lördag, januari 27, 2018

Resandet med Öresundståg m.fl tåg ökar mest till och från Kungsbacka och Åsa

Nu har siffrorna från höstens resandeundersökning för tågen på Västkustbanan och deras stopp i Halland kommit.

Det man mäter är Öresundstågen, Västtåg de turer som går mellan Varberg och Göteborg och Pågatågen mellan Halmstad och Helsingborg. Inte pendeltågen mellan Kungsbacka och Göteborg som har en egen mätning och statistik.

Med tanke på debatten kring fler tågstopp i Åsa har säkert många undrat hur många som reser till och från stationen.

Och Åsa station ökar resandet med ca: 10%. Från 888 på- och avstigande till 978 stycken per dag. Sedan starten 2013 är ökningen 70%. Första året hade man i snitt 577 av och påstigande.

TRYCK PÅ BILDEN

Mätningarna gäller vardagar och Åsa har till skillnad mot andra stationer i Halland bara en del tåg som stannar. Inget mitt på dagen och inte alltid kvällstid.

Så man kan dra slutsatsen att resandet skulle blivit högre med samma turtäthet som övriga stationer.

Ökningen blir följande per station i Halland. (Observera att för Kungsbacka station är inte pendeltåget med utan bara Öresundståg och Västtåg som går Varberg-Göteborg.)

Kungsbacka +182
Åsa +90
Halmstad C +84
Varbergs +45
Laholm +25
Falkenberg +23

Kungsbacka och Åsa och Halmstad ligger i topp och minst ökar resandet till och från Falkenberg.

Intressant är att Kungsbacka och Åsa med 272 fler av och påstigningar ökar mer än de andra stationerna tillsammans, 177 av och påstigande.

Noterbart är att Hallandstrafikens mål är att resandet skall öka totalt i Halland med 5% och det klarar ju enbart Åsa.

Så diskussionen kring fler stopp och den potential det finns att få fler resenärer från denna station, kommer knappast att lägga sig.

OBS! TRYCK PÅ BILDEN SÅ BLIR DEN STÖRRE:





fredag, januari 05, 2018

Man kan inte lagstifta mot falska nyheter

Frankrikes president Emmanuel Macron vill lagstifta mot falska nyheter och skall lägga fram ett förslag inom kort.

Men vad är falska nyheter? Vem avgör?

Den liberala demokratin bygger på åsiktsfrihet och att alla får säga vad man tycker.

När Miljöpartiet i valrörelsen 2014 hävdade att med dem vid makten skulle svensk flyktingpolitik inte bli mindre generös. Var det en falsk nyhet? Borde Gustav Fridolin anhållas?

Jag har sett reportrar som inte riktigt behärskat ämnet skriva artiklar som inte stämmer. Är det falska nyheter? Hur skall de straffas?

Jag har som politiker fått information som sedan inte visat sig stämma men som jag gick ut med. Var det en falsk nyhet jag borde ha straffats för?

I en liberal öppen demokrati måste alla ta ansvar för att vi har ett öppet debattklimat, att alla åsikter kommer fram.'

Det kräver fria oberoende medier men också att de som driver sociala medier tar sitt ansvar.

Kanske skulle Facebook med flera kräva att man skulle använda mobilt bank-id eller annan identifikation för att öppna ett konto?

Och vara klara över vem som står bakom annonser som finns på dessa medier.

När vi börjar bedöma nyheter som sanna och falska, och blir åsiktsmässiga smakpoliser, naggar vi demokratin i kanten.

Idag finns både möjlighet att anmäla tidningar och medier till pressombudsmannen och granskningsnämnden. Kanske sociala medier skall ha en ansvarig utgivare som kan stå till svars för publiceringar? Man kan också stämma för förtal.

Att granska, bedöma inlägg som falska eller sanna, är första steget mot inskränkande av yttrandefriheten. För många kommer tveka att skriva obekväma sanningar som riskeras att stämplas som falska nyheter.

Givetvis skall man ta de ökade antalet falska nyheter på allvar. Men lösningen är aldrig att inskränka yttrandefriheten. Förbud löser sällan problem,

onsdag, januari 03, 2018

Skall föräldrar kunna vägra vaccinering utan konsekvenser?

I Sverige har man sedan 1982 vaccinerat småbarn mot mässling, påssjuka och röda hund med ett kombinationsvaccin.

För att nå så kallad gruppimmunitet skall 95% vaccineras. Det vi säga att så många är vaccinerade att sannolikheten är ytterst liten att någon som inte är vaccinerad möter någon smittad.

Nu har det brutit ut fall av mässlingen i Göteborg. Troligtvis för att personer har valt att inte vaccinera sina barn eller sig själva och inte haft sjukdomen.

När föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn utsätter man inte bara dem utan andra för risken att få dessa så kallade barnsjukdomar.

Små barn vaccineras inte för mässling förrän vid 18 månaders ålder. Se vaccinationsprogrammet.

Det finns anledning att diskutera om föräldrar som vägrar vaccinera sina barn skall ha rätt att få ta sina ovaccinerade över 18 månader barn till förskola där risken är stor att de smittar barn som ännu inte vaccinerats?

Jag tycker man på allvar skall diskutera och överväga detta.

När förhoppningsvis mer än 95% av barnen är vaccinerade är ju inte risken så stor när de kommer upp i skolåldern. Men ovaccinerade barn är en risk även där.

Skall man utan konsekvenser få riskera att smitta andra? Kanske skall de som vägrar vaccinera sina barn inte få välja förskola utan hänvisas till en sådan där man vet alla barn är vaccinerade?

Det handlar inte om att hindra barn att gå i förskola utan det kan inte vara fritt fram att få smitta vem man vill.

För något år sedan var det röda hund som fick ett utbrott och nu mässlingen.

Vi får tänka på att svenskarna är ett resande folk och tar hem sjukdomar från semestern. Därför är det så viktigt att se till att få det skydd som Region Halland och andra sjukvårdshuvudmän erbjuder gratis för barnen.

Fakta om mässlingen:

"Efter 3-4 dagar uppstår röda utslag. Ungefär 20 procent av dem som insjuknar drabbas av komplikationer.

Bland komplikationerna finns öroninflammationer (5-9 procent) och lunginflammationer (1-7 procent). Dessa botas i dag med antibiotika och är sällan farliga. Men det finns även betydligt svårare biverkningar. Ungefär 1 på 1 000 drabbas av hjärninflammation som kan ge mental utvecklingsförsening. 

En på miljonen drabbas av en allvarlig komplikation som kallas subakut skleroserande panencefalit. Den kan dyka upp 6-8 år efter att man haft mässling och gör att hjärnan skadas. Först drabbas barnets läs- och skrivförmåga, sedan motoriken. Denna komplikation är dödlig inom ett till tre år."


söndag, december 31, 2017

Gott Nytt År

Med inlägg 113 avslutar jag året på bloggen och återkommer 2018 med nya inlägg och då har vi ju dessutom valår.

Gott Nytt År önskas alla läsare av denna blogg.



lördag, december 30, 2017

Uppgifter om nätläkare stämmer inte

Jag svarar idag i Kungsbacka Posten på en insändare från läkare på Vårdcentralen Kungsbacka angående nätläkare.

Uppgifter om nätläkare stämmer inte
 
Läkare vid Vårdcentralen Kungsbacka påstår felaktigt i en insändare i KP 23/12 att underskott som vårdcentraler i Kungsbacka har beror på kostnader för nätdoktorer.

Den totala kostnaden 2017 för Närsjukvården i Halland för nätdoktorer beräknas till 3 miljoner kr i en budget på ca: 740 miljoner. Vårdcentralerna i Kungsbackas underskott beror ca: 13 % p.g.a.
. av nätdoktorer och till 87 % på andra orsaker.

Det är också fel att det finns politiska beslut att införa dessa tjänster i Halland.

Ett försök gjordes främst 2016 i Närsjukvården på uppdrag av regionkontoret som också lämnade full ekonomisk kompensation till vårdcentralerna. Det var också stor skillnad mot de nättjänster som nu finns då det gjordes en medicinsk bedömning innan tillgång gavs till den tjänsten.

Det som skett är att två nättjänster träffat avtal med privata vårdcentraler i Region Jönköping. Det är fritt att ringa upp dem, utan medicinsk bedömning innan, och de betraktas som utomlänsbesök.
Region Halland har precis som andra landsting/regioner reagerat mot detta sätt att införa nätdoktorer bakvägen och man fick sänka priset.  Pressen är stor på Jönköping att vidta åtgärder och ändra de regler som möjliggör detta.

Jag håller med om att vårdcentralerna inte skall betala för något man inte kan påverka och frågan är redan lyft. Så sent som den 18 december diskuterade jag och ledningen frågan med regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott och den diskussionen kommer fortsätta efter helgerna.

Region Halland arbetar också skyndsamt med att ta fram egna lösningar och första halvåret 2018 kommer Närsjukvårdsnämnden lägga fast sin strategi när det gäller digitaliseringen av vården. Era synpunkter blir värdefulla i det arbetet.

