Närsjukvården i Region Halland minskar användandet av hyrläkare för femte året

För femte året i rad minskar Närsjukvården i Region Halland användandet av hyrläkare. Vi går därmed mot strömmen i landet där användandet av hyrläkare bara fortsätter att växa.

Nu nere i 19.500 timmar.

Läs gårdagens artikel i Dagens Samhälle. Tryck här.

Fakta kostnader och antalet använda timmar med hyrläkare, 2014-2017

År          Timmar   Kostnad

2014      23 250      22,2 Mnkr

2015      22 708      21,9 Mnkr

2016      21 046      22,2 Mnkr

2017      19 500      21,2 Mnkr

Nettosiffran är vansklig att ta fram men ligger någonstans mellan 11-13 miljoner. Kostnaden ovan är ju vad som betalas ut till de bolag som hur ut personal. Samtidigt så betalas det ju inte ut någon lön. 

Eftersom det är brist på läkare och Halland är ett turistlän med många vårdsökande, när vår personal behöver semester, är det svårt att nå ner till noll. Men det är viktigt att se till, så långt det är möjligt, att vi inte är beroende av inhyrd personal.

Driftnämnden Närsjukvård har arbetat aktivt med att få ner kostnaderna. 2012 var den på väg över 40 miljoner kronor.

Viktigt är att påpeka är att Närsjukvården hyr inte in några sjuksköterskor till vårdcentralerna.

Kungsbacka och Varberg står för 54% av Hallands befolkningstillväxt

Det blir i befolkningsstatistiken 2017 väldigt tydligt var Halland växer någonstans. Det är i Kungsbacka och Varberg.

De två kommunerna stod 2017 för 54% av befolkningsökningen. Det som också är särskilt med Kungsbacka och Varberg är att det finns ett inrikes inflyttningsöverskott.

Av Kungsbackas befolkningsökning består 1172 personer av inrikes inflyttade och födelseöverskott är 107 personer. För Varberg är motsvarande siffror 509 respektive 56.

Halmstad t.ex har ett minus vad gäller inrikes inflyttning på 24 personer och Hylte har ett minus på hela 276 personer.

Halmstads ökning på 1214 personer består till största delen, 997 personer av invandring från utlandet.

Tidigare har flyktingar som fått uppehållstillstånd stått för en stor del av framför allt södra Hallands befolkningsökning. Vad händer när nu invandringen går ner och säkert kommer att hållas på låg nivå under överskådlig framtid?

Utan kraftig invandring skulle t.ex Hylte och Falkenberg redan 2017 minskat sin befolkning.

Kommer det bara vara en befolkningstillväxt i Kungsbacka och Varberg?

Vilken påverkan får detta på var t.ex Region Halland skall satsa på sjukvård och kollektivtrafik?

Se bilden ovan och jämför själv. Klicka på den så blir den större.

Resandet med Öresundståg m.fl tåg ökar mest till och från Kungsbacka och Åsa

Nu har siffrorna från höstens resandeundersökning för tågen på Västkustbanan och deras stopp i Halland kommit.

Det man mäter är Öresundstågen, Västtåg de turer som går mellan Varberg och Göteborg och Pågatågen mellan Halmstad och Helsingborg. Inte pendeltågen mellan Kungsbacka och Göteborg som har en egen mätning och statistik.

Med tanke på debatten kring fler tågstopp i Åsa har säkert många undrat hur många som reser till och från stationen.

Och Åsa station ökar resandet med ca: 10%. Från 888 på- och avstigande till 978 stycken per dag. Sedan starten 2013 är ökningen 70%. Första året hade man i snitt 577 av och påstigande.

TRYCK PÅ BILDEN

Mätningarna gäller vardagar och Åsa har till skillnad mot andra stationer i Halland bara en del tåg som stannar. Inget mitt på dagen och inte alltid kvällstid.

Så man kan dra slutsatsen att resandet skulle blivit högre med samma turtäthet som övriga stationer.

