Hästar är friskvård

I Kungsbacka Posten har undertecknad, Bengt Eliasson och Ulrika Landergren fått denna insändare publicerad.

Hästar är friskvård

Viktigt för Kungsbacka är jobb, bostäder, hälsa, näringsliv, mötet mellan stad och land - kust och skog. Hästen och näringarna kring den är centralt för detta.

Runt kärleken till hästar samlas ca 60 000 hallänningar. Mer än en halv miljon rider regelbundet i Sverige, i alla åldrar, olika bakgrund och position i samhället. I denna miljö skolas unga tjejer och allt fler killar i ansvarskänsla, sunda värderingar och respekt för djur som gör dem till eftertraktade ledare senare i livet.

Många får sin första arbetslivserfarenhet i stallet. Näringen sysselsätter 30 000 personer i Sverige och omsätter 48 miljarder. Det finns ungefär 14 600 hästar i Halland, 3200 i Kungsbacka, och det omsätts cirka 580 miljoner runt dessa i Halland - 128 mkr i Kungsbacka. Av detta är enbart foder och strö till de halländska hästarna ca 146 mkr. Resten omsätts i kringnäringar i vårt län.

År 2012 fanns ca 500 halländska företag som var beroende av hästar i sin verksamhet och dessa blir fler.

Sedan får vi inte glömma att hästar, precis som kor, håller det halländska landskapet öppet. Myten om hästtjejen är idag sanningen om hästmänniskor som utvecklar verksamheter inom en mängd områden men har inte samma förutsättningar som andra trots att det är Sveriges näst största idrott.

Trots bättre hälsa, livskvalitet, fysiskt och psykiskt välbefinnande innefattas den inte i friskvårdsförmånen. Simma, gå på gym, få massage, lagsporta, dansa går bra, men inte rida. Ridsport är friskvård som ger bättre hälsa och jobb!

Bengt Eliasson (L)

Riksdagsledamot

Ulrika Landergren (L)

Kommunalråd

Tommy Rydfeldt (L)

Gruppledare Region Halland

Den 16 augusti fyller pendeltåget Kungsbacka -.Göteborg 25 år

Kan någon tänka sig Kungsbacka utan pendeltåget? Nej jag tror inte det. Men det fanns för 29 år sedan några som kunde det.

Hösten 1988 behandlade kommunfullmäktige i Kungsbacka, på direkt förfrågan från Banverket, frågan var dubbelspåret skulle gå. Hade beslutet blivit att det skulle gå utanför Kungsbacka så skulle inte dubbelspåret ha byggts där och då. Kungsbacka hade fått vänta på både det och pendeltåg. Men majoriteten sa ja och dåvarande Banverket började planera och bygga dubbelspåret till Kungsbacka.

Nya tågen typ X 61

Varberg fick frågan samtidigt om de kunde peka ut vart det skulle ligga och de kunde man inte. Och 29 år senare har Varberg fortfarande inte dubbelspår genom staden. Men en tunnel är på gång.

Utvecklingen har varit fantastiskt. Ca: 5000 människor kliver varje dag på tåget vardagar från någon av de tre stationerna i Kungsbacka och åker norrut.

Perrongerna har fått förlängas flera gånger. Nya tåg har inköpts och det har gått från halvtimmestrafik till kvartstrafik. En kvartstrafik som hela tiden utökas. I december 2017 ytterligare några dubbelturer och på sikt kommer vi ha trafik vart 15:e minut från tidig morgon till kväll.

Hur ser framtiden ut?

Ibland kommer förslag om att förlänga den till Varberg. Där har regionfullmäktige i Region Halland full enighet var tydliga. Pendeltåget Kungsbacka - Göteborg skall utvecklas för sig.

När det finns möjlighet skall regionaltåg Halland börja köra som kommer söderifrån men för att inte bli för långsamt inte stanna på så många stationer. I Kungsbacka kommun sannolikt bara i Åsa och Kungsbacka stad. Kanske Frillesås.