Tommy Rydfeldt (L)
Ordförande
Närsjukvården Region Halland


fredag, december 29, 2017

Gör om förslaget till biljettsystem för Västtrafik

Och den senaste insändaren i ämnet kollektivtrafik kommer här som svar på en där förslaget till nytt biljettsystem för Västtrafik försvarades.

Gör om förslaget till biljettsystem för Västtrafik

Tänk att ni åker taxi. Du är snart hemma. Plötsligt hoppar priset på taxametern upp med 75 kr.
Vad hände? Vi passerade en zon blir svaret.

Eller att det var samma pris på taxin att åka mellan Åsa och Frillesås som mellan Frillesås och Kullavik

Det är verkligheten i Västtrafiks biljettsystem idag.

Detta försvarar Ulrika Frick (MP), ordförande i VG regionens Kollektivtrafiknämnd, i KP 9/12. Och att dessa skevheter skall vara kvar i ett biljettsystem som för hela VGR och Kungsbacka skall bli tre zoner.

För Kungsbacka innebär tre zoner höjd taxa i stadstrafiken. Att korta resor, som den mellan Åsa och Frillesås, kostar lika mycket som från Åsa till Onsala och att problemen vid Snipen kvarstår.

Den som åker från Kullaviks centrum betalar med kontoladdning 56,59 kr, men tar man sig till fots eller med bil till Snipen kostar samma resa 26 kronor. Obegripligt för de flesta.

Zonsystem tillhör det förgångna. Med ny teknik och köp i app så är avståndet jag reser mer naturligt att ta betalt för, inte att jag råkar passera en zon.

Givetvis måste vi öka resandet med kollektivtrafik. Men då måste biljettsystemet vara enkelt, begripligt och stimulera till att resa.

Att ha kvar dagens skevheter och höja priset är fel väg att gå. Gör om och gör rätt men framför allt ta fram ett biljettsystem som är anpassat till framtidens teknik och river gränser mellan zoner, kommuner och län. Inte behåller dem.

Tommy Rydfeldt (L)
Ledamot i styrelsen för Hallandstrafiken


Varberg behöver fler vårdcentraler

Samlar upp ytterligare en insändare som varit publicerad i Hallands Nyheter. Där skriver jag tillsammans med tre partivänner om att det växande Varberg behöver fler vårdcentraler.

Varberg behöver fler vårdcentraler

Varberg är en av de kommuner som växer mest i Halland. Det ställer krav på regionens service till medborgarna.

Kungsbacka, Laholm, Falkenberg och Halmstad har de senaste åren ökat antalet vårdcentraler. Både drivna av Region Halland och privata aktörer.

Samma tid har en privatägd vårdcentral lagt ner i Varberg.

Det innebär att Varberg har flest listade per vårdcentral i hela Halland. I september 2017 var det 8834 personer per vårdcentral. Motsvarande siffra för Laholm är 3284 listade per vårdcentral och för Halmstad 6658 listade per vårdcentral.

Ett växande Varberg ökar givetvis pressen på befintliga vårdcentraler. Patienterna upplever att det är svårare att få tid. Vårdcentralerna hinner inte utöka verksamheten i takt med ökat antal listade.

Vårdvalet innebär att patienten gör valet var man vill vara listad.

Men det gör också det svårare att öppna nya vårdcentraler. En nyöppnad vårdcentral har från dag ett noll patienter.

Närsjukvården i Region Halland har viss möjlighet att öppna i ett nybyggt område och under några år ta en ekonomisk förlust.

Stora vårdföretag undviker att öppna vårdcentraler då de vet att det finns en ekonomisk risk. De som har tillkommit har ofta öppnats av vårdpersonal som är kända och uppskattade på sin ort och hoppas att snabbt få tillräckligt med listade patienter-

En översyn av vårdvalet kommer göras under 2018 med målet att nya regler skall gälla från 1/1 2019.

Liberalerna har inget färdigt förslag men vi tycker det vore intressant att under 3 år ge en startersättning till de som vill öppna vårdcentral. Givetvis skall man då räkna bort ersättning för de listade man får.

En sådan ersättning skulle sannolikt öka antalet vårdcentraler. Det skulle vara intressant både för Närsjukvården i Region Halland och privata företag att satsa på fler utbudspunkter.
Om det är möjligt och lagligt får ju utredas.

Fler vårdcentraler, inte minst i Varberg, skulle innebära ökad tillgängligheten och de som finns idag skulle inte få så stor press på sig genom att hela tiden få nya listade.

Tommy Rydfeldt (L)
Ordförande Närsjukvården
Region Halland

Lena Persson (L)
Ledamot i regionfullmäktige

Margareta Bernås (L)
Ledamot i Lokala nämnden Varberg