Den naturliga regionen kliver över 1 miljon invånare

Media rapporterar att Göteborgsregionen vilken dag, timma eller minut som helst kliver över en miljon invånare. Med Göteborgsregionen menas Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Ett antal kommuner som samarbetar sedan länge i många frågor och är en naturlig geografisk enhet.

Ett av skälen till att regeringen och civilministerns ambitioner att skapa stora regioner i Sverige misslyckades var att man skulle utgå från befintliga regioner och landsting.

Plötsligt blev Värmland och Halland med i samma region och många frågade sig ju hur man såg något gemensamt mellan Sysslebäck i Värmland och Laholm i Halland.

Hade man, som man gjorde i Danmark, börjat om på ett blank papper och skapat regioner utifrån hur människor rör sig, hur arbetsmarknaden ser ut och vilka samarbeten som finns idag som kan utvecklas, hade givetvis Göteborgsregionen, med en miljon invånare, varit ganska naturlig att diskutera.

Men hela regionprojektet utgick ifrån något slags regionalpolitisk utgångspunkt att det var delar med sämre tillväxt som måste höra ihop med de med större förutsättningar istället för att skapa slagkraftiga enheter som var en tillväxtmotor för Sverige och bra för alla.

Kommer regionfrågan upp igen? Knappast. Den socialdemokratiska civilministern har genom sitt klantiga arbete begravt frågan för en lång tid. Mycket lång tid, och nu är det viktigast att alla landsting i lugn och ro får utvecklas till regioner utan hot uppifrån om sammanslagningar.

En mittenregering börjar bli ett seriöst alternativ efter 2018

Moderaternas kräftgång i opinionen har totalt ändrat den politiska spelplanen i Sverige.

I DN/Ipsos som publicerades idag får partiet 17%. På sju år har nästan partiet halverats. I valet 2010 fick man 30,66%. Under Anna Kinberg Batras ledning har man tappat 6,5%.

"SD utspelet" kommer gå till historien som en av de största politiska felbedömningarna någonsin i Sverige. Något statsvetare kommer ta upp när man berättar om Sveriges politiska historia.

Den moderata ledningen vet sannolikt inte hur man skall ta sig ur den situation man hamnat i.

I en intervju i DN tycks inte Anna Kinberg Batra ångra sitt utspel. Jag står för det jag sagt, är hennes svar.

Och vad skall hon annars säga? Att ändra sig igen är ju omöjligt och skulle inte få tillbaka väljarna.

Vad som nu händer nu i Moderaterna får tiden visa. Men ett tips är att det kommer ske personförändringar i ledningen. Men nya som kommer in står ju inför dilemmat att försvara att Moderaterna vill samtala med SD. Kan och vill man det?

Anna Kinberg Batra kommer ifrågasättas stort och sättas under press. För det är ju inte utan att byta ut henne som kursen kan ändras på nytt.

Sedan är det inte säkert att väljarna kommer tillbaka för att man byter partiledare och går tillbaka till den gamla hållningen gentemot SD.

Väljare som bytt parti kan känna sig hemma där och stannar.

Regeringsfrågan blir ju intressant. Även Liberalerna lyfter och får 7% i DN/Ipsos. Tillsammans har C+L 20%. Börjar bli ett intressant regeringsalternativ.

Innan Miljöpartiet gick med S kunde även de ingått och då hade ett mittenalternativ haft 25%. Men vem vet om MP kanske känner för att ingå i en ny koalition?

En mittenregering kan ju som nuvarande regering göra upp om budget med andra partier, sannolikt med M, men om andra frågor både vänster och högerut.

Det är så danska regeringar som leds av Venstre brukar överleva.

Moderaternas fall i opinionen kan leda till att det inte bara står mellan en regering som leds av Stefan Löfven eller en alliansregering.

Moderaternas strategi att man måste ha med sig SD, för att bli av med Löfven, faller också.

En mittenregering som leds av Annie Lööf blir plötsligt ett tredje regeringsalternativ.

Vi kan bli av med Löfven och slippa samröre med SD.

Pröva kommunala trygghetsvakter vid Kungsbacka resecentrum

Polisen har idag för lite resurser. Man får avstå att åka på brott och de som vill störa ordningen kan allt för ofta göra det utan risk för att polisen  inte har möjlighet att komma. 

