Kvotering gäller inte (S)-styrelser eller LO styrelsen

Regeringen vill införa kvotering i börsbolagens styrelser.

Såhär motiverar näringsminister Mikael Damberg förslaget i ekot/SR:

Det här är en diskussion vi har haft under flera års tid. Det är både en fråga om konkurrenskraft och framgångsrikt styrelsearbete. Vi har sett att framgångsrika bolagsstyrelser får en bättre dynamik och levererar bättre resultat.

Men det som är så viktigt för bolagsstyrelser gäller inte när det gäller styrelser inom Socialdemokraterna.

En motion  till senaste kongressen krävde kvotering till olika styrelser inom Socialdemokraterna. Men då var man plötsligt inte med längre. Läs artikel i Expressen.

Partistyrelsen skrev:

Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in stadgarna om ålderrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled. Socialdemokraterna ska vara ett representativt parti och här vilar ett stort ansvar på valberedningarna att säkerställa mångfalden när personer utses att företräda partiet i olika organ."

I Byggnads styrelse så duger inga kvinnor

Inom (S) så är kvotering av kön "olyckligt".  Det finns det risk för krav på spridning av ålder och etisk bakgrund om kvotering av kön införs. Utan man litar på valberedningarna att klara mångfalden.

Så det som vore olyckligt inom de socialdemokratiska partiet skall ge "dynamik" i näringslivet? Snacka om dubbelmoral.

Och LO:s styrelse är inte bättre. Styrelsen består enligt hemsidan av 18 ledamöter. Av dem är 14 män och 4 kvinnor. Läs själv.

Om man skall tro näringsminister Mikael Damberg saknar LO:s styrelse dynamik, men det visste vi ju tidigare.

Och styrelsen i Byggnadsarbetarförbundet, se bilden, slår väl alla rekord. 15 män av 15 möjliga. Totalt dynamiklös.

Kan ingen tala om för Mikael Damberg att dubbelmoral är inte dubbelt så bra och att det är bäst att städa framför egen dörr först.

Patienterna i Halland kan nu se sin journal på nätet.

Från den 25 augusti finns nu delar av patientjournalen tillgänglig för invånarna i Halland.

Som en del av den digitaliseringsstrategi som Region Halland driver.
Det som nu kan ses är:

- Vårdkontakt (gjorda och kommande besök i vården)
- Journalanteckningar.
- Diagnoser
- Provsvar från Klinisk kemi (t ex blodprover)
- Vaccinationer. Sedan 10 december 2015 finns barnvaccinationer från  1/3 2013.

Sedan tidigare har man kunnat se sin medicinlista vad som är utskrivet och kvar att hämta.

Enklast att nå uppgifterna är via legitimation med Bank-ID.

Ny information kommer tillföras framöver och det jag tycker är intressant är att man då kan se vem inom sjukvården som loggat in, tittat på journalen och när.

För några år sedan tittade någon olovligt på min journal och det har, kan de som följt media konstatera, hänt lite överallt i Sverige.

Men att hitta dessa olovliga inloggningar har varit svårt. Bara Närsjukvården i Halland, privata och regionens möter ca: 1,5 miljon patienter per år.  Det innebär miljontals korrekta inloggningar och gör det näst intill omöjligt att hitta olovliga via stickprov.

Några saker ses inte.

Journalanteckningar från psykiatrin i Halland kommer inledningsvis att vara undantagna från journalen via nätet. Vissa andra undantag finns också, så exempelvis går det inte heller att ta del av anteckningar om "våldsutsatthet" eller om multidisciplinära konferenser,(läs mer om detta tryck här).

Journal på nätet kan avdramatisera journalen och skapa ökat förtroende samtidigt som det förenklar för patienten. Digitaliseringen inte bara effektiverar vården utan ökar också öppenheten.

Vad har Halland gemensamt med Värmland?

Jag har skrivit ett antal insändare på samma tema. Vad har olika orter i Halland gemensamt med norra Värmland?

Denna var publicerad i Laholms Tidning.

Vad har Laholm gemensamt med Sysslebäck?

