Twitter

Följ mig på Twitter. @rydfeldt

lördag, december 29, 2007

Kampen för nattöppen närakut i Kungsbacka går vidare

Strax före jul fick jag svar av Franklin Eck(m) och Bo Karlsing (s) om nattöppen närakut. De är givetvis negativa till nattöppet. Men kan inte förklara varför det finns 8 miljoner till hyrläkare men inte 3,6 miljoner till nattöppen närakut.

Såhär såg mitt svar i Kungsbacka Posten ut.

Vi kommer att fortsätta kämpa för nattöppen närakut

Givetvis fick jag ett negativt svar från Bo Karlsing (s) i Kungsbacka Posten 18/12 när det gäller nattöppen närakut.

Han gömmer sig bakom verksamhetscheferna, påstår att de är de som styr vården, och att pengar för nattöppen närakut skulle minska tillgängligheten på dagen.

Men var ifrån kommer de 8 miljoner man lägger på hyrläkare 2007? En merkostnad på 4 miljoner? Minskar inte det tillgängligheten eller tillför närsjukvårdsstyrelsen de pengarna?

Argumenten hänger inte ihop.

Det gör det inte heller för Franklin Eck (m) när han replikerar mig i denna tidning 20/12.

Inte heller Franklin Eck kan förklara att det finns 8 miljoner till hyrläkare men inte 3,6 miljoner till nattöppen närakut.

Franklin är åtminstone ärlig när han tycker att akutfall skall åka till Göteborg, Varberg och Halmstad. Men varför har vi då en närakut?

I Göteborg begriper man att det är orimligt med långa väntetider på akutsjukhusen. Där planeras just nu närakuter varav en nattöppen.

Men närsjukvårdsstyrelsen, Bo Karlsing och Franklin Eck tycker uppenbarligen att det är i sin ordning att vi inte kan få vård i Kungsbacka på natten och hänvisa till akuter med ibland långa väntetider i Varberg på Sahlgrenska och Östra.

Jag skall ge moderaterna en eloge. Man har hela tiden bekämpat nattöppen närakut. Och står för det.

Socialdemokraterna har däremot spelat falsk och inför valet 2002 lovade man att ”jourverksamheten skulle vara kvar i samma omfattning”. Det kunde inte tolkas annat att den skulle vara kvar även nattetid. Bo Karlsing och (s) bröt detta vallöfte. Till skillnad mot (s) håller folkpartiet sina löften. Vi kommer vid lämpliga tillfällen fortsätta att ta upp frågan om nattöppen närakut.

Tommy Rydfeldt (fp)
Landstingspolitiker

Monas desperata vädjan

Idag skriver Mona Sahlin tillsammans med två skolfackliga företrädare och socialdemokraternas skoltalesman på DN-debatt om att (s) vill ha en uppgörelse om skolpolitiken med regeringen.

Varför?

Skolpolitiken är ett problem för socialdemokraterna. Internt så finns det stort stöd för den skola som vi har idag. Inga betyg eller krav får förekomma.

Att svenska skolan har stora problem med både kunskap, studiero och ordning vägrar dessa personer förstå.

När Jan Björklund (Foto: Kristian Pohl) lägger fram sina förslag blir han direkt majoren.

Bloggar som hävdar att de är socialdemokrater använder följande omdömen om Jan Björklund:

Såhär skriver Johan Sparrman under rubriken ”Majoren fel ute igen”:

”Förslagen som droppar ut från utbildningsdepartementet är bara enkla lösningar på svåra problem. Ordningsbetyg, beslagtagande av mobiler och tuffare tag mot eleverna är inte det som kommer lösa problemet med utanförskapet i den svenska skolan.”

Ytterligare en företrädare för flumskolan.

Helle Klein på Aftonbladet väljer att allmänt kalla Björklund för majoren och företrädare för betongliberalismen. Konstruktivt av en politisk kommentator.

Laila Naraghi är också en konstruktiv person. Konsekvent kallar hon Jan Björklund för major Björklund på sin blogg.

Ingemars blogg skriver: ” Alla goda krafter måste därför skapa opinion mot Björklunds re-make av den svenska skolan som trots sina brister är den mest demokratiska och mest klassintegrerande fortfarande.”

Magnus tankar propagerar för obehöriga lärare och glömmer givetvis inte att kalla Björklund för major.

