

Kommer Annie Lööf överleva och sitta kvar till valet 2014?

PS! I Ärlighetens namn så får (C) 5,1 % i TV4/Novus. Men det lär inte minska kritiken kring partiprogrammet DS!

GP Expressen Svd
DN DN2

Bryter Sveriges Radio mot lagen?

Idag avslöjar Dagens Nyheter att programmet Ring P1 har en databas där man registrerar lyssnarna. Uppgifter om namn, telefonnummer, politisk hemvist, sjukdomar och religions­tillhörighet registreras i en databas.

Jag kan inte se annat än att man bryter mot gällande lag. Vad säger Datainspektionen? jag tror de kommer vara djupt kritiska.

Sveriges Radio kan inte ha någon särställning när det gäller åsiktsregistrering. Tänk om ett politisk parti hade börjat registera invånarna på samma sätt. Vilken skandal. Partiledaren hade krävts på sin avgång.

Som vanligt förstår inte den ansvariga, Erica Hedin, problemet utan går i försvarsställning.

Vilka på SR har känt till detta register? Vilka har givit klartecken? Vilka andra program gör liknande register eller är detta en engångsföreteelse?

Jag gissar huvuden kommer rulla och det är nog bara en tidsfråga innan polisen upprättar anmälan.

BBC har precis haft sin public service skandal kring programmet Newsnight. Är det dags för en svensk variant?

Ett torgombyggnad med svagt stöd

Förvaltningen för teknik i Kungsbacka kommun har gått till kommunens invånarpanel och frågat vad man tycker om det nya torget.

Kommunen framställer resultatet som något positivt. Men redan underlaget är tveksamt. Man har skickat ut enkäten till 362 personer och bara 65% svarade. Redan där borde man nog dragit öronen åt sig och avstått publicering.

Istället går man ut med ett pressmeddelande där man säger "De flesta är nöjda med det nya torget".

Men av de svarande är 57%  nöjda, enligt kommunen. Det är om man räknar om hur många som blivit tillfrågade strax under 40% av alla tillfrågade 362 som är nöjda.

Alltså inte de flesta eftersom underlaget är så bristfälligt.

Jag är ju ordförande i Närsjukvården i Region Halland. Där prövas vi ständigt i så kallade öppna jämförelser. Ca: 75%  har förtroende för sin vårdcentral. Och på den kanske viktigaste frågan "Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt
sätt?" svarar 92% ja i Halland.

Hade vi haft siffror kring 57% (om vi köper kommunens siffra) hade jag varit oerhört bekymrad. Där ligger de sämsta landstingen i Sverige som har stora problem med
ekonomi och kvalité.

Men för kommunen är dessa låga siffror helt acceptabelt och kommuniceras som något positivt.

Att kommunicera något positivt som inte har uppbackning i siffror skadar kraftigt förtroendet för kommunen i allmänhet och förvaltningen för Teknik i synnerhet.

Varför gör inte invånarna vågen för torget? Här är mina främsta skäl till att jag är kritisk.

1. Placeringen av korvhuset framför bion och Naam.
2. Färgen och utförandet på de båda husen.
3. Storgatan som blivit tvättbräda att köra på. Tänker ingen på t.ex busschaufförer?
4. Brister i anpassning för funktionsnedsatta.
5. Man har genom placering av olika bänkar förhindrat framtida kalas/festivaler på torget, eller skall dessa monteras bort varje gång?

Mina råd till teknik och dess nämnd inför 2013 är, gör om och gör rätt. Flytta korvhuset, ändra färgsättning, se över kullerstenarna både för funktionsnedsatta och de som kör yrkesmässigt och ta fram en plan för hur torget kan anpassad till kalas/festivaler.

Dessa åtgärder är en bra början och kan kanske ge ett stöd som faktiskt är värt att kommunicera utåt.

Närsjukvården vill erbjuda vård i Kullavik

Närsjukvården i Region Halland fortsätter att satsa för att ge Hallands invånare bästa möjliga vård på vårdcentraler och i tandvården.

