Twitter

Följ mig på Twitter. @rydfeldt

torsdag, mars 15, 2007

Lars Leijonborg fyller 10 år idag.


Det är idag 10 år sedan Lars Leijonborg blev partiledare. Det var då ett parti i kris som egentligen inte tyckte något. Det var svårt att hitta några frågor som partiet förknippades med.

Idag vet betydligt fler vad folkpartiet står för. Undersökningar visar bland annat att svenska folket tycker folkpartiet har bästa skolpolitiken. Även integrationspolitiken rankas högt av väljarna.

Det folkparti Bengt Westerberg lämnade efter valet 1994 stod inte för någonting. Man visste inte ens vem man ville regera med. Bara någon vecka innan valet ställde Bengt Westerberg upp med Ingvar Carlsson i en affärstidning och antydde att han kunde tänka sig hoppa från fyrpartiregeringen till en koalition med (s). Hade folkpartiet gjort detta hade partiet inte funnits idag.

Jag har därför svårt att förstå när vissa drömmer sig tillbaka till Bengt Westerbergs tid. Vad drömmer man om?

Jag har lika svårt när förståsigpåare och tyckare i tidningar, bloggar och TV program säger att man vill ha tillbaka det gamla folkpartiet. Det är personer som aldrig röstat på partiet. Jan Guillou är en av dem. Tror någon att han röstat på folkpartiet någon gång?

Tillståndet i partiet idag? Man kan nog säga att folkpartiet inte hämtat sig riktigt efter dataskandalen. Det kommer att ta lång tid. När rättegången senare i vår genomförs påminns man igen om vad som hände.

Hur ser Lars Leijonborgs framtid ut?

Jag har skrivit och förut och gör det igen. Det beror mycket på hur opinionen ser ut. Ligger folkpartiet stadigt kring 5-6% så kommer givetvis ropen efter ny partiledare. Men om fp-ministrarna kan leverera och partiet finns kring 7-8 % så lär Lars Leijonborg sitta kvar tillsvidare. Ett annat skäl att han sitter kvar är givetvis att det inte finns en given efterträdare.

Namn som nämns är Jan Björklund, Cecilia Malmström och Johan Pehrson. Men ingen av dem har ett sådant stöd att det finns en majoritet i partiet som vill byta ut Leijonborg mot någon av dem.

Om sedan han sitter fram till valet 2010 är en annan fråga. Det är mycket möjligt att han stiger av som partiledare frivilligt innan dess men sitter kvar som minister. Det är långt till 2010 och mycket kan hända.

Till slut ett stort grattis Lars.

PS !Läs gärna intervjun i dagens Expressen med Lars Leijonborg. DS!

Jag har placerat min blogg i
Kungsbacka
på bloggkartan.se

tisdag, mars 13, 2007

Varför Ullenhag?

Jag förstår faktiskt inte varför Erik Ullenhag skrev artikel om centerpartiet i gårdagens Dagens Nyheter.

Jag kommenterar det hela igår i en analys om åsiktsskillnaderna i centerpartiet. Detta är givetvis intressant att debattera men knappast för en partisekreterare i folkpartiet.

I dagens Hallands Nyheter så skriver f.d CUF ordföranden Yngve Sunesson en ledare just om åsiktsspridningen i centerpartiet. Han gillar inte den mer nyliberala delen av partiet.

Han skriver:

" I sak har han (Ullenhag) rätt i att det finns några centerpartister som drar åt det nyliberala hållet och har övergivit centerpartiets grundläggande värderingar. Men att ta enstaka röster inom partiet som utgångspunkt för att definiera partiets politiska linje är felaktigt. Det finns inget gehör vare sig i centerpartiets medlemskår eller i den högsta ledningen för Fredrik Federleys och den s k Stureplanscenterns ytterkantspolitik.

Som liberal borde Ullenhag välkomna en öppen politisk debatt inom ett parti. Möjligen kan man tycka att debatten inom centerpartiet om ytterkantsåsikterna borde vara livligare. Alltför många har sett partiets grundvärderingar som självklara och glömt bort att försvara dem mot Federley och hans hejaklack.