Och så fortsätter det. Citaten ovan är bara några jag tagit med slumpvis.

Förresten varför anser socialdemokrater att ordet major är det värsta skällsord man kan komma på? Eller är general värre? Jag tycker det är ett förakt för en hel yrkeskår.

Till detta kan läggas att partikongressen 2005 körde över (s)-regeringen som ville ha nationella prov från årskurs. Kongressen sa nej.

Med denna bakgrund är det inte svårt att förstå att Mona Sahlin är desperat att få en uppgörelse med regeringen i skolpolitiken. Alla undersökningar visar starkt stöd för Jan Björklunds skolpolitik.

Hon måste få bort frågan från valet 2010 och hon vet att kongressen inte lär ta ett program som lägger om kursen rejält i skolpolitiken. Men finns det en uppgörelse med alliansen så ställer hon partiet inför ett fullbordat faktum.

Hon vet dessutom att vinner hon valet 2010 är det helt kört. Vänsterpartiet är ju ännu flummigare än vissa socialdemokrater och inget lär hända i skolpolitiken.

Frågan är bara, varför skall alliansen hjälpa Mona Sahlin med sina interna problem och ge henne bättre möjligheter att vinna valet 2010? Varför skall alliansen kompromissa så att Sveriges elever får en sämre skola än vad de skulle få med regeringens förslag?

Vill socialdemokraterna ha en ny skola i Sverige? Rösta då ja till regeringens förslag. Så enkelt är det.

Uppdaterat 15.42

Utbildningsminister Jan Björklunds svar till Mona Sahlin är givetvis avvisande. Varför skall regeringen ge upp skriftliga omdömen för att få en uppgörelse med (s)?

Varför skall folkpartiet och regeringen hjälpa Mona Sahlin att lösa ett internt problem?

På lärare och elevers bekostnad?

I skolpolitiken är socialdemokraterna hopplöst efter. Hade det varit en omsorg om skolan och eleverna hade socialdemokraterna 12 år på sig att göra något. Men inget hände. Försök att förändra avvisades av socialdemokratiska partikongresser.

Mona Sahlins utspel är bara en omsorg om partiet och hon vill ha bort frågan från valet 2010.

Den hjälpen får hon nog söka hos andra än folkpartiet. Jan Björklund kommer med glädje att debattera skolan med Mona Sahlin inför valet 2010.

Då får vi se om hon fått med sig partikongressen 2009 eller om partistyrelsen förlorar omröstningen som man gjorde 2005.

Jan Björklunds uttalande är ett klart besked:

- Sverige måste lämna flumskolan genom mer fokus på kunskapsresultat. Ju fler som står bakom sådana reformer desto bättre. Skriftliga omdömen med tydliga besked till föräldrarna är därför ett viktigt beslut, som kommer att fattas under våren 2008.

fredag, december 28, 2007

SMS lån = Vårdslös kreditgivning?

Var fjärde ung människa som beviljas ett så kallat SMS-lån har redan betalningsanmärkningar hos kronofogden.

Och det ligger väl i hela affärsidén att korta lån på små summor, med orimlig ränta, är till för personer som inte kan låna på normal väg.

Säkert har dessa företag räknat med att 30 % inte skall betala tillbaka. Men räntan och avgifterna är så höga för dem som betalar att det ändå blir en hygglig vinst.

Nu höjs det röster för att man skall tvinga bolagen att ta kreditupplysning. Men vad hjälper det? Man kommer ändå att bevilja lånen i stor uträckning.

I lagen finns ett begrepp ”vårdslös kreditgivning2.

Jag tycker att riksdagen skall förtydliga detta begrepp så att om en person med betalningsanmärkningar beviljas en kredit på så lösa grunder som SMS-lånen skall detta betecknas som vårdslös kreditgivning. Så om betalning uteblir och frågan prövas i tingsrätten så dömer rätten att den som lånat pengarna inte behöver betala.

Gör man detta så kommer bolagen antingen få skärpa sin kreditgivning ordentligt eller så lägger man ner för det inte blir lönsamt.

Givetvis skall personer med betalningsanmärkningar kunna få krediter men då skall det framgå i en utredning att personen klarar att betala tillbaka lånet och även amortera på eventuella skulder eller att inget skuldsaldo finns.

Man borde också kräva att låneansökan skrivs under personligen eller via bank-ID.

