Jag hade missat att radiostationen Rysslands Röst, givetvis styrd av Putinregimen, hade ett inlägg den 14 maj som är en krönika av en Jurij Pospelov.
Krönikan har rubriken ”Ockupationen som aldrig fanns”.
Krönikören hävdar med en papegojas envishet att Estland aldrig var ockuperat.
Såhär säger och skriver han: ” Nu till den så kallade ockupationen. Denna term kan absolut inte användas i detta sammanhang eftersom Estland och Sovjetunionen aldrig har krigat mot varandra. Det var ett avtal som blev orsaken till att sovjetiska trupper tågade in i landet år 1940 – ett avtal som Estlands dåvarande ledning inte hade något emot.
Fyra år senare, 1944, befriade Röda armén en delrepublik i Sovjetunionen. Efter andra världskriget levde Estland ett vanligt liv, som alla de övriga sovjetrepublikerna.”
Ett avtal som Estlands dåvarande ledning inte hade något emot? Tror han på detta själv?
Ockupationen var en del av Sovjetunionens avtal med Nazi-Tyskland 1939. Pakten som bär de båda utrikesministrarna Molotov och Ribbentrops namn. Von Ribbentrop som sedan dömdes och avrättades efter kriget som krigsförbrytare.
Estlands ledare Konstantin Päts hade 1939-40 varit tvungen att stegvis ge upp Estlands självständighet. Päts fängslades i juli 1940 och dog på mentalsjukhus i Sovjetunionen 1956. En manipulerad folkomröstning genomförde 1940 och Estland beslutade sig att ansluta sig till Sovjetunionen som en sovjetisk republik.
Och här har vi ju problemet i relationen mellan Estland och Ryssland. Att Ryssland försvarar Sovjetunionens brott. För ett brott var det att ockupera de tre baltiska länderna.
Varför gör man det? Man behöver ju faktiskt inte göra det. För det finns ingen anledning att anklaga dagens Ryssland för Sovjetunionens brott lika lite som Tyskland för nazismens brott. Men man försvarare ändå Sovjetunionen.
Underligt men sant.
Läs gärna denna genomgång på engelska om ockupationen.
PS! Om någon undrar är bilden från Rådhustorget i Tallinn. Raekoja Plats på estniska DS!
3 kommentarer:
Tack för en bra beskrivning av den sovjetiska ockupationen av Estland. Jag har flera gånger hört människor här i Sverige säga samma saker som Pospelov. Samma människor ser Sovjetunionen som ett föredöme, uttrycker sorg över Sovjetunionens upplösning och stämplar de ester som inte uppskattade den sovjetiska ockupationen som fascister eller fascistsympatisörer. Otroligt tröttsamt. Och kränkande.
Hejhej! Ja, synen på om Sovjet var något gott eller något dåligt, det är väl den springande punkten. En kärna i problematiken mellan väst och Ryssland. Jag är en del i Ryssland nu och har skrivit lite om det här: http://ts.blogg.se/1178536772_ryssland_estland_och_.html
Men appropå kommentaren av Malicia, du må ha hört de åsikterna förstås, men jag tror ändå att de är sällsynta i Sverige. Att gilla Sovjet är som att svära i kyrkan!
Hälsningar Therese
Therese, jag vet inte hur vanligt det är att människor i Sverige ser Sovjetunionen som ett slags föredöme. Men jag har stött på det i verkliga livet och det förekommer ganska ofta i bloggvärlden. Bloggvärlden är antagligen inte representativ för samhället i stort. Men jag tycker ändå att det är lätt deprimerande.
Skicka en kommentar