onsdag, juli 26, 2017

IT skandalen - Game change - Extra val?

Politiker letar ofta efter den där frågan som skall förändra den politiska situationen. Som gör att den politiska debatten ändras och därmed ett opinionsläget. Att man börjar diskutera en fråga där motståndarna hamnar i underläge.

I USA kallas det för "Game change"

Anna Kinberg Batras SD utspel var ett sådant försök att ändra debatten som slog helt snett. Det vändes istället emot henne och (M).

Bildandet av alliansen däremot var en lyckad "Game change". Helt plötsligt stod en enad opposition emot S-regeringen och pratade ihop sig om viktiga frågor.

Socialdemokraterna fick förhålla sig till alliansen istället för tvärtom. Man klarade inte det och förlorade valet.

IT skandalen på Transportstyrelsen kom som en skänk från ovan. Helt plötsligt ändrades den politiska debatten. Och på ett sådant sätt att det kommer hålla i sig till valet 2018.

Man skulle trott att Socialdemokraterna lärt sig något efter hur de misslyckades med att hantera följderna av tsunamin, men icke. Och nuvarande uppsättning statsråd och statsminister är ju också oerhört politiskt oerfarna.

I händerna på alliansen hamnar nu en möjlighet att helt ändra förutsättningarna för valet 2018.

Att begära misstroendevotum mot tre statsråd är helt rätt. Ansvar måste utkrävas och man skadeskjuter regeringen rejält. Deras regeringsduglighet ifrågasätts.

Regeringen har ju också hjälpt till genom att inte kunna förklara varför det gick snett. Varför man har ett säkerhetspolitisk råd som diskuterar gängkriminalitet men inte rikets säkerhet. Varför ingen informerar andra om vad man vet.

Det finns en samordningsminister Baylan. Vad samordnar han? Inte informationen i alla fall.

Stefan Löfven har nu tre möjligheter.

1.Statsråden avgår. De säger sig avgå för landet och partiets bästa och anklagar alliansen för  pajkastning och smutsigt politiskt spel. Regeringen sitter kvar skadeskjuten.

2. Stefan Löfven avgår. Det blir talmansrunda och Löfven II träder till utan dessa ministrar eller så blir det en alliansregering.

3. Löfven utlyser extra val. Men att gå till val på en skandal är aldrig lyckat. Det har hänt i vissa länder men jag kan inte minnas att det slutat med annat än en katastrof för regeringspartiet. Det kan ju innebära att (S) hamnar kring 20%, alliansen bildar regering och Stefan Löfven tvingas bort som partiledare.

Vi kommer säkert snart få reda på vad han väljer. Han har dock några veckor på sig att bestämma sig och pejla läget. Kanske invänta en opinionsmätning.

Två saker står klart. Stefan Löfven tog inte chansen att hinna före alliansen genom att låta Anna Johansson gå direkt. Det hade förmodligen tvingat alliansen att vänta med avgångskrav på de övriga tills KU behandlat frågan.

Det finns ingen som helst möjlighet i några scenarier att Anna Johansson, Anders Ygerman och Peter Hultqvist sitter kvar. Dags att städa skrivborden.


måndag, juli 24, 2017

Transportgate kan fälla regeringen

IT skandalen kring Transportstyrelsen, som i sociala medier har fått den fyndiga benämningen #Transportgate, riskerar nu att fälla regeringen.

För varje uttalande skapar bara mer frågor.

Det vi nu vet är att både försvarsministern och inrikesministern visste redan i början av 2016.

Ansvarig minister Anna Johansson säger sig inget ha vetat förrän i början av 2017. Hon skyller på sin f.d statssekreterare som då inte skulle informerat henne. Men kommer han att bekräfta detta eller anklaga henne för lögn?

Och när fick statsminister Stefan Löfven informationen?

När visste Löfven?
Det som också är besvärande är att man avskedade Transportstyrelsens generaldirektör utan att informera om varför. Avgången mörkades. Varför?