Ökningen blir följande per station i Halland. (Observera att för Kungsbacka station är inte pendeltåget med utan bara Öresundståg och Västtåg som går Varberg-Göteborg.)

Kungsbacka +182
Åsa +90
Halmstad C +84
Varbergs +45
Laholm +25
Falkenberg +23

Kungsbacka och Åsa och Halmstad ligger i topp och minst ökar resandet till och från Falkenberg.

Intressant är att Kungsbacka och Åsa med 272 fler av och påstigningar ökar mer än de andra stationerna tillsammans, 177 av och påstigande.

Noterbart är att Hallandstrafikens mål är att resandet skall öka totalt i Halland med 5% och det klarar ju enbart Åsa.

Så diskussionen kring fler stopp och den potential det finns att få fler resenärer från denna station, kommer knappast att lägga sig.

OBS! TRYCK PÅ BILDEN SÅ BLIR DEN STÖRRE:

Man kan inte lagstifta mot falska nyheter

Frankrikes president Emmanuel Macron vill lagstifta mot falska nyheter och skall lägga fram ett förslag inom kort.

Men vad är falska nyheter? Vem avgör?

Den liberala demokratin bygger på åsiktsfrihet och att alla får säga vad man tycker.

När Miljöpartiet i valrörelsen 2014 hävdade att med dem vid makten skulle svensk flyktingpolitik inte bli mindre generös. Var det en falsk nyhet? Borde Gustav Fridolin anhållas?

Jag har sett reportrar som inte riktigt behärskat ämnet skriva artiklar som inte stämmer. Är det falska nyheter? Hur skall de straffas?

Jag har som politiker fått information som sedan inte visat sig stämma men som jag gick ut med. Var det en falsk nyhet jag borde ha straffats för?

I en liberal öppen demokrati måste alla ta ansvar för att vi har ett öppet debattklimat, att alla åsikter kommer fram.'

Det kräver fria oberoende medier men också att de som driver sociala medier tar sitt ansvar.

Kanske skulle Facebook med flera kräva att man skulle använda mobilt bank-id eller annan identifikation för att öppna ett konto?

Och vara klara över vem som står bakom annonser som finns på dessa medier.

När vi börjar bedöma nyheter som sanna och falska, och blir åsiktsmässiga smakpoliser, naggar vi demokratin i kanten.

Idag finns både möjlighet att anmäla tidningar och medier till pressombudsmannen och granskningsnämnden. Kanske sociala medier skall ha en ansvarig utgivare som kan stå till svars för publiceringar? Man kan också stämma för förtal.

Att granska, bedöma inlägg som falska eller sanna, är första steget mot inskränkande av yttrandefriheten. För många kommer tveka att skriva obekväma sanningar som riskeras att stämplas som falska nyheter.

Givetvis skall man ta de ökade antalet falska nyheter på allvar. Men lösningen är aldrig att inskränka yttrandefriheten. Förbud löser sällan problem,

Skall föräldrar kunna vägra vaccinering utan konsekvenser?

I Sverige har man sedan 1982 vaccinerat småbarn mot mässling, påssjuka och röda hund med ett kombinationsvaccin.

För att nå så kallad gruppimmunitet skall 95% vaccineras. Det vi säga att så många är vaccinerade att sannolikheten är ytterst liten att någon som inte är vaccinerad möter någon smittad.

Nu har det brutit ut fall av mässlingen i Göteborg. Troligtvis för att personer har valt att inte vaccinera sina barn eller sig själva och inte haft sjukdomen.

När föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn utsätter man inte bara dem utan andra för risken att få dessa så kallade barnsjukdomar.

Små barn vaccineras inte för mässling förrän vid 18 månaders ålder. Se vaccinationsprogrammet.

Det finns anledning att diskutera om föräldrar som vägrar vaccinera sina barn skall ha rätt att få ta sina ovaccinerade över 18 månader barn till förskola där risken är stor att de smittar barn som ännu inte vaccinerats?

Jag tycker man på allvar skall diskutera och överväga detta.

