Twitter

Följ mig på Twitter. @rydfeldt

tisdag, januari 24, 2017

Alternativa fakta

Donalds Trumps pressekreterare påstod att det var mer människor som såg Trumps installation än Barack Obamas trots att jämförande bilder bevisade att han ljög.

När Trumps medarbetare Kellyanne Conway konfronterades med detta så sa hon att de hade presenterat "Alternative facts". Alltså alternativa fakta.

Så varför inte presentera sådana om svensk politik? Lokal som nationell.

- Stefan Löfven är en framgångsrik statsminister,

- Gustav Fridolin fixade skolan på 100 dagar,

- Byggnadsnämndens ordförande i Kungsbacka Thure Sandén (M) gillar öppenhet och debatt,

- Miljöpartiet har inte brutit ett enda vallöfte,

- Fritidsnämndens ordförande i Kungsbacka Peter Söderberg (M) är stor bandyentusiast,

- Sveriges mest kända minister är Karolina Skog (MP)

- Lars Ohly har aldrig varit kommunist.

Alternativa fakta i sann Trumpanda.

måndag, januari 23, 2017

Så kan man klara max fyra timmars väntetid på akuten

Rapporterna kommer nu i vinter runt om i landet om långa väntetider på akuten. Många av de som får vänta länge har åkommor som kunde vänta eller skulle sökt annan vårdgivare.

Men att skylla på patienten är att göra det alltför lätt för sig. För ofta blir akuten det alternativ som finns eller så har landstinget/regionen inte informerat tillräckligt så att man förstår att det finns andra vägar till vård.

Liberalerna (då som Folkpartiet) motionerade till dåvarande landstingsfullmäktige i Hallands om en garanti att få vård inom fyra timmar på akuten i september 2007.

Efter diverse turer så besvarades motionen med att ett sådant uppdrag lämnats. Men köerna finns kvar. Jag har själv suttit med anhörig på akuten nio timmar. En lång tröstlös väntan.

Men lösningen är knappast att dimensionera upp personalen så att fyra timmars väntetid nås utan att skapa alternativ till akuten för patienten och förståelse för att lite halsont och feber inte kräver ett akutbesök.

Inom ramen för Framtidsarbetet i Region Halland så arbetas just med denna fråga. Oplanerad vård som det kallas. All vård där någon snabbt vill ha en tid eller kontakt med sjukvården.

Som i de flesta fall så räcker inte en åtgärd utan många. Och digitaliseringen kan bli en bra hjälp.

1. Utveckling av 1177. Vi behöver informera om och utveckla 1177 (sjukvårdsupplysningen).

2. Kontakta läkare via inloggning där man chattar, talar i telefon eller videosamtal. Kan skicka foto på skada eller symptom t.ex ögoninflammation. Försök med detta pågår i regionens närsjukvård i samarbete med mindoktor.se. För de patienter som skulle klara sig med kontakter med Närsjukvården.

3. Lättare att få tid på vårdcentralen. Inte nödvändigtvis till läkare utan en så kallad vårdcentraltid där man kanske möter distriktssköterska eller sjukgymnast.

4. Jourmottagningar i närsjukvården med bra öppettider. Kungsbacka har ju redan en närakut för lättare åkommor 7-24 varje dag. Något liknande är intressant att pröva i övriga Halland.

5. Samarbete med sjukhusets akuter och närsjukvården. Försök skall ske i Halmstad innebärande att närsjukvårdens jour finns i anslutning i akutens lokaler och man gör gemensam bedömning av patienterna. När det gjordes under sommaren 2016 visade det sig att cirka en tredjedel hade egentligen inte på akuten att göra och skapade istället stora köer.

4. Alternativ för de som hela tiden återkommer till akuten. Nu skall läkarmedverkan i hemsjukvården införas i hela länet. Där läkaren åker hem till patienten och har regelbunden kontakt. Kan förbereda både patient och anhöriga hur sjukdomen kommer utvecklas och att ett besök på akuten inte kanske alltid är lösningen. Behöver säkert utvecklas ytterligare så att man inte bara finns tillgänglig vardagar.

5. Utökad läkarmedverkan på äldreboende med samma syfte som de som är inskrivna i hemsjukvården.

6. Ambulant bedömning. Där ambulansen gör en bedömning att patienten inte behöver åka till akuten , kan föras till vårdcentral, tas omhand om kommunens sjukvård eller att man färdigbehandlar patienten.

Det finns säkert fler åtgärder, men kan vi genomföra dessa kommer sannolikt köerna att minska på akuten och patienten blir nöjdare.

Dessutom måste kommunerna ta sitt ansvar. För de som behöver läggas in måste det finnas platser. Häromdagen fanns 51 patienter på de tre sjukhusen i Halmstad, Varberg och Kungsbacka som var medicinskt färdigbehandlade men som kommunerna i Halland, de som har detta ansvar, inte kunde ge ett boende. Mer än två vårdavdelningar. Personer som inte skall behöva ligga kvar på sjukhusen.

Om någon inte fått tid på vårdcentralen eller fått vänta länge på akuten är det givetvis intressant för media och det är lätt att vissa debattörer drömmer ut hela sjukvården och påstår att den är i kris.

Men man måste vara medveten om att samtliga vårdcentraler i Halland, privata som regionens, har ca: 1,5  miljoner besök per år. Till detta kommer alla planerade besök hos specialister, all vård inom psykiatrin m.m.

Sjukhusens båda akuter runt 80-85000 besök. Alltså en liten del av den totala sjukvården.