Varför informerades inte oppositionen? Sådant kan ske i utrikesnämnden under sekretess.

Om regeringen informerades redan i början av 2016, varför tog det ett år innan generaldirektören fick gå?

Men de centrala frågorna blir till slut vem som visste vad och när och vilka åtgärder regeringen vidtog.

Riksdagen kan ju fälla enskilda ministrar. Det lär dock inte hända utan dessa kommer avgå innan en sådan omröstning.

Men är statsministern utan ansvar? Kan han förlora tre ministrar och sitta kvar?

Är Stefan Löfven förd bakom ljuset av sina egna statsråd får han ju städa upp. Men är han själv med på detta upplägg att mörka är stor risk att misstroendevotumet istället riktar sig mot honom.

Fälls regeringen kan Stefan Löfven utlysa nyval. Inte särskilt troligt därför socialdemokraterna vill inte möta väljarna i skuggan av en skandal och vi har bara ett år kvar fram till valet.

Riksdagen bestämmer sedan vilken regering som sitter fram till valet 2018. En ny S+MP regering med ny statsminister eller en alliansregering?

Fotnot: För den som funderar är det efter Watergate skandalen på sjuttiotalet i USA populärt att döpa nya skandaler till något med gate på slutet.

Den nära vården behöver mer resurser

Jag har under någon vecka fått publicerat en artikel i de halländska tidningarna om att den nära vården behöver mer resurser.

Här är den:

Den nära vården behöver mer resurser

Primärvården, eller som vi kallar den i Halland, Närsjukvården, står inför stora utmaningar.
Bland annat har vi har en allt mer åldrande befolkning med större behov och en ökad psykisk ohälsa.
 Inte minst den psykiska ohälsan är en utmaning. Närsjukvården, i egen regi, fick ansvar för en enhet som hjälper barn och unga med måttlig psykisk ohälsa. Under sex månader har 215 remisser kommit ifrån vårdcentralerna vilket visar på ett mycket stort behov.

Vårdcentralerna i Halland får kompensation för kostnadsutveckling och förändrar i befolkningen. Men räcker det? Jag tror inte det.

Skall vi satsa på den nära vården måste resurserna öka.

Det innebär inte bara nya pengar utan att de som finns används på rätt sätt.

Majoriteten i Region Halland (M+C+L+MP+KD) har gett regionkontoret två uppdrag som syftar till att ge den nära vården ett större uppdrag och därmed också resurser.

Det första handlar om vilka öppettider vårdcentralernas jour skall ha. Vi kan se att i Kungsbacka där en närakut finns öppen 7-24 varje dag är det färre som besöker de båda sjukhusens akuter.

De som skulle kunna få sin vård på en vårdcentral skall inte behöva åka till akuten. Att satsa resurser på akuten för att vårda vårdcentralens patienter är dåligt använda pengar.

Det andra uppdraget är att skapa möjlighet för de som är inskrivna i hemsjukvården och bor på särskilda boenden att få läkarbesök dygnet runt. Ambulansfärd till sjukhusets akut, om man kan få vård på plats, är en dålig lösning för patienten och en dyr sådan för regionen.

Det finns vård som kan överföras till vårdcentralerna.  I vissa kommuner ges den på vårdcentralerna och i andra på sjukhusen. En enhetlighet effektiviserar verksamheten men resurser måste hänga med förändringarna.

Vi i Liberalerna är inte främmande inför att vårdcentralerna kan behöva generella resurstillskott utan att de hänger ihop med ett uppdrag för att klara bemötande, tillgänglighet och kontinuitet, som patienterna har rätt att kräva.

Regeringen har aviserat resurser för sjukvården i statsbudgeten för 2018.

När vi vet vilka dessa är, och hur mycket det innebär för Region Halland, kommer vi ta upp en diskussion med våra vänner i majoriteten så att primärvården får sin behövliga del av dessa pengar.

Tommy Rydfeldt (L)
Gruppledare och ordförande för Närsjukvården