Hur kunde socialdemokraterna tänka sig exportera vapen till Pakistan?

Mordet på Benazir Bhutto är ju ytterligare ett steg bakåt i Pakistan för demokratin.

Al-Qaida uppger att organisationen ligger bakom attentatet på Benazir Bhutto. Det är ju inget vi vet något om idag. Al-Qaida kan ha behov av att frmställa sig som viktigare än vad man är. Tyvärr finns det många krafter som vill sabotera alla tankar på demokrati i Pakistan.

Pakistan är ett land i oerhört behov av demokrati och fredlig utveckling.

Jag kan inte se någon annan lösning än demokrati för att lösa de problem landet har. Allt från interna terrorister, terrorister från andra länder som har Pakistanska berg som tillflygsort till den alltid levande konflikten med Indien. En konflikt som brukar kunna hållas på en nedfryst nivå när det finns demokratiskt valda ledare i både Pakistan och Indien.

Och det känns minst sagt olustigt och oroande att ett land som kanske är på gränsen till sammanbrott också är en av världens kärnvapenmakter.

Det var detta land som den tidigare socialdemokratiska regeringen faktiskt kunde tänka sig sälja krigsmaterial till Pakistan och gjorde det.

Såhär säger reglerna.

Tillstånd till vapenexport bör inte godkännas till:

stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat,
stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt,
stat som har inre väpnade oroligheter, eller till
stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.


Hur kunde man tycka att Pakistan uppfyllde detta? Kan vi få ett besked av Mona Sahlin (bilden)?

Hon satt ju i den regeringen.

2006 exporterades krigsmaterial till ett värde av 1,2 miljarder till Pakistan.

Folkpartiet och Birgitta Ohlsson har varit starkt kritiska mot detta. (Tack Folkpartiet i Nacka för tips och länkar)

Och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) meddelade 26/11 i år följande:

”ISP följer noga händelseutvecklingen i Pakistan och tills vidare godkänns inga nya affärer, ingångna avtal honoreras och följdleveranser prövas från fall till fall.

Om ett FN-, EU- eller OSCE-embargo införs så avstannar alla leveranser, vilket är en konsekvens av att ett ovillkorligt hinder föreligger".


Ännu ett städuppdrag efter socialdemokraterna.

Idag skriver Fatima, Mathias Sundin också om Pakistan.

torsdag, december 27, 2007

Idag blev världen mindre säker

Oppositionsledaren och f.d premiärministern Benazir Bhutto har dödats i ett självmordsattentat i Pakistan. Hon skall även ha skjutits.

Demokratin i Pakistan och världen attackerades ännu en gång. Av vem?

Det finns intressen på många håll inne i landet och utanför dess gränser att Pakistan inte blir en demokrati och att Bhutto inte skulle leda landet efter fria val. Attentatet kan komma från både personer närstående Al-Qaida men även militären.

Det fanns många rykten och påståenden kring Benazir Bhutto om korruption och annat. Men hon kämpade för demokrati i Pakistan.

Pakistan är en kärnvapenmakt. Vapen som inte får hamna i fel händer.

Idag blev världen mindre säker.

Uppdatering 16:05

Överallt i världen fördömer man nu attentatet mot Benazir Bhutto.

Det är ett nederlag för demokratin.

Det finns krafter som inte vill se en demokratisk utveckling, säger utrikesminister Carl Bildt. Han har helt rätt och därför finns det väldigt många som skulle kunna ligga bakom dådet.

Risken finns att Rysslands biträdande utrikesministern Aleksandr Losiukov får rätt när han säger:

– Det här kommer säkerligen att utlösa en våg av terrorism.

SVD1SVD2AftonDNHD12

Övervakningssamhället kryper närmare

Enligt tidningen Riksdag & Departement så har regeringen uppdragit åt en utredare att ta fram regler så att polisen har rätt att få veta IP-adresser även när brottet bara kan ge böter, alla brott så fort det finns en misstänkt.

Men regeringen vill också att utredaren ser över om inte uppgifterna om IP-adresserna ska lämnas ut även när polisen är i inledningsskedet av en utredning, ”innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman”. Som tidningen noterar, det ska med andra ord kunna bli en spaningsmetod för att försöka ringa in misstänkta

Det borde sitta i ryggraden hos regeringen att vara försiktig med allt som kan försämra den personliga integriteten. Som kan innebära ytterligare ett steg in i övervakningssamhället.Men till min förvåning gör det inte det.