Men ett sådant tåg kräver utbyggd västlänk och tunnel i Varberg.

Framtiden kräver också fyra spår helt eller delvis mellan Kungsbacka och Göteborg. Så fjärrtåg och regionaltåg kan köra om långsammare pendeltåg.

Kan inte låta bli att fundera på vad de som för 25 år sedan i Kungsbacka var emot pendeltågen och till och med ifrågasatte behovet av dem då och i framriden säger idag. Se dem, eller till och med åka med dem och veta att detta röstade jag emot.

Eller den ledande politikern i Varberg, som när vi försökte övertyga dem om att på sikt kanske få snabba förbindelser mellan Varberg och Kungsbacka och till Göteborg, bara sa att ingen kommer väl att pendla från Varberg till Göteborg för att arbeta. Nu gör tusentals personer det men med Öresundstågen.

Jag är stolt att jag fick vara med och leda Kungsbacka kommun när pendeltåget beslutades om och planerades och firar stolt den 16 augusti 25 framgångsrika år.

Jag har skrivit många gånger om detta på bloggen men historien finns också berättad i en artikel i Kungsbacka Posten/Kungsbacka Nytt där jag intervjuades av journalisten Clas-Göran Sandblom.

Läs gärna den. Tryck här.

PS! Även stadstrafiken i Kungsbacka firar 25 år den 16 augusti. Den startades nämligen samtidigt som pendeltågen gick igång. DS!

Frihet är att känna sig trygg - dagens polisbrist

Den här artikeln har varit införd i Hallands Nyheter. Skriver tillsammans med Jan Björklund, Bengt Eliasson, Ulrika Landergren.

Frihet är att känna sig trygg

Att kunna ta en promenad var man vill, när man vill – det är också frihet. Eller att utan oro vänta på bussen en sen kväll, gå hem från krogen eller låta sitt barn gå ensam från kompisen. Det är något som borde vara självklart för alla som lever här i Sverige, men så är det inte i dag.

Men nu ökar istället människors otrygghet. Var tredje person byter ibland väg eller färdsätt ibland av rädsla för brott. Och nästan var fjärde person – en stor ökning – tycker att otryggheten påverkar deras livskvalitet. Människors frihet minskar alltså högst konkret av kriminalitet och bristande trygghet. Det kan vi inte acceptera.

Vi måste kunna lita på att polisen kommer om det skulle behövas. När resurserna saknas – både pengar och poliser – läggs det förebyggande arbetet åt sidan och synligheten som skapar trygghet prioriteras bort.

Liberalerna vill ha fler synliga poliser i hela landet, från dagens 20 000 till 25 000 poliser inom de närmaste 5–7 åren. Dessutom vill vi se ett lönelyft på ungefär 4 000 kronor per månad till poliser för att locka fler till yrket och för att fler ska stanna.

Det här är en rejäl förstärkning som är alldeles nödvändig, men det kommer att ta tid innan den ger resultat. Därför har vi också ett förslag för att öka tryggheten på gator och torg direkt. 

I flera kommuner, bland annat Landskrona, har man med gott resultat som en tillfällig åtgärd anlitat trygghetsvakter. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga på platser och tider då otryggheten är som störst. I just Landskrona har brottslighet och vandalisering minskat dramatiskt i de områden där trygghetsvakterna är aktiva.

Vi vill att det anställs trygghetsvakter i väntan på fler poliser, för att öka tryggheten och förebygga brottslighet. Liberalerna föreslår ett statsbidrag på 500 miljoner kronor, som täcker hälften av kommunernas kostnader för trygghetsvakter. Med vårt förslag skulle 2000 trygghetsvakter anställas och kunna bidra till ett lugnare och säkrare Sverige.

Frihet är också att vara trygg där du bor. Den friheten måste försvaras.

Jan Björklund (L)

Partiledare

Bengt Eliasson (L)

Riksdagsledamot Halland

Ulrika Landergren (L)

Kommunalråd Kungsbacka

Tommy Rydfeldt (L)

Gruppledare Region Halland

Minska klyforna och öka friheten

Den här artikeln har varit införd i Hallandsposten. Skriver tillsammans med Bengt Eliasson, Suzanne Åkerlund och Ann Molander.

