Religion, polititiker eller domstolar skall inte avgöra vad som är god hygien i vården

Att man skadas i vården, så kallade vårdskador, är ett av vårdens stora problem.

Bland vårdskadorna finns dålig hygien så patienten får infektioner eller på annat sätt smittas. Man får alltså en sjukdom när man behandlas för annat i vården.

I Socialstyrelsens har riktlinjer för så kallad basal hygien. Läs här.

En av dem är att "Arbetskläderna ska vara kortärmade och ska bytas dagligen och vid behov."

Det har då uppstått en fråga därför att vissa vill inte arbeta kortärmat på grund av religiösa skäl.

I Stockholm har det funnits ett fall i tingsrätten där rätten beslöt att neka person att ha engångsärmar, var diskriminering.

Korta ärmar i vården

Men frågan är inte så enkel. Varje fall är unikt och en dom i en tingsrätt är inte på något sätt prejudicerande. Det är omständigheterna i det fallet som man dömt på. Tyvärr överklagades inte den domen.

I Region Halland anser smittskyddsläkaren att engångsärmar av hygienskäl inte skall användas. Och det är dem som är sakkunniga och i slutändan ansvariga som måste fatta beslut om hygienen. Inslag i Radio Halland.

Frågan har varit aktuell i Halland då en praktikant av religiösa skäl inte fick arbeta långärmat inom Folktandvården.

Vi kan inte fatta politiska beslut vad som är god hygien eller inte. Och det kan inte heller domstolar.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tydligen annan uppfattning och anser det är diskriminering. Inslag i Radio Halland.

Men vilket ansvar tar DO? Och vilket ansvar tar en domstol som i beslut går emot sakkunniga i hygienfrågor?

Och är det domstolar och inte dem som kan frågan som skall avgöra vad som är god hygien?

Om någon patient får en vårdskada på grund av avgörande av en domstol i ett mål DO drivit kan då patienten söka skadestånd från DO och domstolen?

Jag kommer aldrig medverka till ett beslut där vi går emot de sakkunnigas råd. I dessa frågor kommer jag, som i detta fall politiskt ansvarig för Folktandvården, alltid stå bakom de beslut dessa tar.

Skulle Region Halland fällas i något ärende framöver, därför en domstol anser att religiösa skäl går före hygienen, så måste lagen ändras. Att göra detta till en fråga om diskriminering är fel.

Slutligen vill jag betona att jag har inga synpunkt på vilka kläder personal använder i vården så länge man uppfyller gällande hygienregler. Kan kläder som normalt förknippas med religion eller en kultur användas, utan att det ger sämre hygien, så är det inga problem för mig. T.ex huvudduk används idag i den halländska vården.

Men beslutet skall tas av våra sakkunniga. Inte politiker eller domstolar.

Fotnot: I Vårdhandboken står följande; Arbetskläder består av överdel och byxa, klänning kan förekomma. Ärmen ska sluta ovanför armbågen. All vård- och omsorgspersonal ska använda kortärmad överdel/klänning vid undersökning, vård och behandling. Den korta ärmen är en förutsättning för att kunna utföra korrekt handhygien. En lång ärm kan föra smittämnen vidare.
Länk

Barn och unga har mycket bra tandstatus i Halland

Socialstyrelsen har presenterat siffror över hur mycket karies barn och ungdomar har i Sverige. Se länk.

Generellt ser det mycket bra ut i Sverige. Och Halland ligger bra till.

96% av alla treåringar i Halland är kariesfria. Samma siffror som för riket.

81% av alla sexåringar i Halland är kariesfria. Samma siffra för riket är 75%.

73% av alla tolvåringar i Halland är kariesfria. Samma siffra för riket är 67%

40% av alla nittonåringar i Halland är kariesfria. Samma siffra för riket är 37%.

Speciellt roligt är siffran för de som är 19 år. Som sedan 2013 ökat från 36% till 40%.

Är man kariesfri vid 19 års ålder och fortsätter sköta sina tänder är sannolikheten att man klarar sig utan karies i livet mycket stor,

Region Halland beslöt för några år sedan att differentiera ersättningen för tandvården för barn och unga.

I botten låg en undersökning av tandstatusen på församlingsnivå. Det visade sig att den skiftade och ersättningen ändrades så att de områden med sämre tandstatus får mer pengar och de med bättre får mindre pengar. Pengarna skulle gå dit behoven var störst.

En utvärdering av detta sker under 2017 för eventuellt nya beslut därefter.

Folktandvården har ca: 90% av alla barn och unga som patienter. Förebyggande arbete är oerhört viktigt och jag vill påstå att det är ett viktigt skäl till att de halländska barn och ungdomarna har bra tänder.

Nu höjs åldern för den fria tandvården i tre steg till 23 år. För den som därefter vill fortsätta att sköta sina tänder erbjuder Folktandvården så kallat Frisktandvårdsavtal.

Man gör en undersökning av patienten och konstaterar tandstatus. Sedan träffar man ett treårigt avtal. Där ingår, undersökningar, förebyggande tandvård, akuttandvård, lagningar, rotfyllningar, tanduttagningar och enstaka kronor och bettskenor.

Priset är från 74 kr/månad och uppåt beroende på tandstatus.

Läs mer här.

Nu startar sprututbyte i Halland - Halmstad först ut

Regionstyrelsen i Region Halland beslöt den 1 juni förra året att införa lågtröskelverksamhet med sprututbyte för intravenösa droganvändare i Region Halland.

Uppdraget att driva den verksamheten gick till Driftnämnden Närsjukvård med förvaltning.

Lite unikt att man lägger den i den nära vården men helt i linje med att verksamheten skall vara lätt att nå, därav att den kallas lågtröskelverksamhet.