Så även om det är oacceptabelt, och jag absolut inte bagatelliserar problemet med långa väntetider på akuten, eller att inte få tid eller erbjudas alternativ,  är det ett dåligt bevis för att sjukvården som helhet skulle vara i kris.

söndag, januari 22, 2017

Kindberg Batra tar en stor politisk risk med sitt SD utspel

Anna Kindberg Batras utspel att kunna ha kontakter med Sverigedemokraterna och kunna regera med deras stöd är en stor politisk risk.

Det visar sig nu i en SVT undersökning. Läs här.

50% av de moderata väljarna gillar hennes utspel och det känns säkert bra för (M). Men problemet är att 50% gör det inte.

Det är alltså 10-11 % av de 21-22% man får i opinionsundersökningarna som inte är övertygade.

Väljare som kan se Centerpartiet och Annie Lööf som intressant alternativ men också Liberalerna. Kanske lite beroende på var man bor.

Möjligheten att få fler väljare på grund av utspelet ser inte heller särskilt lovande ut.

Av samtliga väljare tycker bara 29% att utspelet är bra, men mest SD väljare där 80% gillar det, inte speciellt oväntat.

Utspelet kan försvåra rekryteringen av missnöjda socialdemokrater och miljöpartister som tidigare gått direkt till Moderaterna.

Bland alliansväljare stöds det av 35% vilket tyder på att både Annie Lööf och Jan Björklund ligger rätt när man säger nej.

Men varför gjorde hon utspelet? Det finns flera skäl.

Moderaterna har ett väljarstöd under valet 2014. "Något måste hända" är nog känslan i partiet.

Många moderater, även ledande i kommunerna, sympatiserar med SD:s asyl- och flyktingpolitik och några kan kanske hoppa av dit om SD blir mer accepterat. Inte minst ser man detta på Facebook där de skriver inlägg i linje med SD:s politik och även utan att tänka delar inlägg om flyktingar där sanningshalten är något tveksam.

Kravet i partiet att fälla regeringen är stort. Om bara 50% av M-väljarna stöder utspelet så är säkert samma siffra bland medlemmar och politiskt aktiva 75%.

I valet mellan att hålla ihop alliansen eller sätta partiet framför den så valde hon partiet.

Framtiden får visa om det var rätt. Skulle opinionssiffrorna sjunka på grund av utspelet kommer Anna Kindberg Batra sättas under ännu mer press och riskerar efter valet bli en ny Bo Lundgren. En partiledare som fick ett val, misslyckades och blir en parentes i partiets historia.

Lyckas hon blir hon statsminister.

Hon har spelat högt men det vet hon och hade hon något val?


fredag, januari 20, 2017

Dags för en kommunreform i Sverige

Regeringens utspel om sex regioner fick aldrig något stöd eftersom man inte kunde förklara vilka problem storleken på dagens landsting/regioner utgör och vilka problem större regioner därmed skulle lösa.

Dessutom började man i fel ände.

För den frågan man måste ställa sig är hur skall kommuner med samma uppdrag och så olika storlekar klara samma uppdrag?

Kommunstyrelsens ordförande i Halmstad Carl Fredrik Graf tar i en intervju i Hallandsposten upp frågan och jag håller med honom.

Stockholm hade 1 oktober 932.917 invånare. Bjurholm i Västerbotten 2.464 invånare. Men man har samma uppdrag. Går alla skyldigheter en kommun har i framtiden att lösa utan höjda skatter? Hur mycket är det rimligt att andra kommuner och staten, via skatteutjämningssystemet, subventionerar vissa kommuner för att det skall få vara kvar?

Och en utredning kring kommunerna borde just titta på hur kommunerna i framtiden skall klara samma uppdrag. Utomlands är det inte ovanligt att större städer har ett utvidgat uppdrag.

Sveriges kommuner och län
När man är klar över uppdraget blir det naturligt att titta på storleken på kommunerna och sannolikt kommer man fram till att vi skall ha färre kommuner.

När Danmark för några år sedan gjorde en kommunreform satte man 30.000 som lägsta invånarantal. Tror det är ganska rimligt.

Det kan givetvis av geografiska skäl, att kommunerna blir orimligt stora eller geografiskt hänger ihop, som Öland, finnas skäl att göra undantag från 30.000 regeln.

Och att man som i Danmark inte ritar kartor centralt utan låter kommunerna avgöra vem man vill gå ihop med och om en kommun skall delas och gå åt olika håll. Staten bestämmer först när man lokalt misslyckas.

I Halland finns två kommuner under 30.000 invånare, Hylte och Laholm.

Fotnot: En kommunreform där kommuner slås samman pågår både i Norge och Finland.


torsdag, januari 19, 2017

Alliansen skall inte göra sig beroende av SD

Dagens utspel av Anna Kindberg Batra att hon vill fälla regeringen med stöd av Sverigedemokraterna, är både förvånande och förståelig.

Moderaternas opinionssiffror ligger under valresultatet 2014. Det finns en opinion inom partier som sympatiserar inte minst med SD:s flyktingpolitik och man har tappat väljare till SD.

Å andra sidan har man en hel del väljare som utesluter samarbete med SD och en alliansregering som inte är större än de rödgröna blir ju beroende av SD i alla voteringar.

 Christer Nylander: -Vi tror på Alliansen!
SD kommer givetvis vara oerhört hovsamma till att börja med. Kanske villkora ett stöd med 1 miljard till fattigpensionär. Vid nästa budgettillfälle öka kraven och begära att få förhandla budgeten för att sedan få alliansen att direkt förhandla med utgångspunkt från SD:s asyl och flyktingpolitik.

Så gjorde Dansk Folkeparti i Danmark och det är ju ingen hemlighet att SD har täta kontakter med dem och vill hamna i samma position.