Liberalerna har därför förslagit att antalet poliser i Sverige skall öka från 20 000 till 25 000. Att man genom att frigöra poliser från arbeten andra, t.ex. civilanställda, kan utföra omedelbart frigöra 2000 poliser för yttre tjänst, men också att ge kommunerna statsbidrag för att kunna anlita 2000 trygghetsvakter.

Liberalerna i Kungsbacka tar idag upp frågan om trygghet i ett pressmeddelande.

Exempel från Stockholm

-        Resecentrum i Kungsbacka upplevs,speciellt fredag och lördag, som otryggt av många. Vi ser det som en lämplig plats att mellan 21.00 och 05.00 på fredagar och lördagar ha trygghetsvakter där som samarbetar tätt med polisen, säger kommunalrådet Ulrika Landergren (L).

-          Det ligger ju i kollektivtrafikens intresse att man kan åka kollektivt och befinna sig på resecentrum utan att känna otrygghet. Därför tycker jag detta är en fråga som måste diskuteras mellan Kungsbacka kommun, Hallandstrafiken och Västtrafik, säger Tommy Rydfeldt (L), gruppledare för liberalerna i Region Halland och ledamot i Hallandstrafikens styrelse.

I Tunnelbanan i Stockholm och deras resecentrum sköts ordningen av Trygghetsvakter.

-          Stockholms modell, som vi kan se i programmet Tunnelbanan i Kanal 5, visar hur trygghetsvakter kan göra skillnad för att skapa trygghet och ordning i kollektivtrafiken, säger Tommy Rydfeldt.

-          Jag kommer nu lyfta frågan i kommunstyrelsens arbetsutskott med förhoppning om att vi kan starta en diskussion med Västtrafik och Hallandstrafiken ganska snart, avslutar Ulrika Landergren.

Satsa på primärvården och skapa fasta läkarkontakter

I en debattartikel idag på DN debatt lägger partiledaren Jan Björklund och landstingsrådet Anna Starbrink fram en ny liberal sjukvårdspolitik. Anna Starbrink är ordförande i Liberalernas välfärdskommission. Länk till artikel.

Det finns många bra förslag men som ordförande för Närsjukvården i Region Halland koncentrerar jag mig på frågor kring primärvården och vårdcentraler.

Liberalerna föreslår en fastläkarmodell. Innebärande att man som patient har en fast läkare. Men inte enbart för att man skall träffa samma läkare utan för att samordna den övriga vården man behöver.

Att inte bara skriva en remiss utan ta ansvar för den, se till att man hamnar rätt och också ha skyldighet att följa upp.

Inte ovanligt utomlands att läkaren i primärvården har ett sådant utökat ansvar att följa patienten.

Går utmärkt att ordna inom nuvarande vårdval. Man väljer inte bara vårdcentral utan också läkare men det krävs lagändringar.

Men blir inte detta att utgå från att man alltid i varje läge behöver träffa läkare som därför blir mer belastad?

Nej och jag gillar speciellt denna skrivning i artikeln:

"Alla patienter ska dessutom ha rätt till en egen kontaktperson i vården, en så kallad patientvald vårdkontakt. För de flesta är förmodligen husläkaren det bästa valet, men det ska vara upp till varje patient att välja utifrån sin situation och sina behov. För patienter som behöver många läkemedel kan det också vara värdefullt med en fast kontakt med sin apotekare."

För många som t.ex har problem med diabetes eller blodtrycket blir säkert en sjuksköterska den bästa vårdkontakten.

Och det är patienten som måste sättas i centrum. I förslaget finns också att ändra hälso- och sjukvårdslagen.

Man skriver;

"Idag står det att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Vi vill vända på det, så att det är varje människas rätt till god vård som står i centrum, inte ”befolkningen”. Dagens lagtext ger intrycket att vården ska ransoneras. Vi menar att den som bedöms behöva vård ska ha rätt att få tillgång till vård, och ha rätt att själv välja vårdgivare."

Svensk primärvård, eller som det heter i Halland, närsjukvård måste stärkas. Både i hur patienten tas emot, vilka rättigheter man har och vilka krav man kan ställa som patient. Men den behöver också förstärkas ekonomiskt.

