lördag, juni 25, 2016

Brist på förståelse för EU-centralisering- och invandringskritik skapade Brexit

Jag röstade ja till EU medlemskap och skulle göra det igen. Sverige mår bäst av att vara i EU. Jag röstade ja till Euron, med stor tveksamhet. Jag fruktade att tillväxten skulle variera i olika delar av unionen och det lokala räntevapnet var borta. ECB måste anpassa räntan till alla Euroländer.

Jag trodde man tänkt på detta och att regeringar där ekonomin var överhettad skulle använda den ekonomiska politiken för att kyla ner ekonomin, men det visade ju sig vara fel.

Eurofrågan är nu död i Sverige.

Det som skapade förutsättning för Brexit och EU skeptiska partier är den tondövhet som ledande politiker inom EU haft vad gäller centralisering av makt till EU.

Tankar på en konstitution fick ju skrotas men man inrättade en EU ordförande, EU utrikesminister och en utrikestjänst

Saker som mycket väl kan avgöras i respektive medlemsland vill EU besluta om. Och det man borde komma överens om, en gemensam flyktingpolitik, har totalt misslyckats.

EU:s ledare har inte heller förstått kraften i den fria rörligheten och den invandring det skapat i framför allt Storbritannien men även i andra länder. OBS! inte flyktingar utan EU medborgare som rör sig inom unionen.

Hade man berättat konsekvensen av denna fria rörlighet hade den aldrig införts eller haft begränsningar. Hade man sagt i Sverige att det kommer innebära tiggare vid våra butiker och hantverkare som dumpar löner genom svartarbete hade vi fått en helt annan debatt.

Jag gissar att man inte visste utan blev tagen på sängen. Hade man vetat hade fria rörligheten fått ett antal krav på sig. T.ex att bidrag, som barnbidrag eller föräldrapenning, inte kunde fås kanske på fem år. Krav på yrkeskunskap. Att man har ett arbete innan man kommer till landet osv.

EU och medlemsländernas ledare kan agera på två sätt nu.

1. Man gör ingenting. Anser att det är britterna som har fel och ångar på som ingenting hänt.

2. Sätter sig ner och funderar på vilken union man skapat.

Börjar man titta på vad det är för union vi lever på så bör man inleda arbetet med att revidera Lissabonfördraget med målsättning att minska EU:s makt där den inte behövs och stärk den där den verkligen behövs som på miljö och flyktingområdet.

Vad kan medlemsländerna själva besluta om som idag EU reglerar?

Att man tar bort EU ordföranden, utrikestjänsten och liknande onödiga uppdrag tycker jag är självklart.

Ser över den fria rörligheten och funderar på om krav skall ställas på den som utnyttjar denna rätt. Men inte införa centrala regler utan överlåta åt medlemsländerna inom vissa ramar utforma sina egna regler.

Dessutom bör nya medlemmar inte kunna få inträde på fem år tills EU har reformerat sig. Tanken på länder som Turkiet, Serbien med flera i EU saknar totalt folkligt stöd.

Gör man ingenting har vi snart fler länder som röstar för att gå ur.

Kommer Storbritannien att lämna? Jag tror inte det. Skottland vill vara kvar och får man inte det kräver de en folkomröstning om att bilda eget land. Även på Nordirland finns dessa krav.

Olika delar av landet lever på EU bidrag. Vem skall nu betala detta? Och ekonomin kommer vara svajig tills det finns ett avtal med EU om utträde.

EU kommer vara tuffa i början men ge den som efterträder David Cameron ett bud som innebär att de kan vara kvar och rädda ansiktet på de som krävt utträde.