Som tur är så har man bara lämnat direktiv. Jag är mycket säker på att när utredaren kommer med sitt förslag blir det rejäl debatt och det är lång väg till en proposition. Men att man tänker i dessa banor gör mig orolig.

Man behöver inte använda en metod bara för den är tekniskt möjlig. Man behöver inte få fast alla brottslingar om det i sin tur innebär inskränkningar i andra oskyldiga människors frihet och att vi övervakas.

Kommer någon snart med idén att alla skall ha obligatorisk GPS på sig så samhället alltid vet var vi är och var vi har varit?

Jag fick en felaktig betalningsanmärkning

I slutet av 90 talet skulle jag teckna ett abonnemang för mobiltelefon. Inga problem, det godkändes men när jag fick hem en kopia av den upplysning som togs stod det att jag hade en betalningsanmärkning pga utebliven betalning till Radiotjänst. Precis som Lars Adaktusson på TV 8 fått.

Givetvis reagerade jag direkt. Men jag förstod vad det var. Nästa 2 år innan hade jag fått en uppmaning av kronofogdemyndigheten att betala TV-licens. Jo jag betalar faktiskt sådan sedan 1980.

Men eftersom jag betalat den flera veckor innan så pratade jag med dem och lämnade en kopia på att betalningen gjort. Allt var Ok och jag trodde misstaget att uppmana mig att betala var ur världen.

Men det var det ju uppenbart inte då jag hade fått en betalningsanmärkning.

Så jag tog kontrakt med kronofogden på nytt. De meddelade att de inte kunde göra något då Radiotjänst var som en myndighet. Kronofogden ifrågasatte aldrig om det fanns en skuld och man kunde inte bestrida den som man kudne med en privatskuld.

Så kontakt med Radiotjänst. Där fick jag prata med en ovanligt dum och korkad människa som inte ville hjälpa till. Linjen var att de aldrig gör fel. Och när argumenten var slut så sa hon bara att alla som betalar efter förfallodagen får skylla sig själv.

När jag frågade om alla som betalar någon dag sent får betalningsanmärkningar la hon på luren. Nytt samtal med annan person, som var vänligare, gav samma besked. Radiotjänst tänkte inte hjälpa till trots att jag hade kvitto på betalning och det måste ha varit deras rutiner som inte registrerat betalningen.

Tillbaka till kronofogden som hänvisade tillbaka till Radiotjänst.

Jag ringde då till UC som jag fått kopia av kreditupplysningen av, och förklarade mitt dilemma.

En hjälpsam och mycket förstående person bad mig skicka in alla uppgifter till dem. Efter en vecka fick jag beslut att de hade rensat uppgiften efter att tagit del av mina uppgifter och kvitton.

Jag begärde då ett registerutdrag och mycket riktigt var uppgiften borta.

UC gjorde det som myndigheter uppenbart inte kunde hjälpa mig med. För mig var det viktigast att anmärkningen inte fanns i UC:s register. Efter ytterligare något år försvann den med automatik hos kronofogden.

Nu skall lagen ändras. Det meddelar finansminister Anders Borg (m) och folkpartisten Carl B Hamilton (på bilderna) i Svenska Dagbladet idag.

Såhär skriver dem:

"I en promemoria som skickas på remiss föreslås att det i lagen om behandling av uppgifter i kronofogdemyndighetens verksamhet tas in en rättelsebestämmelse där begreppet ”missvisande” används, och sålunda kan tillämpas på de aktuella fallen.

På grund av databasens diariefunktion, kan dock uppgifter inte raderas helt och hållet. ”Missvisande” uppgifter ska däremot kunna blockeras. För att kronofogdemyndigheten inte ska tvingas lämna ut blockerade uppgifter om de av utomstående begärs utlämnade med stöd av tryckfrihetsförordningen föreslås en särskild sekretessregel för de blockerade uppgifterna.

Slutligen föreslås en ändring i kreditupplysningslagen av innebörden att blockerade uppgifter skall gallras och alltså inte får ­användas vid kreditupplysning.

I och med dessa förändringar bör vi nu komma till rätta med problemet att människor som på felaktiga grunder har hamnat i kronofogdens register inte har kunnat få rättelse. Därmed ökar rättstryggheten för enskilda och i förlängningen förtroendet för våra myndigheter.”