Planering är i full igång för ny vårdcentral och folktandvård i Kolla Parkstad med beräknad tid för för öppnande i augusti/september 2014.

Men i expanderande Kungsbacka finns det fler vita fläckar.

Närsjukvården har som ambition att, i områden där det finns förutsättningar, erbjuda hallänningarna ”nära” vård och i det sammanhanget ser vi Kullavik som intressant för framtida verksamhet och som komplement till den verksamhet som idag bedrivs på Vårdcentralen Särö.

Därför har Driftnämnden Närsjukvård i Region Halland beslutat att skicka en skrivelse till Kungsbacka kommun och begära om hjälp för att hitta en plats i Kullavik, i centrum eller i dess närhet, där vi kan erbjuda ett vårdutbud.

Och det finns fler satsningar på gång i Halland. Konkurrensen mellan regionens och privata vårdcentraler är stimulerande. Vinnare är patienten som erbjuds ett större utbud och valfrihet, eller ges rätten att välja som är bättre sätt att utrycka det. Vad gäller tandvården har konkurrensen funnits sedan 30-talet men Folktandvården står sig stark och är en uppskattad verksamhet med starkt varumärke.

Ekonomi i balans i Närsjukvården

Vid Driftnämnden Närsjukvård i Region Hallands sammanträde på onsdagen redovisades det ekonomiska utfallet för årets första 11 månader.

Prognosen för hela 2012 ändrades så att både vårdcentralerna och tandvården prognostiserar ett nollresultat. Tandvården kommer i bokslutet redovisa minus 8 miljoner men det är ett planerat underskott pga ett program att öka kompetensen för personalen där nämnden fått tillstånd av Regionstyrelsen att använda tidigare överskott. Verksamheten prognostiserar att gå ihop 2012.

Det är hårt arbete som ligger bakom att få ekonomin i balans och ytterligare åtgärder måste till för att inte skapa nya underskott. Men det är lättare att driva ett sådant arbete utifrån ekonomi i balans istället för att göra det ifrån stora underskott.

Åtgärder som skall minska antalet hyrläkare

Onsdag den vecka hade Driftnämnden Närsjukvården i Region Halland årets sista sammanträde. En viktig fråga som behandlades var hur man skall få fler fast anställda läkare och få ner användandet av hyrläkare på vårdcentralerna.

Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats för allmänspecialister.

Förvaltningen har därför fattat beslut om att genom ett antal områden förbättra arbetsmiljön för läkarna genom att bland annat förbättra introduktionen för nyanaställda läkare, se över arbetsorganisationen i syfte att förbättra arbetsmiljö och effektivitet, ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner, samt en särskild satsning på ST-läkarna.

Satsningen på ST-läkare innehåller bland annat en ytterligare satsning på ett aktivt nätverk på förvaltnings- och affärsområdesnivå under ST-tjänstgöringen möjlighet att praktisera på mer än en vårdcentral. Man kommer även att med utgångspunkt från medarbetarenkäten utarbeta konkreta handlingsplaner som ska leda till ytterligare förbättringsåtgärder. Allt i syfte att skapa en så positiv och kvalitativ utbildningstid som möjligt.

Det finns även en önskan om att öka akademiseringen genom att erbjuda fler disputerade läkare en intressant arbetsplats med möjlighet till fortsatt forskning.

Region Halland är en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Därför skall vi koncentrerar oss på att bli ännu en bättre och mer attraktiva istället för att med höga ersättningar bjuda över våra konkurrenter. Vi vill att det ska vara stimulerande att arbeta i Halland och vi är flexibla med att erbjuda individuella lösningar.

Nämnden beslöt också att ge förvaltningschefen i uppdrag att ta fram riktlinjer om när man får lov att använda hyrläkare. I princip reglera när, för hur länge man får använda hyrläkare på vårdcentralerna och vilken bakgrund de skall ha.

Besluten ligger i linje med de rekommendationer och strategi somSveriges kommuner och landstings (SKL) gått ut med.