Förhoppningsvis kommer riksstämman i höst att klargöra att centerpartiet inte lämnat grunderna för centerpolitiken. Risken är att debatten kommer att hämmas av Ullenhags angrepp och att därför den nyliberala falangens extrema linje uppmuntras. Kan det vara Ullenhags förhoppning?"

Hela artikeln finns här.

Maktkamp inom partiet Kungsbackaborna?

Kungsbackabornas Stephan Philipson fortsätter att sprida olika insändare. Han kritiserar allt och alla. Inte minst vad som hänt tillbaka i tiden. Mest den tiden som hans nuvarande partiledare Roger Larsson var kommunens främste politiker. Jag undrar hur han tänker, om han tänker.

Dessutom framför han inte ett enda förslag på lösning på de klagomål han har. Sådana partier kallas allmänt missnöjespartier.

Jag fick några rader svar på mitt förra inlägg i Norra Halland. Läs mitt förra inlägg här.

I dagens Norra Halland svarar jag.

Replik till Stephan Philipsons insändare i NH 9/3:
– Maktkamp inom ”Kungsbackaborna”?

Stephan Philipsons olika insändare skapar en massa frågor och funderingar och det börjar allmänt undras över hur det står till inom partiet Kungsbackaborna.

Det handlar om Stephan Philipson och hans partis trovärdighet när man gör utspel och klagar på allt och alla. De har en ledare, Roger Larsson, som i högsta grad är ansvarig för vad som sedan 1992 hänt i Kungsbacka och eventuella fel och brister som idag finns i kommunen.

Det började med en insändare i november 2006. I den skrev Stephan Philipson följande om Onsalavägen:

”Under de senaste 16 åren har de styrande tagit en medveten risk genom att fortsätta att inte göra något åt trafikproblemen”.

Under 11 av dessa 16 år var Roger Larsson kommunens främste politiker. Är det ett generalangrepp på den egna partiledaren? Maktkamp på gång inom partiet?

Jag förstår att Stephan Philipson inte är intresserad av att prata historia. De obesvarade frågorna är ju besvärande för hans parti. Varför gjorde Roger Larsson inget under 1992-2002 ,som kommunstyrelsens ordförande, för att få fram en ny Onsalaväg? Besvärande är också att en tjänsteman från Vägverket för ca: en månad sedan i media uttalande att en vägutredning var klar 1998 men då beslutade kommunen ( Roger?) att, som han utryckte det, lägga locket på. Varför?

Det tycks ha undgått Stephan Philipson att Vägverket i media meddelat att man hoppas att förslag till vägsträckningar skall kunna ställas ut under hösten 2007.

Då får kommunen också yttra sig och nuvarande kommunledning kommer säkert inte lägga ”locket på”.

Stephan Philipson har på kort tid visat att Kungsbackaborna är ett traditionellt missnöjesparti. Man klagar på allt och alla och är allmänt missnöjda utan att riktigt veta varför.

Tommy Rydfeldt
Folkpartist

Svar om Onsalavägen

Efter mitt inlägg mot partiet Kungsbackaborna i tidningen Norra halland fick jag svar av en privatperson. Mitt tidigare inlägg hittar du här.

I dagens Norra Halland så svarar jag.

Svar till Ulf Westberg NH 9 mars.
– Onsalavägen måste byggas om på olika ställen.

Det är viktigt att klara ut att Onsalavägen är en statlig väg som sköts av vägverket och där alla ombyggnader och underhåll betalas av staten. Kommunens roll är att trycka på, skapa opinion och kanske bidra till finansiering genom förskottering.

Jag hoppas Ulf Westberg och andra kommer ihåg hur det såg ut genom Forsbäck innan ombyggnaden. Vägen var smal och vissa delar hade inte gång och cykelväg. I slutet av 80-talet, när denna sträcka planerades, var inte annan sträckning ett alternativ. Frågan var om det överhuvudtaget skulle bli någon ombyggnad genom Forsbäck eller inte. Andra kommuner i länet var ute efter dessa pengar.