Minska klyftorna och öka friheten

Klyftorna växer i Sverige idag. Den största klyftan går mellan de som har ett jobb och de som saknar ett. Höga trösklarna in på arbetsmarknaden slår hårdast mot nyanlända med låg utbildning. Allt för många har svårt att klara av skolan. En ny underklass växer fram.

Antalet särskilt utsatta områden ökar i Sverige. Polisens underrättelseavdelning (NOA) klassar 23 områden, mot 15 för knappt två år sedan, som särskilt utsatta i Sverige. Områden med grov brottslighet och parallella samhällsstrukturer där polisen har svårt att fullfölja sitt uppdrag. Det handlar om narkotikahandel, gängkriminalitet, otrygghet, social oro, religiös extremism och parallellsamhällen.

Vi liberaler drivs vi av att försvara människors frihet. Samhället får inte svika utan måste ställa upp för de som behöver samhället allra mest. Samhället måste agera när de boendes frihet begränsas av kriminella gäng och moralväktare.

Alla barn ska ske ges möjlighet att nå sina drömmar.

Vi satsar på högre lärarlöner och lokala superteam i utsatta områden. Vi vill se förlängd skolplikt för nyanlända och mer studiero i skolan. Skolan ska vara fri från religiös och ideologisk påverkan. Religiösa friskolor riskerar att öka segregationen, och därför ska nya religiösa friskolor stoppas.

Människor måste få känna friheten av att lämna bidragsberoende bakom sig och få egen lön att leva på. Vi vill införa startjobb som gör det billigare och lättare att anställa unga och nyanlända. Startjobben är en dörr in på arbetsmarknaden.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste öka och straffen skärpas. Ingen flicka ska giftas bort eller könsstympas. Den feministrörelse som finns i utsatta områden ska ges stöd. Inga offentliga medel ska gå till organisationer som motarbetar demokrati och jämställdhet.

Liberalerna vill kraftigt öka antalet poliser i hela Sverige. Fler måste stanna kvar i polisyrket och fler ska vilja bli poliser. Då behövs högre löner med 4000 kronor mer i månaden. Som en kortsiktig lösning vill vi se lokala trygghetsvakter.

Utmaningarna är gigantiska och regeringen står utan svar. Regeringen måste kasta sina ideologiska skygglappar i papperskorgen och inse att en ny underklass växer fram. Priset är högt om man inte sänker trösklarna in till arbetsmarknaden, förlänger skolplikten för nyanlända, stoppar nyetableringen av religiösa friskolor, förstår och utrotar hedersförtrycket samt ökar antalet poliser.

Liberalerna vill ha ett Sverige som inte slits isär. Frihet måste försvaras.

Bengt Eliasson (L)

Riksdagsledamot Halland

Suzanne Åkerlund (L)

Kommunråd Halmstad

Tommy Rydfeldt (L)

Gruppledare Region Halland

Ann Molander (L)

Ledamot i regionfullmäktige

Alla i Sverige bör få rätt att välja vård

I Svenska Dagbladet skriver jag tillsammans med Jan Björklund och ett antal liberala landstings- regionpolitiker om rätten att själv få välja vård.

ALLA I SVERIGE BÖR FÅ RÄTT ATT VÄLJA VÅRD

Om du eller en anhörig blir sjuk, vem ska bestämma över er vård? Svåra diagnoser och långvariga, ibland livslånga vårdbehov kan uppta en stor del av en människas liv och vardag. Då är det viktigare än någonsin att själv få bestämma. Ändå blir det ofta inte så. Någon annan bestämmer.