För Liberalerna måste det vara uteslutet att samarbeta med SD.

Liberalernas gruppledare Christer Nylander säger följande till Dagens Nyheter:

-Vi tror på Alliansen, vi tror inte på Stefan Löfven eller nyvalskaos och vi tänker inte samarbeta med Sverigedemokraterna. Det är vårt besked.

Tydligare än så kan man inte vara.

Tyvärr vinner de rödgröna på Kindberg Batras utspel. Alliansen som regeringsalternativ får mindre trovärdighet. Eller som Dagens Nyheters ledare skriver:

-Moderaterna gör magplask.




Liberala tankar för att göra Region Halland till en attraktivare arbetsgivare

Arbetet med ett kompetensförsörjningsprogram i Region Halland pågår. Socialdemokraterna har varit ute med förslag. Här är Liberalerna i Region Hallands tankar publicerade i tisdags i Hallandsposten.

Så blir regionen en attraktivare arbetsgivare

Region Halland arbetar med att ta fram ett kompetensförsörjningsprogram, en plan för hur man nu och i framtiden ska kunna ha den bästa personalen på plats för våra medborgare. För Liberalerna är det av största vikt att den enskilde individens behov kan mötas i detta program.

Det är viktigt att vi fastställer hur policyn ska se ut såväl idag som i framtiden och innehåller riktlinjer för vidareutbildning, arbetsmiljö, anställningsformer, löner, arbetstider, samt hur vi attraherar andra att söka anställning hos oss. Den måste också utgå från de olika förutsättningarna som kan finnas hos respektive enhet. Regionen är en stor arbetsgivare och måste som sådan ha utrymme för viss flexibilitet i verksamheten.

1. Synen på anställning måste vara flexibel. Förutsättningarna är olika i våra verksamheter. Det är inte olika typer av hemmasnickrade lösningar. Ramar läggs centralt men dessa ska tillåta olikheter.

2. Flexibel arbetstid. Det måste gå att anpassa efter individuella behov, t.ex. årsarbetstid. Det vore intressant om enskilda vårdenheter ges möjlighet att sluta individuella avtal eller avtal med enskilda grupper, där hänsyn tas till enhetens och personalens situation.

3. Det är viktigt att ha klara riktlinjerna för hur man kan fortsätta arbeta kvar efter pensioneringen men utefter varje individs möjligheter och villkor. Det skall inte kännas som om man slutar och går in extra utan att man bara byter sätt att fortsätta arbeta.

4. Växeltjänstgöring är en återkommande synpunkt från anställda. Det innebär att man t.ex. kan arbeta 50 % på vårdcentral och 50 % på sjukhuset. Det kan göra det lättare att arbeta på kvällar/helger.

5. Lönen. Kan locka fler att stanna i yrket och komma tillbaka. Liberalerna har länge velat införa karriärstjänster för sjuksköterskor. För de ambitiösa måste det finnas vägar att utvecklas inom yrket annars finns risken att de lämnar för en ny karriär.

6. Satsa på vidareutbildning av den egna personalen. Att lägga pengar på befintlig personal ger lägre kostnader än hyrpersonal.

Tommy Rydfeldt (L)
Gruppledare och ordförande Närsjukvården

Lovisa Aldrin (L)
Ordförande Kultur & Skola

Ann Molander (L)
Ordförande Ambulans, diagnostik, hälsa.

onsdag, januari 18, 2017

Är inte de som har hemtjänst värda god och näringsriktig mat?

En ständigt pågående debatt i samhället är att äldre, boende på äldreboende och hemma, inte får god och näringsrik mat.

Tidningarna är fulla av inte minst anhöriga som slår larm. Men även matgurun Leif Mannerström har vid flera tillfällen reagerat. I december 2016 i Expressen Se här.

Men inget tycks hända.

Liberalerna föreslog 2015 en laga-mat-garanti i hemtjänsten. Läs mer tryck här.

Enkelt beskrivet att hemtjänsten skall erbjuda att laga lunch och middag i hemmet hos den äldre.

I Kungsbacka fick förvaltningen för Vård & Omsorg i uppdrag att utreda frågan.

Mat som serverades av hemtjänsten i Sundsvall
Svaret bär tydliga spår av en utredning där man redan från början bestämt sig för att förslaget är dåligt och försökt konstruera argument för att motivera ett nej.

- Man utgår från att de som skall laga mat skall ha undersköterskekompetens.Istället skall man utbilda all hemtjänstpersonal i matlagning. Redan där lägger man upp första hindret.

- Man varnar för att om hemtjänstpersonalen lagar maten så riskerar kvalitén att sjunka, variationen på mat kan minska med risk för undernäring. Där kom andra hindret upp.

- Att skapa särskilda matlagare skulle strida mot kundvalet. Pensionärerna skulle, gud förbjude (min anmärkning), utifrån maten välja utförare. Där kom tredje hindret upp.

- Svårighet i schemaläggningen då mat äter mat begränsad tid på dygnet. Hinder nummer fyra upp.

- Om man lagade maten hemma hos pensionärerna skulle det kunna innebära intäktsminskning för serviceförvaltningen, mindre nyttjande av storköken och minskad personal. Hinder nummer fem sätts upp.

Anmärkningsvärt är att man tar inte matkvalitén eller undernäring på allvar. Inte ett ord huruvida kvalitén på maten i Kungsbacka uppfyller det krav man kan ställa. Har man någon aning om eventuell undernäring? Istället sätts ett antal administrativa hinder upp.

Låt mig bryta ner deras argument.

1. Varför skall de som lagar maten ha undersköterskekompetens? Är det inte just det som är fel att undersköterskor, som det är brist på, gör saker som inte har med deras kompetens att göra?