Vården måste i framtiden förskjutas till primärvården och det gäller även de pengar som satsas.

Polisen är kraftigt underbemannad i Halland

För lite mer än en vecka sedan var vi några liberaler i Halland som,  tillsammans med Liberalisternas rättspolitiska talesperson Roger Haddad,  i Kungsbacka och Varberg träffade ansvariga poliser i dessa kommuner men också i länet. Fram tonar en bild av en polis som är kraftigt underbemannad.

Jag som har följet polisen i Kungsbacka i många år jan konstatera att kommunen har färre poliser nu vid 80.000 invånare än vad man hade vid 60.000.

Idag skriver vi som var med vid besöken om detta i Hallandsposten.

Tryggheten måste försvaras i hela Halland

Vi i Liberalerna i Halland har tillsammans med vår rättspolitiska talesperson Roger Haddad besökt polisen i Varberg och Kungsbacka för att informera oss och se hur vardagen ser ut.

Bilden som tonar fram är en vardag fylld av underbemanning, bristande resurser och omöjliga spelregler i den nya organisationen. Vi mötte också en fantastisk hängivenhet till sitt yrke och stor lojalitet med sin organisation, men gränsen är snart nådd för vad man kan åstadkomma. Varberg och Kungsbacka är två snabbt växande kommuner med lite olika förutsättningar för polisens verksamhet, men likafullt är de två distrikten väldigt underbemannade.

Bemanningen i Varberg och Kungsbacka är för dålig. Bristen på personalresurser och behovet av prioriteringar begränsar polisens närvaro. Inga nya tjänster tilldelas och vikariat får inte tillsättas. Erfarna chefer och ledare gör allt för att få ihop tjänstgöringsscheman men man kan inte trolla med knäna. Närvarande poliser i yttre tjänst på gator och torg i Halland är viktiga för att öka tryggheten och minska brottsligheten och är det allra viktigaste önskemålet från Varbergare och Kungsbackabor när de tillfrågas om vad som ökar känslan av trygghet.

Regeringen försöker ge en bild av att kommunerna ska få fler poliser. Det kommer inte att hända. Liberalerna har gång på gång i riksdagen tagit upp bristerna i den nya polisorganisationen.

Regeringen påstår sig öka antalet poliser, även i Halland, men det är inte sant. Vi satsar 795 miljoner kronor utöver regeringens 100 miljoner kr till polisen i år. Vi vill ha 2 500 fler poliser fram till 2020; det är 1000 fler än regeringen planerar. Dessutom skjuter vi till pengar för att anställa 1100 fler civila utredare. Detta skulle innebära ett välkommet och välbehövligt tillskott i Halland. Det måste dessutom göras mer för att locka tillbaka dem som slutat, samt behålla de poliser som finns. Därför gör Liberalerna en särskild lönesatsning 2017 med 50 miljoner kronor för att höja lönerna för poliser i yttre tjänst.

Inrikesminister Ygeman inser inte hur allvarligt läget är inom polisen. Detta bekräftas av regeringens knappa budget för polisen 2017 samtidigt som våra kommuninnevånare i Halland ropar efter fler synliga poliser. Med inrikesministern och Socialdemokraterna har det i stället blivit färre halländska poliser och de har kommit längre ifrån medborgarna.

Roger Haddad (L),

riksdagsledamot, rättspolitisk talesperson

Bengt Eliasson (L),

riksdagsledamot Halland

Tommy Rydfeldt (L),

gruppledare Region Halland

Ulrika Landergren (L),

kommunalråd Kungsbacka

Karl-Johan Wiktorp (L),

ordförande Liberalerna i Varberg

Suzanne Åkerlund (L),

kommunråd Halmstad

Avskaffa de politiskt valda nämndemännen

I ett förslag från en arbetsgrupp i Liberalerna som leds av Roger Haddad, rättspolitisk talesperson, föreslås att man avskaffar politiskt valda nämndemän. Dagens Nyheter.

Det finns flera skäl. Ett av dem är att man kunnat se att domarna blir annorlunda beroende på nämndemännens politiska hemvist.

En annan fråga är hur representativa de är för befolkningen i stort.