Den av S+MP regeringen tillsatta indelningskommittén har i sitt förslag till regeringen inte med Halland i en storregion med start 2019. Men hotet att vi 2023,skall tvingas in i en region med Västra Götaland och Värmland, kvarstår.

Man frågar sig hur kan man se att Sysslebäck i Värmland och Laholm kan ha något gemensamt? Det är svårt att förstå varför framför allt socialdemokraterna genom civilministerns driver denna fråga så hårt.

Hade man som i Danmark förutsättningslöst tittar på regiongränserna så hade det varit mer begripligt. Om man dessutom hade bett kommittén att föreslå uppgifter som staten kan överlåta till regionen, hade säkert många i alla fall lyssnat.

Men budskapet är att gamla länsgränsen gäller och inga nya uppgifter till regionerna.

På detta sätt löser man inte de problem man säger sig se och vilja lösa.

Liberalerna i Halland säger nej till att Halland skall vara med i en storregion.

Och det kommer vi driva i valet 2018.

Genom att skjuta på eventuell ändrat regionindelning för Halland blir frågan en valfråga. Och de väljare som inte vill se Laholm tillsammans med Sysslebäck kan via röstsedeln till regionvalet markera detta genom att inte rösta på de regeringspartier, som utan lokal förankring, vill driva igenom detta ogenomtänkta förslag.

Tommy Rydfeldt (L)

Gruppledare

Region Halland

Fördelarna väger över vid digitalisering av vården

Maria Haldesten, ledarskribent på Hallands Nyheter, skrev en ledare, läs här,  om digitaliseringen. Jag tyckte den fokuserade på fel saker och skrev ett svar som tidningen publicerade.

Fördelarna väger över vid digitalisering av vården

Maria Haldesten uttrycker i en ledare i HN 25/8 farhågor med digitaliseringen av vården. Det är framför allt säkerheten vad gäller åtkomsten av patientjournaler hon ser en risk med. Men den har lite med nödvändig digitalisering att göra. Och det är ett vanligt missförstånd att det enbart handlar om säkerhet.

Säkerheten gällande de uppgifter som finns i journalen är lika viktigt oavsett om man digitaliserar vården eller inte. Och att personal olovligen tittar på information, som de inte har behörighet till, har uppmärksammats i många år.

Ett uppmärksammat fall var 1998 då ett statsråd insjuknade och 28 personer som inte var involverade i vården slog på patienten. När patientjournalerna var i pappersform fanns ingen kontroll vilka som läste dem och som med skvaller förde vidare informationen man fick fram. När journalen blir tillgänglig på nätet ger det patienten möjlighet att direkt se vem som loggat in. Är det någon som inte har med patientens vård att göra kan man slå larm om eventuellt dataintrång. Det skapar en säkerhet som stickprov aldrig kan ge.

I Region Halland finns en sammanhållen journal redan idag. Det innebär att kommer man in akut kan behandlande personal direkt se om man haft besvären tidigare, eventuellt tidigare besök, medicinering och vilka diagnoser man då satte. Det ger en kraftigt ökad patientsäkerhet. Via Nationella patientöversikten kan man om man insjuknar i ett annat landsting/region även där läsa nödvändig information.

Digitaliseringen handlar också om att kunna boka tider på webben. Få ett automatiskt frikort när man når högkostnadsskyddet. I hemmet ha automatiskt övervakning av sjukdomstillstånd. Att via elektronisk dosett se till att framför allt multisjuka tar rätt mediciner vid rätt tid och att de verkligen tas.

Jag skulle kunna fortsätta med fler exempel men de ovan visar hur digitalisering både underlättar för patienten och gör vården säkrare.

Konsultföretaget McKinsey har i en rapport beräknat tänkbara vinster med digitalisering av vården till 180 miljarder. Pengar som behövs för att klara vården framöver utan stora skattehöjningar. Jag bagatelliserar inte frågorna kring säkerheten och att uppgifter kommer i fel händer. Men det är viktigt att vi inte av enbart rädsla håller tillbaka digitaliseringen. Fördelarna väger över. Och digitaliseringen räddar liv.

Tommy Rydfeldt (L)

Gruppledare

Region Halland 

PS! Maria Haldesten svarade. Tryck här. DS!