2. Om särskilda matlagare strider mot kundvalet, ändra kundvalet. Och varför skulle inte matlagning kunna vara en del av varför man väljer en utförare? Alternativet är ju att handla upp matlagning från extern leverantör som kommer hem och lagar mat. Idag hämtas all mat hos serviceförvaltningens kök, så mycket kundval är det inte.

3. Schemaläggningen är ett dåligt argument Kommunerna måste bli bättre på att vara flexibla där man arbetar med olika arbetsuppgifter. Eller gör som jag skrev i punkt 2, handla upp tjänsten.

4. Intäktsminskningen för serviceförvaltningen är ju totalt ointressant.

De som har hemtjänst och får matleveranser är ingen högljudd grupp. Hörs aldrig i valrörelsen. Det är friska pensionärer som hörs som vill att det mesta skall vara gratis, fast något sådant finns inte. Bara någon annan som betalar.

Och givetvis kostar en laga-mat-garanti pengar. Men man kan ju alltid fundera över vilket som är viktigast, och politiker skall ju prioritera, att friska pensionärer med god inkomst får åka avgiftsfritt med bussen eller att de som har hemtjänst får en god och näringsriktig mat som de vill äta?

Eller är en person över 85 år bekänt av att slippa betala när man besöker vårdcentralen om maten som kommer från hemtjänsten inte smakar?

Men vad hände med förslaget? Ingenting.

Efter utredningen lagts fram las det vid sammanträdet, 2015-10-27, till handlingarna. Och artiklarna och inslaget fortsätter i tidningar, radio och TV. Utan att man vet om de som nyttjar hemtjänst i Kungsbacka får den bästa och godaste och näringsrikaste maten som våra pensionärer är värda. Utan att man prövat om lagad mat i sitt hem kunde ökat pensionärernas aptit.

Och varför inte testat ett samarbete med restaurangskolan? Att eleverna fick besöka de som har hemtjänst, laga mat till dem och sedan se om man blev piggare och mådde bättre?

Men när viljan inte finns kommer heller inga nya idéer.

Läs gärna vad professorn i geriatrik Yngve Gustafson tycker om maten för äldre. 75.000 svälter enligt honom. Två artiklar från hösten 2016.
Tryck här. 
Och här.

PS! Varför skriver om jag om detta nu 1,5 år senare? Blev nyfiken på vad som hänt med utredningen och började söka svar på frågan och det blev, ingenting: DS!

PS2! Givetvis har de som lagar maten förberett delar av den i ett kök och gör den färdig på plats. Kokar potatis, gör sås, steker köttbullar som redan är rullade osv. Förbereder gör man när de inte är ute och lagar på plats. DS!

tisdag, januari 17, 2017

Liberalerna vill fortfarande ha Äldrevårdcentraler

Göteborgs-Posten hade igår en artikel om Wästerläkarna som inom ramen för vårdvalet driver en Äldrevårdcentral (ÄVC) i Göteborg. Läs artikeln här.

ÄVC är en del av den av vårdcentralen, precis som BVC, men egen enhet.

Anpassar vården till patienterna , inte tvärtom. Man tar ett helhetsgrepp för gruppen 70+.

Vallöfte från 2014 som gäller fortfarande.
I Närsjukvården så tog vi 2014 beslut att pröva en variant i Veddige. Men den verksamheten hade framför allt inte de resurser som behövdes då det inte finns extra pengar att få i Region Halland.

Skall det fungera måste man göra som i Skåne. Ett tydligt centralt uppdrag och att man får extra finansiering. Pengar regionen får tillbaka genom att man slipper onödiga besök på akuten.

Liberalerna, då som Folkpartiet, drev frågan i valet 2014. Men vi var väldigt ensamma.

Och jag känner mig lite som Jan Björklund kände som utbildningsminister. Han var för att förstatliga skolan men fick inte stöd.

Och jag är som Närsjukvårdens ordförande för att öppna Äldrevårdcentraler men så länge Liberalerna är ensamma om den ståndpunkten går det ej att genomföra.

Men Liberalerna är fortfarande för ÄVC och artikeln i Göteborgs Posten övertygar mig ännu mer att vi tycker rätt. Och vi kommer givetvis driva frågan på nytt i valrörelsen 2018.

Och skulle fler partier haka på är vi beredda att diskutera ett genomförande.

Fotnot: För Region Skånes regler för ÄVC tryck hör.

måndag, januari 16, 2017

Satsa på Västkustbanan inte höghastighetståg

Jag har tidigare i denna blogg kritiserat planerna på höghastighetståg i Sverige. Av olika skäl. För det första att det kostar väldigt mycket pengar. 500 miljarder? Vi har en järnväg som behöver kraftig upprustning. Delar av järnvägen har inte en standard man kan kräva.

De flesta som åker tåg gör det för att komma till arbete/utbildning och kommer inte beröras av dessa banor.

Innan man funderar på höghastighetståg bör man se till att nuvarande järnväg fungerar och är i toppskick.

Höghastighetståg är lite som att om såg svensk järnväg som en bil som vägrar starta ibland på morgonen. Istället för att göra något åt det så köper man nya fälgar, väljer att lacka om bilden, trimmar motorn och köper en ny ljudanläggning. Men bilen startar ju inte bättre för det.....

Västkustbanan har idag fortfarande 35 km enkelspår. I Halland mellan Hamra och Varberg.

Tryck för att göra bilden större
Skall fler kunna åka, innebärande fler stationer och fler tågavgångar, måste Västkustbanan både rustas upp och få dubbelspår hela vägen.

Mellan Göteborg och Kungsbacka behövs fyra spår.