Regeringen städar på nytt upp efter socialdemokraterna.

onsdag, december 26, 2007

Dåliga siffror för Mona Sahlin.

Att bara 48 % i en undersökning gjord av SIFO för Aftonbladet har stort förtroende för Mona Sahlin är ganska förvånande. En rätt dålig siffra. Strax över 40 % av väljarna är beredda att rösta på hennes parti och hennes två lydpartier (mp) och (v) får 10-12% i olika mätningar.

Väljarna i detta block borde ju ha förtroende för henne, men de har de uppenbart inte alla.

Och det innebär ju att Mona Sahlin (bilden på sidan) är ett problem och hinder när det gäller att få nya väljare. Hon når inte ut speciellt bra till dem som idag inte kan tänka sig rösta på (s), (mp) och (v). Detta gör säkert den socialdemokratiska partiledningen rätt bekymrad.

Går man till ett parti där man inte har förtroende för partiledaren? Jag tror inte det.

När dessutom Mona Sahlin och (s) måste överge sin taktik med att inte säga något om sin egen politik så kan stora problem uppstå.

Fredrik Reinfeldt får 45 %. En mycket bra siffra. Speciellt med tanke på att hans parti får 20-23% i opinionsmätningar.

Maud Olofssons 42 % är nog mest imponerande. Centerpartiet ligger ju kring 6 % av väljarna i undersökningarna men hon når klart utanför sitt parti.

Det är första gången Jan Björklund är med i en sådan här undersökning. Han får 29 %, en klart godkänd siffra. Högre än Lars Leijonborgs sista mätning. Jag tror många inte känner Jan ännu och han kommer med tiden att klättra stadigt uppåt.

Även Jan har förtroende utanför folkpartiets väljarbas.

tisdag, december 25, 2007

Kan alliansen vinna nästa val?

PJ Anders Linder skriver i dagens Svenska Dagbladet om alliansen och motvinden i opinionen.

Vad beror den på?

Jag har tidigare påpekat ut bristen på kommunikationsstrategi som det största problemet.

Alliansen ville och vill ändra på mycket av grunden i svensk politik.

Och för detta fanns det och finns ett stort stöd i opinionen. Här är några exempel.

Om någon blir arbetslös. Vilket är viktigast? De flesta svarar att man får ett nytt jobb. Men i socialdemokraternas Sverige har man istället koncentrerat mycket av resurserna på bidrag och AMS resurser.
Den öppna arbetslösheten har varit det viktigaste måttet, inte hur många som finns i olika åtgärder som i slutändan inte leder till jobb. De som år efter gått på a-kassa kombinerat med åtgärder har blivit kvar i detta utanförskap. Det är inte så länge sedan man kunde pensioneras vid 60 av arbetsmarknadsskäl.

Åtgärder för att skapa jobb var inte det viktigaste utan vi pensionerar bort problemen.

Inom sjukförsäkringen har det varit likadant. Personer som blivit sjuka har inte fått stöd och rehabilitering. När sjuktalen blir för höga så försöker man pensionera istället. Att pröva om de som pensioneras kan återgå i arbete har det saknats intresse för då det bara skulle skapa mer arbetslöshet i siffrorna.

Och socialdemokraterna skröt om Sveriges låga arbetslöshetstal jämfört med Europa i övrigt. Men glömde de som pensionerats bort från arbetsmarkanden och alla i åtgärder.

Ett cyniskt sätt att driva politik där slutligen vanliga människor kommit i kläm och hamnat i utanförskapet.

Detta vill alliansen ändra på.

Jobblinjen måste vara det som gäller. Arbetslöshet eller sjukdom skall inte innebära att någon döms till livslångt utanförskap.

När man gör sådana förändringar måste kommunikationen vara tydlig och pedagogisk.

Man måste beskriva problemen och vinna den debatten. De åtgärder man sedan sätter in skall vara lättbegripliga, rimliga och direkt kunna relateras till de problem som finns. Förslagen måste också komma i rätt ordning.

Profilen på förslagen måste också vara mer morot än piska.

Vem kom t.ex. på att en make/maka som blir arbetslös från första dagen skall söka jobb i hela Sverige? Jag har ett exempel från verkligheten där arbetsförmedlingen krävt att en person skall söka arbete i en annan del av landet.