Jämlik vård i hela vårt land är en vision som Sverige dessvärre inte lever upp till. Det gäller även hur mycket inflytande patienter får över den vård de själva är beroende av. Postnumret avgör om man har valfrihet och egenmakt eller inte. Det kan inte vi liberaler acceptera. Makten måste flyttas från politiker och tjänstemän till patienterna. En arbetsgrupp inom Liberalerna föreslår nu vårdval för stora delar av hälso- och sjukvården, i hela landet.

I år är det tio år sedan de första besluten om att införa vårdval togs i Sverige. Det har lett till bättre vård för fler människor. Vårdcentralerna har blivit fler och i de landsting och regioner som infört valfrihet på fler områden har vårdköerna kortats betydligt.

Den rödgröna regeringen försöker nu försvåra för privata vårdgivare. Den nya socialministern Annika Strandhäll bör ta chansen som ny ansvarig för sjukvårdsfrågorna att ändra regeringens inställning. Med färre vårdgivare blir det mindre vård, längre köer och ingen valfrihet. Liberalerna vill gå i motsatt riktning. Vi föreslår nästa stora jämlikhets och valfrihetsreform.

Vi människor ska ha frihet att bestämma över våra egna liv – även när vi råkar bli sjuka. Vi vill att fler, inte färre, privata vårdgivare ska få vara med och erbjuda vård. Vi ser gärna en utveckling där både större företag och småskaliga verksamheter, idéburna organisationer och stiftelser kan verka på samma villkor som den verksamhet som landstingen själva driver

All vård som är lämplig ska erbjudas med vårdval, där patienten själv får välja vårdgivare. Alla vårdgivare som uppfyller höga krav på kvalitet får vara med och erbjuda vård – men det är människor själva som väljer. Lagen om valfrihet (LOV) ska breddas så att fler områden än primärvårdens vårdcentraler omfattas av kravet på patientens eget val.

Ett system med mångfald ställer höga krav på tillsyn och uppföljning av såväl vårdens kvalitet som att sjukvårdens resurser används rätt. Vårdgivare som inte lever upp till kvalitetskraven och inte åtgärdar brister ska bli av med tillstånd och avtal om att bedriva vård, oavsett om de drivs i privat eller offentlig regi.

När patienter själva får välja, händer något med vården. Olika sätt att organisera och driva vården kan inspirera och bidra till att hela hälso- och sjukvården utvecklas. Det finns en kraft i mångfalden som uppstår när olika vårdidéer får prövas. Fler vårdgivare innebär också fler arbetsgivare – en ökad frihet inte bara för patienter utan även för vårdpersonal.

Vi människor ska ha rätt att välja och styra över våra liv, även när vi blir sjuka. Friheten att få vård i tid och att kunna välja sin vårdgivare måste stärkas – i hela Sverige.

Jan Björklund (L)
partiledare Liberalerna

Anna Starbrink (L)
hälso- och sjukvårdslandstingsråd Stockholms län, ordförande Liberalernas välfärdskommission

Jonas Andersson (L)
regionråd, ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götaland

Bo Brännström (L)
oppositionsråd Dalarna

Pierre Edström (L)
oppositionsråd Kalmar län

Yngve Filipsson (L)
gruppledare Region Kronoberg

Helena Hagberg (L)
regionråd i opposition Västmanland

Jimmy Henriksson (L)
gruppledare Region Jönköping

Anita Jernberg (L)
regionråd Östergötland

Lennart Ledin (L)
gruppledare Jämtland-Härjedalen

Kenth Lövgren (L)
gruppledare Gävleborg

Lina Nordquist (L)
regionråd Uppsala

Marianne Normark (L)
gruppledare Västerbotten

Gert Ohlsson (L)
landstingsråd Värmland

Tommy Rydfeldt (L)
gruppledare Region Halland

Jens Sundström (L)
oppositionsråd Region Norrbotten

Johan Thomasson (L)
gruppledare Region Gotland

Nils Ingmar Thorell (L)
gruppledare Blekinge

Gilbert Tribo (L)
gruppledare Region Skåne

Ingeborg Wiksten (L)
gruppledare Västernorrland

Anna Ågerfalk (L)
Oppositionsråd Region Örebro län