Det är även viktigt att sträckorna Ängelholm-Maria och Maria - Helsingborg, också får dubbelspår.

Annars kan vi bara önska fler tågavgångar. T.ex ett Regiontåg Halland som parallellt och tillsammans med Öresundståget skapar fler möjligheter att åka tåg och fler stationer i Halland.

Att bygga höghastighetståg samtidigt som pendlare avstår från att åka tåg, på grund av för få avgångar och trängsel, blir bakvänt.

Och man vill åka tåg. Sedan 2009 har resandet med Öresundståget ökat med 136%. Och det finns ingen anledning att tro att det skulle minska, tvärtom.

Så hur kommer regeringen svara när frågan ställs vad man gör för att kunna öka resandet på Västkustbanan? Blir svaret att man gör satsningar? Eller blir svaret , vi bygger höghastighetståg i första hand mellan Stockholm och Malmö........

Fotnot: Region Halland och Region Skåne har tillskrivit regeringen i frågan Tryck här. DS!

fredag, januari 13, 2017

Sista hindret mot sprututbyte i Halland borta

I onsdags beslöt riksdagen att ta bort det veto kommunerna haft om landsting/regioner vill etablera sprututbyte för intravenösa narkomaner. Man beslöt också att sänka åldersgränsen till 18 år.

Regionstyrelsen i Region Halland beslöt i juni 2016 att införa sprututbyte och ansvarig nämnd blev Närsjukvården.

Nämnd och förvaltning har sedan planerat för att kunna öppna en sådan verksamhet. Vi har utgått från att propositionen skulle gå igenom.

Hade riksdagen inte sagt ja hade införandet blivit försenat och varje kommun hade fått säga ja eller nej till etablering.

Nu är istället kontakt etablerad med kommunernas ansvariga för missbruk som är en naturlig samtalspartner.

Tidsplanen är att öppna 1 mars 2017. Det kommer finnas på fyra ställen i Halland. Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. Om alla kan öppna samma datum är inte klatt ännu
.
Byten kommer sannolikt ske på någon större vårdcentral i de fyra kommunerna dit många vänder sig av olika skäl och därmed ges anonymitet.

torsdag, januari 12, 2017

Bostäder där Tingbergsvallen i Kungsbacka ligger idag?

I en motion till kommunfullmäktige i Kungsbacka 2003 föreslog dåvarande Folkpartiet (numera Liberalerna) att flytta Tingbergsvallen, bygga ny arena och bygga bostäder där arenan ligger idag. Området är stort med en stor parkering framför sig.

Centralt och har all möjlighet att utformas med intressant stadsmässig bebyggelse.

Motionen avslogs och kritiserades hårt från många håll. Men trägen vinner.

Nämnden För Fritid & Folkhälsa har nu landat i samma slutsats. Tingbergsvallen ligger fel och kan inte utvecklas.

Så här skriver man i den lokal- och anläggningsplan som tagits fram och antogs av nämnden i december 2016:

"En svaghet är att kommunen inte har någon fotbollsarena som håller måttet för spel i högre divisioner. Att bygga om Tingbergsvallen så att den klarar dessa krav anses svårt och kostsamt. Fritidsnämnden menar att det finns bättre förutsättning att skapa en bra arena vid Kungsbacka sportcenter och att även en ny friidrottsanläggning kanske kan platsa där."

Nämnden säger givetvis inget om vad som bör hända med marken men bostäder är ju det enda naturliga användningsområdet.

Synd att det skulle ta 13 år innan frågan började få fart. 13 år då kommunen kunde planerat för en ny arena och ett nytt bostadsområde.

Synd att motionen avslogs och inte blev en del av kommunens framtida planering. Vem vet, kanske bostäder redan hade funnits där idag?

Bostäder behövs ju i Kungsbacka.

Det finns ytterligare argument för bostäder då försäljningen av byggrätter kan stå för en stor del av finansieringen av ny arena.

Läs mer här tryck



onsdag, januari 11, 2017

Förstatligad sjukvård löser inte framtidens utmaningar

Då och då poppar åsikten upp att en förstatligad sjukvård skall lösa sjukvårdens utmaningar. Inte minst inom (KD).

Uppenbarligen tror en del att om bara staten får hand om sjukvården så blir det mer pengar och jämlik vård i Sverige. Inget kunde vara mer fel.

Men först vilka är utmaningarna?

Först och främst en åldrande befolkning. Gruppen födda 1944-1953 är ovanligt stor. Men även gruppen som idag är 40-50 är, ofta barn till den första gruppen, är också stor.

Med åldern kommer också sjukdomar.

NHS, en statlig sjukvård i kris
Idag kan man bota fler och fler vilket gör att vi blir äldre och andra sjukdomar som demens ökar. Och den ökade medicinska kunskapen samt allt bättre läkemedel kostar pengar.

När läkemedel som botar Hepatit C ( en form av gulsot) kom ut på marknaden kostade det att bota varje patient 500.000 kr. Skulle alla med den sjukdomen få medicin direkt så låg kostnaden för hela landet på över 20 miljarder.

Så ekonomin är i grunden den största utmaningen tillsammans med göra vården mer effektivare och hur den organiseras. Vård på rätt vårdnivå inte minst.

Och staten skulle knappast skjuta till mer pengar. Sannolikt skulle vi se nedläggning av mindre sjukhus som idag, på grund av att sjukvården drivs lokalt, finns kvar.

Och hur demokratiskt blir styret? En regering och en sjukvårdsminister kan ju inte lägga sig i detaljer ute i landet. Inte minst av tidsskäl. Kommer då sjukvården att styras av ej valda tjänstemän som inte är ansvariga inför väljarna? Tjänstemän som utan ansvar kan lägga ner sjukvård.