Sedan uppdraget lämnades har planeringen Varit igång. Var skall man ha mottagningar finnas har varit en fråga där beslutet blev Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka.

Det var samråd med kommunerna i december. Vi mötte bara positiva reaktioner.

I förra veckan kom tillståndet från Inspektionen för vård och omsorg. (IVO)

Personal är anställd och utbildad och medicinskt ansvarig ar utsedd . Lokaler är på gång och först ut blir Halmstad. Förhoppningsvis start under mars månad. Lokalerna är i full fart att färdigställas i anslutning till Vårdcentralen Nyhem.

Varför denna verksamhet? Egentligen av två skäl. På ett enkelt sätt nå missbrukare. Bygga upp ett förtroende som kan leda till att de vill få hjälp att komma ur missbruket. Få skulle beställa tid på en vårdcentral och be om hjälp. Tröskeln är för hög.

Men att etablera en kontakt på detta sätt skapar en lägre tröskel att komma i kontakt med vården.

Det andra skälet är att få bort så många smutsiga och smittade sprutor som möjligt bland missbrukare.

Spridningen av Hepaptit C (gulsot) är stor bland denna grupp. Det finns siffror på att upp emot 70% av intravenösa droganvändare är smitttade med Hepatit C. Det finns också HIV smitta i denna grupp.

Nu startar det i Halmstad och under 2017 räknar vi med att Kungsbacka, Varberg och Falkenberg också kan öppna mottagningar.

Det som underlättat etableringen är att från 1 mars gäller en ny lag. Numera skall man samråda med kommunerna men innan hade kommunerna veto mot etablering i deras kommun. Ålder för att få byta sprutor är också sänkt till 18 år.

Jag är oerhört glas över att vi hu etablerar denna verksamhet i Halland, Sprututbyte är en fråga Liberalerna har drivit länge i hela Sverige.

Rekordmånga sökte vård på vårdcentraler i januari

Ofta får man höra "det går inte att få en tid på vårdcentralerna"

Om det är möjligt följer jag alltid upp en sådant påstående. Ibland stämmer det och då vill jag som ordförande veta orsaken och vad man gör åt det.

Vanligaste skälet är sjukdom hos personalen eller deras barn som gör att det saknas personal. Vikarier är inte alltid så lätt att hitta.

Men ibland visar det sig uppgifterna inte stämma och det är mest när jag får andra eller tredjehandsuppgifter som under resans gång blivit en sanning. Bristen på tider är inte upplevd själv av den som förmedlar det till mig.

Det finns uppenbart en skillnad mellan upplevd tillgänglighet och den faktiska. Det är inget försvar men det är viktigt att alla vet att man tar emot oerhört många besök varje dag.

Tryck på bilden så blir den större

Och det är därför som jag tar klagomålen på allvar och vill att samtliga som är möjliga att utreda skall utredas och att man kontaktar patienten.

Mitt och nämndens uppdrag är att se till att förvaltningen arbetar så att helst alla både får svar i telefonen och får möta någon på vårdcentralen, även om första kontakten inte behöver vara en läkare.

Bemötande och tillgänglighet är oerhört viktigt i vården.

I den bild som finns i detta inlägg så ser man att besöken till regionens vårdcentraler i januari 2017 ökade med 11,8% jämfört med januari 2016. Störst är ökning till sjuksköterska och det är det vi strävar efter.

De som inte behöver träffa en doktor skall kunna träffa t.ec en sjuksköterska eller varför inte sjukgymnast.

Det ger möjlighet till fler och längre läkarbesök för de som har stort behov att regelbundet få träffa sin läkare.

Influensan har slagit hårt i år. och den kan säkert vara ett skäl till ökat antal besök. Närsjukvården får noga följa besökssiffrorna för att se om det är något tillfälligt eller början på en trend.

Fotnot: Siffrorna för sjuksköterska 2015 är inte rensade för hemsjukvården som under april 2015 övergick till kommunerna. Så det är egentligen en ökning mellan 2015 och 2016.

Nytt team i Halland som skall arbeta med barn och unga med psykisk ohälsa

I samband med översynen av vårdvalet såg vi i Region Halland att det behövdes en enhet som behandlade barn och unga med måttlig psykisk ohälsa.

Närsjukvården fick detta uppdrag. Man startade 1 november och har redan fått över ca: 80 remisser från vårdcentraler, privata och regionens.

Ett klipp för efterlängtad verksamhet

I fredags invigdes deras lokaler i Falkenberg. Teamet som består av kuratorer och psykologer är mobila och kommer arbeta över hela Halland från Kungsbacka i norr till Laholm i söder och Hylte i öster.

Patienten behöver inte komma till Falkenberg utan behandlaren möter patienten på deras hemort.

Teamen blir länken mellan vårdcentralerna, som skall ta emot patienter med lätt psykisk ohälsa och BUP som tar emot de som har svårare besvär.

Man tar emot barn och ungdomar mellan 6-17 år med måttliga psykiska besvär,

En blomma från Närsjukvårdsnämnden

För att få komma krävs en bedömning av den vårdcentral man tillhör.

Uppdraget till Närsjukvården är ett särskilt uppdrag vilket innebär att det inte ingår i vårdvalet och är en verksamhet som både privata och regionens vårdcentraler kan remittera till.

Tidigare låg uppdraget vad gäller måttlig psykisk ohälsa för barn- och unga i vårdvalet och på varje vårdcentral.

Genom att samla resurserna får vi slagkraftigare verksamhet som dagligen arbetar med dessa frågor.

Det är också väldigt viktigt att etablera goda kontakter med elevhälsan i kommunerna. De är ofta de som först kommer i kontakt med barn- och ungdomar som mår dåligt.