Så jag tycker faktiskt att alla de som till slut fick vägverk, länsstyrelse och andra att påbörja denna sträcka kan känna sig nöjda.

Även om inget hänt vad gäller vägen sedan början av 90-talet har mycket hänt i Onsala. Kommundelen har fortsatt att expandera med ännu mer trafik som följd. Och skall detta fortsätta så måste Onsalavägen byggas om på många olika ställen under överskådlig framtid.

Jag håller därför med Ulf Westberg om att vägverket nu måste fundera över annan sträckning genom Forsbäck. Det måste även kommunen som blir en viktig remissinstans.

Preliminärt skall enligt vägverket olika förslag till sträckningar ställas ut under hösten 2007. Jag hoppas alla Onsalabor tar chansen och tycker till. Det är ni och inga andra som skall leva med den sträckning man slutligen väljer.

Tommy Rydfeldt
Folkpartist

måndag, mars 12, 2007

Dagens centerparti spretar åt olika håll

Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag ifrågasätter i dagens nummer av Dagens Nyheter vissa nyliberala ståndpunkter som centerpartister driver. Rubriken på artikel är
”Centerns nya nyliberalism är en fara för Alliansen”. Läs artikeln genom att trycka här.
Om åsikterna är ett hot mot alliansen kan man ju alltid diskutera men det är ju klart att vänstersidan med glädje hoppar på dessa åsikter och påstår att hela alliansen har dem.

Dagens centerparti rymmer en oerhörd åsiktsspännvidd.

Det centerparti man möter ute i kommunerna är ofta väldigt konservativt och traditionellt.
Allmänt misstänksamma mot privata initiativ och hittar inte sällan politiska lösningar tillsammans med socialdemokraterna. Detta gäller speciellt bland centerpartister +50.

I Kungsbacka sa några centerpartister ur den gruppen nej till flyktingmottagande.

Jag skall ge er fler exempel på hur centerpartiet driver politik. Landstinget Halland är nog det mest borgerliga landsting i Sverige. Det har alltid varit borgerlig majoritet. Och här är till och med miljöpartiet borgerliga.

Det borde vara ganska naturligt att man som på många andra ställen i Sverige, även vänsterstyrda, prövar att lägga ut delar av ambulanssjukvården på entreprenad.

När frågan kom upp på ett möte sa centerpartiet blank nej. Kan inte överhuvudtaget diskuteras. Mp+m+fp hade säkert sagt ja att pröva frågan.

I gruppen strax under +50 centerpartisterna finns det en grupp som var aktiva under CUF:s mest radikala period. Då man kallade CUF:arna för ”Åsa-Nisse marxister”. Dessa har kvar sina radikala drag men är klart mer vänster än sina äldre kollegor.

En ny grupp är den som någon har döpt till ”Stureplanscentern” som leds av Fredrik Federley. Riksdagsman och avgående CUF ordförande. Och det är ju den grupp Erik Ullenhag menar när han pratar om hot mot alliansen.

Man är för platt skatt, alltså inte skatt efter bärkraft. Man är för marknadshyror för hyreslägenheter och driver bland annat en hård kamp mot gällande arbetsrätt.

Man har ju inte fått med sig centerpartiet på dessa punkter men det finns frö i de frågor som dagens centerparti driver. Bland annat förslaget att ungdomar under 25 skall ha sämre anställningstrygghet.

Jag håller inte riktigt med Erik Ullenhag att ”Stureplanscentern” är ett hot mot alliansregeringen. Det blir det först om centerpartiet i sin helhet tar till sig dessa idéer.

Däremot kan det skapa spänningar inom centerpartiet. Hur centerpartistiska konservativa kommunalråd och landstingsråd på landsbygden skall kunna samsas med Fredrik Federley kan man verkligen fråga sig. De har inte mycket gemensamt politiskt.
Anpassad sökning