Då säger en del att låt kommunerna ta hand om vårdcentralerna. Det argumentet visar på stor okunnighet. Vårdcentralerna är inte en isolerad del av sjukvården utan samverkan med sjukhusen och dess specialistmottagningar är avgörande.

Många kommuner i landet är så små att det kanske skulle få maximalt en vårdcentral. Utan samverkan med andra och utan den fördelen som samverkan med fler vårdcentraler ger. Kommer att ha svårt att klara sitt uppdrag.

Förmodligen skulle kommuner gå samman och bilda kommunalförbund och driva vårdcentraler gemensamt. Men då är vi ju tillbaka till att man bildar mini landsting.

Men det stora problemet skulle vara gränsen mellan vårdcentralen och sjukhusen/specialistmottagningar. Trots att man idag är samma organisation fungerar inte detta alltid optimalt. Hur skulle det då bli om man var olika huvudmän med olika budgetar?

Sannolikt skulle patienter bollas mellan olika huvudmän som inte vill ta ansvar för patienten. Den är din patient, nej det är eran, osv.
Faksimil från tidningen Guardian. Augusti 2016

Men det behövs mer samverkan i sjukvården. Mellan olika vårdgivare, över länsgränser och mellan landsting/regioner.

När det gäller den högspecialiserade vården bör staten ta ett större ekonomiskt och samordnande ansvar. Det gör man reda idag men det kan bli tydligare.

Men ni i Liberalerna vill ju förstatliga skolan, kanske någon säger.

Ja men skillnaden är oerhört stor. Skola finns i varje kommun. Kommunen skall se till att om gymnasier inte finnas samverka så eleverna erbjuds detta. En av staten antagen läroplan med riktlinjer styr verksamheten. Då är det naturligt att staten tydligt agerar för att man följer den och att alla får samma möjlighet till undervisning.

Sedan tror jag att med en förstatligad skola kommer kommunerna ändå ha ett form av driftsansvar där man bestämmer var och när t.ex skolor skall byggas. Så var det innan skolan kommunaliserades på 90-talet och så kommer det sannolikt se ut även med en förstatligad skola.

Vi har ju inte ett BB eller akutsjukhus i varje kommun. Många kommuner saknar annan vård än vårdcentraler. Då är den form landsting/regioner är idag ganska lagom. Det finns också ett politiskt inflytande där politiker kan ställas till svar. Stora regioner eller förstatligande av sjukvården skulle ge ett stort demokratiskt underskott.

Storbritannien har haft statlig sjukvård, National Health Service (NHS) sedan 1940-talet, en sjukvård som idag är i stor kris. Röda Korset har gått så långt att man sagt att det pågår en "humanitär kris" iden brittiska statliga sjukvården.

Det visar att huvudmannen inte är det viktigaste utan hur vården organiseras och vad den får kosta.

Vem tror på att svenska staten skulle sköta sjukvården på annat sätt än man skött polisen och arbetsförmedlingen?

PS! Tryck på bilderna för att göra dem större.DS!


tisdag, januari 10, 2017

Nytt bostadsområde i Kungsbacka med upp emot 2600 bostäder

I februari blev jag inblandad i en debatt om bostadsbyggandet i Kungsbacka. Jag fick frågan kring det stora bostadsbyggandet på 90-talet då jag var kommunalråd. Hur kunde vi få balans så det gick att få en lägenhet på tre månader?

Svaret är egentligen bygg. Och se till att processen blir snabb och smidig.

Moderaterna var inte så intresserade av att försöka bygga ikapp då "det kostar pengar".

Emellertid insåg man att byggandet måste öka så några månader senare så beslöt kommunfullmäktige att öka byggandet till 800 bostäder per år. Något Liberalerna (då Folkpartiet) krävde redan våren 2014.

Och då behövs nya områden.

Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett planprogram som innehåller upp till 2600 bostäder för området Voxlöv/Tölö ängar. Är egentligen fler mindre områden som hålls ihop genom planering av en ny väg, Hedeleden.

Den har funnit i planeringen mer eller mindre i 30 år och har även gått under namnet Hede ringled. Lite olika sträckor har förekommit.

Jag tycker det är bra att man i ett planprogram tar ett helhetsgrepp som sedan kan resultera i en eller flera detaljplaner.

Citat från Kungsbacka Posten
Området ligger också perfekt till nära Hede pendeltågsstation. Stationen som tjänstemän och konsulter i början av 90-talet dömdes ut som "totalt onödig att bygga" Tur att politikerna hade annan uppfattning.

Ärendet har varit uppe på kommunstyrelsens arbetsutskott för information men förhoppningsvis kan kommunstyrelsen gå till beslut ganska snart. Bostäderna behövs och Kungsbacka kommun behöver vara aktiva i planeringen av nya bostäder.

PS! Tryck på bilderna så blir de större DS!

måndag, januari 09, 2017

Allt fler läser sin patientjournal på nätet - även i Halland

Dagens Medicin rapporterar , läs här, att snart har en miljon patienter i Sverige läst sin journal på nätet.
I Region Halland blev detta möjligt strax efter sommaren 2016.

Hittills har ca: 30000 hallänningar loggat in för att se sin journal. En siffra man skall vara nöjd med tycker jag med tanke på den korta tiden och att det inte är så känt ännu. Vissa andra landsting/regioner har ju varit igång i flera år.

Tanken är att man sannolikt varje kvartal skall ta fram uppgifter kring statistik, hur många som loggar in, vad som visas osv.

Vad som står kommer ju hela tiden att utvecklas och särskilt intressant blir ju när man kan se vem som har loggat in på den och när.