När förhoppningsvis mer än 95% av barnen är vaccinerade är ju inte risken så stor när de kommer upp i skolåldern. Men ovaccinerade barn är en risk även där.

Skall man utan konsekvenser få riskera att smitta andra? Kanske skall de som vägrar vaccinera sina barn inte få välja förskola utan hänvisas till en sådan där man vet alla barn är vaccinerade?

Det handlar inte om att hindra barn att gå i förskola utan det kan inte vara fritt fram att få smitta vem man vill.

För något år sedan var det röda hund som fick ett utbrott och nu mässlingen.

Vi får tänka på att svenskarna är ett resande folk och tar hem sjukdomar från semestern. Därför är det så viktigt att se till att få det skydd som Region Halland och andra sjukvårdshuvudmän erbjuder gratis för barnen.

Fakta om mässlingen:

"Efter 3-4 dagar uppstår röda utslag. Ungefär 20 procent av dem som insjuknar drabbas av komplikationer.

Bland komplikationerna finns öroninflammationer (5-9 procent) och lunginflammationer (1-7 procent). Dessa botas i dag med antibiotika och är sällan farliga. Men det finns även betydligt svårare biverkningar. Ungefär 1 på 1 000 drabbas av hjärninflammation som kan ge mental utvecklingsförsening. 

En på miljonen drabbas av en allvarlig komplikation som kallas subakut skleroserande panencefalit. Den kan dyka upp 6-8 år efter att man haft mässling och gör att hjärnan skadas. Först drabbas barnets läs- och skrivförmåga, sedan motoriken. Denna komplikation är dödlig inom ett till tre år."

Gott Nytt År

Med inlägg 113 avslutar jag året på bloggen och återkommer 2018 med nya inlägg och då har vi ju dessutom valår.

Gott Nytt År önskas alla läsare av denna blogg.

Uppgifter om nätläkare stämmer inte

Jag svarar idag i Kungsbacka Posten på en insändare från läkare på Vårdcentralen Kungsbacka angående nätläkare.

Uppgifter om nätläkare stämmer inte
 

Läkare vid Vårdcentralen Kungsbacka påstår felaktigt i en insändare i KP 23/12 att underskott som vårdcentraler i Kungsbacka har beror på kostnader för nätdoktorer.

Den totala kostnaden 2017 för Närsjukvården i Halland för nätdoktorer beräknas till 3 miljoner kr i en budget på ca: 740 miljoner. Vårdcentralerna i Kungsbackas underskott beror ca: 13 % p.g.a.

. av nätdoktorer och till 87 % på andra orsaker.

Det är också fel att det finns politiska beslut att införa dessa tjänster i Halland.

Ett försök gjordes främst 2016 i Närsjukvården på uppdrag av regionkontoret som också lämnade full ekonomisk kompensation till vårdcentralerna. Det var också stor skillnad mot de nättjänster som nu finns då det gjordes en medicinsk bedömning innan tillgång gavs till den tjänsten.

Det som skett är att två nättjänster träffat avtal med privata vårdcentraler i Region Jönköping. Det är fritt att ringa upp dem, utan medicinsk bedömning innan, och de betraktas som utomlänsbesök.

Region Halland har precis som andra landsting/regioner reagerat mot detta sätt att införa nätdoktorer bakvägen och man fick sänka priset.  Pressen är stor på Jönköping att vidta åtgärder och ändra de regler som möjliggör detta.

Jag håller med om att vårdcentralerna inte skall betala för något man inte kan påverka och frågan är redan lyft. Så sent som den 18 december diskuterade jag och ledningen frågan med regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott och den diskussionen kommer fortsätta efter helgerna.

Region Halland arbetar också skyndsamt med att ta fram egna lösningar och första halvåret 2018 kommer Närsjukvårdsnämnden lägga fast sin strategi när det gäller digitaliseringen av vården. Era synpunkter blir värdefulla i det arbetet.

Tommy Rydfeldt (L)

Ordförande

Närsjukvården Region Halland