Men barn och familj skall bo kvar i Kungsbacka? Eller skall maken säga upp sig flytta med och sedan söka jobb från nya stället i hela landet, flytta och makan säger upp sig osv. Tills man får ett jobb på samma ort?

Alliansen vann debatten om problemen i valrörelsen 2006. Men sedan har man misslyckats med att både kommunicera hur det skall gå till att få bort utanförskapet och förslagen har i vissa fall varit dåligt genomarbetade.

Lägger man ett förslag som skall få långtidssjuka i rehabilitering och sedan kanske kunna arbeta någon del måste man vara säker på att det inte drabbar t.ex. cancersjuka som knappast kämpar för ett jobb utan livet. Sådana brister har funnits i förslagen.
Och de kan väl knappast vara en överraskning att media koncentrerar sig på den procenten som drabbas av ett förslag och inte de 99 % som får fördelar. Det är medias roll att kritiskt granska på det sättet.

Sven-Otto Littorin och Christina Husmark Pehrsson har varit två ministrar särskilt dåliga på att kommunicera vad de förslagit.

Jag hoppas man lyssnar på den gode kommunikatören Alf Svensson (kd) som sammanfattar vad jag menar i uttalandet:

” Regeringen glömmer att man inte bara ska tala till hjärnan utan också till hjärtat”

Det är ganska naturligt att när man misslyckas att tala om vad man gör att vanliga människor ställer sig frågan. Vad händer om jag blir sjuk eller arbetslös? Måste jag då sälja huset?

Fastighetsskatt, hushållsnära tjänster, en skola där kunskap sätts i centrum, ny integrationspolitik eller minskad skatt pga. av jobbavdraget blir ganska ointressant om det finns en oro för att bli sjuk eller arbetslös. Även om oron kanske är obefogad.

PJ Anders Linder tror att fördjupat allianssamarbete är lösningen. Det behövs för att ha ett program efter 2010. Men grunden är ändå fyra partier och det är i dessa idéarbetet måste var levande.

Här är några förslag för alliansseger 2010.

1.Korrigera de bitar i sjuk och arbetslöshetsförsäkringen som blivit fel.

2.Ta fram en ordentlig strategi för hur alliansen skall kommunicera. Den tycks fortfarande saknas. Jag är t.ex oerhört förvånad att de fyra partiledarna inte har en presskonferens en gång i månaden i Rosenbad där journalister får ställa frågor om allt möjligt.Jag bävar för sommaren 2008. Tar alla semester igen som sommaren 2007?

3.Ombilda regeringen. Statsråd som misslyckas lämnar regeringen. Littorin, Husmark Persson, Mats Odell borde stå högt på listan. Lars Leijonborg kommer säkert att lämna regeringen frivilligt efter att forskningspropositionen är lämnad. Rykten säger att även Lena Adelsohn frivilligt vill lämna. Dock obekräftade. Det ger utrymme att få in flera nya ansikten. När det gäller ombildning av regeringen måste partiledarna vara osentimentala. Endast hur man lyckats i regeringen måste avgöra. Inte kompisrelationer.

4.Gör om departementsindelningen. Varför inte en särskild klimatminister? Byt gärna ansvarsområde mellan partierna.

Kan alliansen vinna valet 2010?

Ja om man precis som Bill Clinton som var uträknad efter 2 år gör en nystart. Lägger om sin kommunikationsstrategi, korrigerar politiken något och tar upp nya frågor att driva.

Om man fortsätter som nu? Ja då kommer efter valet 2010 statsministern heta Mona Sahlin, finansministern kanske Lars Ohly och utrikesministern kanske Peter Eriksson.

PS! Bilderna är tagna av Erik Bratthall och Jan Fröman (tidningen Nu) DS!

måndag, december 24, 2007

GOD JUL !!!!

Idag är det julafton och de politiska budskapen gör uppehåll.

Jag önskar alla som läser denna blogg ibland eller ofta en riktigt GOD JUL.

Med trevligt sällskap. god mat och givetvis Kalle Anka.

Inlagd på sidan finns videon med gruppen Mud med en av de bästa julåtarna som gjorts.

"Lonely this christmas" från 1974.

Sångaren i Mud lät lite som Elvis.

Lyssna gärna.

Tänk på dem som idag inte kan vara tillsammans med sina nära och kära.

Åter igen GOD JUL!!!!


Anpassad sökning