Att patienten ser vem som loggat in är ju bästa sättet att förhindra olovliga inloggningar. Patienten vet ju var man varit och vem som rimligen kan ha rätt att titta i journalen.

En fråga jag drivit länge inte minst utifrån att jag själv råkat ut för olovlig inloggning i min egen journal.

Men den stora fördelen är ändå att patienten kan följa sin journal och slipper ringa för att ställa frågor om t.ex prov men också att man kan följa sina besök och kontakter med vården.

Idag är alla utan tre landsting/regioner med men de kommer ansluta sig under 2017

torsdag, januari 05, 2017

Majoriteten svarar (S) om ekonomin i Region Halland

Socialdemokraterna i Region Halland har gjort ett utspel om att de extra pengar för kommuner landsting/regioner som riksdagen beslutade om i december nu skall sättas sprätt på. 

Utan att se på ekonomin i stort eller ta hänsyn till att man ålagt landsting/regioner massa nya uppgifter utan finansiering, så nettot är betydligt lägre.

Idag svarar majoriteten (M,C,L,MP och KD) i Norra Halland.

Vi skall se till att vår ekonomi är i balans

Lise-Lotte Bensköld Olsson gruppledare för socialdemokraterna påstår att vi i Halland lägger pengar på hög istället för att använda dessa resurser i våra verksamheter. 

Minnet är tydligen mycket kort hos Lise-Lotte och socialdemokraterna eftersom vi i full enighet i samband med beslutet om budget och framtidsarbetet för hela denna mandat- period beslöt att använda tidigare överskott i våra verksamheter. Så kan man göra om man i grunden har en solid och stark ekonomi.
Mattson (KD, Bengtsson (C), Rydfeldt (L), Falkhaven (MP) Eriksson (M)
Det extra tillskott som socialdemokraterna nu talar om är på ca 67 miljoner och skall och sättas i relation till vår omslutning som är ca 9 miljarder eller 9000 miljoner, dvs. ett tillskott mindre än 1%.


Till detta skall läggas stora osäkerheter i finansieringen från regeringen av andra reformer såsom: tandvård för unga, mammografi, vård för äldre, läkemedel och preventivmedel.

Utöver detta måste vi beakta den stora oro som finns i vår omvärld som både direkt och indirekt kan påverka våra åtaganden, intäkter och utgifter även i Halland.

En god ekonomisk hushållning innebär att vi i Region Halland bör ha ett överskott någonstans mellan 90-180 miljoner. Detta har vi kunnat avvika ifrån tack vare en god ekonomi och tack vare att vi har haft pengar på banken.

Vi i majoriteten kommer självfallet att när vi nu går in i budgetarbetet för 2018 göra noggranna värderingar för att se till att både verksamhet och ekonomi är i balans. Visar det sig att vi behöver göra insatser under 2017 så har vi möjlighet till detta, men det skall i så fall göras utifrån goda beslutsunderlag och analyser, inte utifrån populistiska utspel.

Vi ser fram emot ett gott samarbete även de kommande åren. 

Mats Eriksson (M)
Stefan Bengtsson (C)
Tommy Rydfeldt (L)
Elisabeth Falkhaven (MP)
Niklas Mattson (KD)


onsdag, januari 04, 2017

De 10 mest lästa inläggen på bloggen 2016

Varje vecka läser ca: 500-1000 personer inlägg på min blogg. Det varierar lite beroende på vad jag skriver och hur ofta jag skriver. Och om många länkar till det.

Majoriteten kommer via sökningar på Google. Jag har skrivit om ett ämne, man googlar på det, och hittar mitt inlägg.

För några år sedan beslöt jag mig för att skriva mest lokala inlägg. Det har inneburit färre läsare men kanske istället de som är mina väljare och intresserade av vilka frågor jag och Liberalerna driver i Halland.

Men det dyker upp inlägg om rikspolitik ibland. Svårt att låta bli.

Och det är lokala frågor som dominerar när jag listar de 10 mest lästa inläggen och det är frågan kring tågstopp i Åsa som står ut rejält även om ett inlägg om rikspolitik är mest läst.

Frågan kring att fler tåg skall stanna i Åsa har vuxit ut till en stor lokalpolitisk fråga. Och många har länkat mina inlägg på Facebook.

Fråga med lite extra knorr då lokala politiker i Kungsbacka från vissa partier kommer ut som stora tågvänner medan deras partivänner i Region Halland och Hallandstrafiken säger blankt nej till fler stopp.

Liberalerna undantagna som driver samma linje, fler tågstopp,både i kommunen som regionen.

Här är topp 10 2016:

1.  När Löfven och Fridolin kom på skolutspelet om läslov - hemlig inspelning

2.  Undersök möjligheten till fler tågstopp i Åsa

3.  Kvotering gäller inte S-styrelser och LO styrelsen

4.  Torsdag behandlar Hallandstrafikens styrelse frågan om fler tågstopp i Åsa 

5.  Är detta lösningen för att öka tågkapaciteten Halmstad-Göteborg?

6   Tankar kring fler tågstopp i Åsa

7.  Socialdemokraterna dumpar Miljöpartiet

8.  Liberalerna säger nej till bergtäkt mitt i Kungsbacka - Bräckaberget

9.  Tågstopp i Åsa - en lägesrapport

10.Storregioner vad dömda att misslyckas

tisdag, januari 03, 2017

Bra kommunikationer skapar tillväxt

På 60-talet var det nästan uteslutet att pendla från Onsala till Göteborg.  Vägen var långsamt, smal och det fanns knappt någon motorväg. År 1970 var folkmängden 2781 personer. Den 31 december 2015 var den 14.123 personer.