Jag tänker inte peka ut någon det är inte enskilda personer detta gäller. Många nämndemän är säkert oerhört dugliga. Men stickprov på åldersfördelningen på de 24 nämndemän till tingsrätten Kungsbacka kommun väljer visar att +60 är kraftigt överrepresenterade.

Just åldersfördelningen har uppmärksammats av regeringen och domstolsverket tog 2015 fram statistik som visar att de som valdes 2014 hade en medelålder på 57,7 år. Och sitter man i fyra år kommer ju medelåldern att vara över 60 år. Länk.

Andelen av nämndemännen i Sverige över 65 år var 45% medan man utgjorde 25% av befolkningen.

Det borde vara jämn fördelning på åldrarna. Från 18 och upp till personer över 70. Och namnen på de valda av kommunfullmäktige i Kungsbacka visar att det är få om ens någon som inte är född i Sverige eller har en eller flera föräldrar födda utomlands.

En statlig myndighet, t.ex domstolsverket, borde utse nämndemännen efter ansökan och kompetens.

Region Halland utser ju nämndemän i förvaltningsrätt och kammarrätt och för att sitta där är det viktigt att man kan hur kommuner och regioner fungerar. Någon sådan granskning görs inte idag.

Religion, polititiker eller domstolar skall inte avgöra vad som är god hygien i vården

Att man skadas i vården, så kallade vårdskador, är ett av vårdens stora problem.

Bland vårdskadorna finns dålig hygien så patienten får infektioner eller på annat sätt smittas. Man får alltså en sjukdom när man behandlas för annat i vården.

I Socialstyrelsens har riktlinjer för så kallad basal hygien. Läs här.

En av dem är att "Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen och vid behov."

Det har då uppstått en fråga därför att vissa vill inte arbeta kortärmat på grund av religiösa skäl.

I Stockholm har det funnits ett fall i tingsrätten där rätten beslöt att neka person att ha engångsärmar, var diskriminering.

Korta ärmar i vården

Men frågan är inte så enkel. Varje fall är unikt och en dom i en tingsrätt är inte på något sätt prejudicerande. Det är omständigheterna i det fallet som man dömt på. Tyvärr överklagades inte den domen.

I Region Halland anser smittskyddsläkaren att engångsärmar av hygienskäl inte skall användas. Och det är dem som är sakkunniga och i slutändan ansvariga som måste fatta beslut om hygienen. Inslag i Radio Halland.

Frågan har varit aktuell i Halland då en praktikant av religiösa skäl inte fick arbeta långärmat inom Folktandvården.

Vi kan inte fatta politiska beslut vad som är god hygien eller inte. Och det kan inte heller domstolar.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tydligen annan uppfattning och anser det är diskriminering. Inslag i Radio Halland.

Men vilket ansvar tar DO? Och vilket ansvar tar en domstol som i beslut går emot sakkunniga i hygienfrågor?

Och är det domstolar och inte dem som kan frågan som skall avgöra vad som är god hygien?

Om någon patient får en vårdskada på grund av avgörande av en domstol i ett mål DO drivit kan då patienten söka skadestånd från DO och domstolen?

Jag kommer aldrig medverka till ett beslut där vi går emot de sakkunnigas råd. I dessa frågor kommer jag, som i detta fall politiskt ansvarig för Folktandvården, alltid stå bakom de beslut dessa tar.

Skulle Region Halland fällas i något ärende framöver, därför en domstol anser att religiösa skäl går före hygienen, så måste lagen ändras. Att göra detta till en fråga om diskriminering är fel.

Slutligen vill jag betona att jag har inga synpunkt på vilka kläder personal använder i vården så länge man uppfyller gällande hygienregler. Kan kläder som normalt förknippas med religion eller en kultur användas, utan att det ger sämre hygien, så är det inga problem för mig. T.ex huvudduk används idag i den halländska vården.

Men beslutet skall tas av våra sakkunniga. Inte politiker eller domstolar.

Fotnot: I Vårdhandboken står följande; Arbetskläder består av överdel och byxa, klänning kan förekomma. Ärmen ska sluta ovanför armbågen. All vård- och omsorgspersonal ska använda kortärmad överdel/klänning vid undersökning, vård och behandling. Den korta ärmen är en förutsättning för att kunna utföra korrekt handhygien. En lång ärm kan föra smittämnen vidare.
Länk