Givetvis beror förändringen väldigt mycket på förbättrade kommunikationer. Motorvägen finns numera och det går att ta sig vidare i Mölndal och Göteborg. Även om trängseln har ökat betydligt på senare år.

Bussen går i rusningstrafik var 15:e minut och för den som skall vidare går Öresundståg både norr och söderut och givetvis pendeltåget till Göteborg varje kvart.

Första pendeltåget 1992
Och så ser det ut  runt Göteborg och i Halland.

Från Falkenberg till Göteborg är resan 57 eller 58 minuter. Från Varberg 41-43 minuter.

Om man arbetar nära en station, vilket många gör, är det helt rimliga tider.

Bostadspriserna driver också människor bort från att bo nära Göteborg. Med strax under en timmas tid att pendla så får man väldigt mycket mer bostad för pengarna.

Detta  är det som vi sett i Åsa. Tidigare tog buss och tåg 1 timma och 3 minuter till Göteborg. Gör det fortfarande de tider tåget inte stannar. Med tåg ungefär 30 minuter.

Bilen kan aldrig slå tåget. I rusningstrafik skall man nog vara glad om man klarar resan till Göteborg med bil under en timma.

Effekten är tydlig. Tåget får så många resande att det blir trångt. Men framför allt blir Åsa en tänkbar bostadsort. Fler söker sig dit och priserna på bostäder ökar.

Men tillväxten ökar också. Det blir intressant för företag att lägga sig i Åsa då anställda som åker från Göteborg har 30 minuter med tåg. Och i området kring stationen är det ju mening att det skall bli verksamhetsområde.

Orten lever också upp. Med fler människor ökar köpkraften och utbudet. Även kommunens och regionens service ökar.

Det var ju inte politisk enighet att införa pendeltåg för 25 år sedan. Tåget fyller förövrigt 25 år den 16 augusti i år.

Första stadsbussen 1992
Men hur skulle Kungsbacka sett ut utan dessa tåg? Förmodligen hade betydligt fler åkt bil och skapat ännu mer trängsel på motorvägen. Färre hade också sett Kungsbacka som bostadsort och inflyttningen och därmed tillväxten hade varit lägre.

Betydligt färre företag hade lagt sig i Kungsbacka. Hade t.ex Hede Outlet funnits i Borgås? ICA Maxi?

Pendeltåget har givetvis påverkat befolkningsökningen i Lindome och Kållered där många ser Kungsbacka som närmaste ort att handla på. Och Kungsbackas tillväxt har ju skapat utrymme inte minst för handel.

Att förbättra kommunikationerna kostar. För de som var emot pendeltåget var kostnaden det främsta argumentet. Och det tar tid att räkna hem investeringar i infrastruktur och tåg. Därför är stora infrastrukturprojekt ofta väldigt kritiserade. Att det ger vinster om 10 år biter ofta inte som argument.

Men de ger ökad tillväxt och ökade skatteintäkter som kan användas till skolor, äldreomsorg och sjukvård.

Kan någon tänka sig Kungsbacka utan pendeltågen och Öresundstågen?

måndag, januari 02, 2017

Så kan man minska antalet hyrläkare och hyrsjuksköterskor

Landsting och regioner är överens om att försöka göra sig oberoende av bemanningspersonal.

Listan över åtgärder redovisas i Dagens Medicin. Tryck här.

Och det visar, som jag alltid sagt, att det finns inte en åtgärd utan flera för att kostnaderna skall minska.

Närsjukvården i Region Halland har klarat att minska på antalet hyrläkare. Hyrsjuksköterskor används i princip inte.

Från 32,7 miljoner 2012 till 21,9 miljoner 2015. Siffran för 2016 kommer ligga på ungefär samma belopp som 2015 eller strax över.

Viktiga ingredienser är arbetsmiljön, hur man rekryterar, bemanningen, att arbetsplatsen är attraktiv att jobba på och givetvis lönen.

Pensionärer är en oerhörd resurs. Och det är viktigt att ta fram bra riktlinjer för hur de skall kunna på ett enkelt sätt fortsätta jobba men kanske på deras villkor.

Här är några tankar.

1. Flexibel syn på hur man är anställd, på vilka förutsättningar och att inse att det ser olika ut i verksamheterna. Dock utan att man bryter mot lagen eller att det blir en massa hemmasnickrade lösningar. Centralt lägger man fast inom vilka ramar man får vara olika.

2. Flexibel arbetstid. Vissa kanske vill ha årsarbetstid andra passar det inte alls. Andra lösningar? Vill någon arbeta mars-november och vara ledig dec-feb, varför inte? Och att låta enskilda vårdenheter sluta individuella avtal eller avtal med enskilda grupper, där hänsyn tas till enhetens och personalens situation, är ett alternativ värt att undersöka.

3. Ha klara och enkla regler så man kan arbeta kvar, i den omfattning man önskar, efter pensioneringen. Det skall inte kännas som man slutar och går in extra utan att man bara byter sätt att fortsätta arbeta.

4. Växeltjänstgöring. En återkommande synpunkt från anställa. Om jag tycker det är tungt att arbeta ständiga helger och kvällar. Varför kan jag inte arbeta 50% på vårdcentral och 50% på sjukhuset? Att vi är två som delar två tjänster.

5. Lönen. Se kostnad punkt 6.

6. Satsa på vidareutbildning av den egna personalen. Kostar en del, precis som lönejusteringar uppåt, men ger kontinuitet, patientsäkerhet och ändå lägre kostnader än vad inhyrd personal innebär.

Det finns mer att göra men de punkter jag listar är en bra början.

lördag, december 31, 2016

Anpassad sökning