Så är det nu klart. Mona Sahlin blir ny (s)-ledare. Känslan blir lite, jaha.
Inte känns hon speciellt fräsch, nytänkande och som en förnyare.
Tänk er trion Sahlin, Ulvskog, och Nuder i nästa valrörelse. Känns väldigt gammalt och unket. Samma gäng som körde partiet i diket skall nu försöka hålla sig kvar på vägen.
Att Mona Sahlin vill ha Maria Ulvskog kvar har givetvis att göra med Sahlins dåliga stöd på vänsterkantgen. Ulvskog blir den som skall övertyga vänsterkrafterna om Sahlins förträfflighet. Vad gäller Pär Nuder så ville han så gärna bli men det var bara han och Göran Persson som ville detta. Ekonomisk talesman lär han dock få bli även om Sven-Erik Österberg både har bättre framtoning och större stöd i partiet.
När de amerikanska demokraterna var i kris och hade förlorat tre presidentval så sökte man någon yngre som kunde ses som förnyare av partiet. Fram kom ”the new democrat” Bill Clinton. Brittiska Labour hade samma problem och fann i duon Tony Blair och Gordon Brown den förnyelse man behövde och som därefter vunnit tre val. Gerhard Schröder var också en ny typ av ledare även om hans år som kansler i Tyskland inte blev någon nystart och förnyelse.
Mona Sahlin känns bara som den som fick bli för att ingen av de andra kandidaterna ville och de som ville, Thomas Östros och Pär Nuder, ville ingen ha.
Givetvis är alla Sahlinaffärer ett handikapp. Toleransen innan det blir en ny affär är låg. Och gör borgerliga politiker bort sig så kommer både hon och hennes partisekreterare ha svårt att kritisera utan att få gamla Sahlinsynder tillbaka i ansiktet.
Mona Sahlin har tre år på sig. Stora krafter, inte minst inom fackföreningsrörelsen, kommer att tolerera henne fram till 2010. Vinner hon inte valet 2010 så åker hon. Hon har inte det stödet att hon kan förlora ett val och sitta kvar.
Är Mona Sahlin en frälsare? Knappast.
torsdag, januari 18, 2007
måndag, januari 15, 2007
Kungsbacka kommuns dåliga hemsida
Idag kom Svenskt näringslivs undersökning om hur bra eller dåliga kommunernas hemsidor är.
Man har mätt när det gäller information om valmöjligheter och kvalitet inom skolan, hemtjänsten och äldreomsorgen. 60 procent av kommunerna ger knappt någon information alls.
Kungsbacka kommun har ingen speciellt bra sida. Svår att hitta på. Man har dåligt med information. Sådant många andra kommuner redovisar.
Givetvis kom inte Kungsbacka speciellt högt i denna undersökning heller.
Kungsbacka ligger på delad 199.e plats bland Sveriges 290 kommuner med 1 poäng. Nästa placering är nummer 220 där de med 0 poäng finns.
Inte speciellt smickrande.
Göteborg som har en bra sida fick 15 poäng. Vinnare är nacka med 17 poäng.
Undrar om man nu tar tag kommunens dåliga hemsida?
Läs hela rapporten här.
Man har mätt när det gäller information om valmöjligheter och kvalitet inom skolan, hemtjänsten och äldreomsorgen. 60 procent av kommunerna ger knappt någon information alls.
Kungsbacka kommun har ingen speciellt bra sida. Svår att hitta på. Man har dåligt med information. Sådant många andra kommuner redovisar.
Givetvis kom inte Kungsbacka speciellt högt i denna undersökning heller.
Kungsbacka ligger på delad 199.e plats bland Sveriges 290 kommuner med 1 poäng. Nästa placering är nummer 220 där de med 0 poäng finns.
Inte speciellt smickrande.
Göteborg som har en bra sida fick 15 poäng. Vinnare är nacka med 17 poäng.
Undrar om man nu tar tag kommunens dåliga hemsida?
Läs hela rapporten här.
Debattartikel i NU om flyktingpolitiken
I torsdags så fick jag publicerat en artikel om flyktingpolitik i det liberala nyhetsmagasinet NU.
Utgångspunkten var en artikel i GP av LUF:s ordförande Frida Johansson Metso. Jag är oroad över vad jag tycker är naiva argument som har dålig förankring i verkligheten. Det kommer att vara nödvändigt att ta debatten med Sverigedemokraterna om flykting- och integrationspolitiken.
Då måste folkpartister och andra inte ge dessa krafter ett försprång genom dåligt underbyggda argument. Vi behöver inte detta. Vi har tillräckligt goda argument för att människor som behöver skydd skall kunna få en fristad i Sverige.
Här är artikeln.
Metso har fel om flyktingpolitiken
En ständig debatt är om den svenska flyktingpolitiken är slapphänt, vem som helst kan slinka in, eller om den istället är hård och hänsynslös. Att människor som har ett hot mot sitt liv avvisas från Sverige.
LUF: s nya ordförande Frida Johansson Metso är av den uppfattningen att den är hård och i en artikel i Göteborgs Posten går hon så långt att hon skäms för Sverige.
Hennes argumentation för att den är hård är att förr fick 70 % stanna som söker asyl men nu är enligt Frida siffran nere på 13 % 2005 men ökade något 2006 pga. den tillfälliga asyllagen.
Den argumentationen som Frida för hör man från många. Man utgår från hur många av asylsökande som får stanna och bedömer därefter om vi har en generös eller hård flyktingpolitik. Ett helt felaktigt sätt att bedöma vår flyktingpolitik.
Jag är av den uppfattningen att folkpartiet och andra etablerade partier skall ta debatten med Sverigedemokraterna. Vi skall inte låtsas om att de inte finns.
Men att bedöma flyktingpolitiken efter hur många som får stanna är att ge Sverigedemokraterna övertaget direkt.
När vi skall bedöma vår flyktingpolitik så måste vi utgå från om de som söker asyl har flyktingskäl eller inte. Uppfyller man de krav som svenska lagstiftningen och internationella konventioner och överenskommelser ställer för att man skall vara flykting? Eller är man i grunden ekonomiska flyktingar som genom att bland annat slänga ID handlingar försöker att få asyl i Sverige?
Om av dem som söker asyl i Sverige bara 10 % har flyktingskäl, övriga vill bara skapa sig en ny framtid, är jag inte speciellt oroad om antalet flyktingar som får stanna ligger kring 13-15 %. En sådan flyktingpolitik skulle jag inte kalla hård.
Men skulle 50 % ha flyktingskäl men bara 13 % får stanna är jag väldigt oroad och skulle utan tvekan hålla med LUF och Frida Johansson Metso.
Jag anser att folkpartiets viktigaste roll i flyktingpolitiken är att säkerställa att de som verkligen har asylskäl får stanna. Om många lyckas stanna genom att uppge falska skäl undergräver det på sikt förtroendet för hela den svenska asylpolitiken. Och då finns också risken att personer som verkligen flyr för sitt liv avisas till tortyr, fängelse och kanske död.
Slutligen så skulle jag vilja ha ett nytt ord istället för generös. Ordet betyder givmild och har inget med en asylprövning att göra. Den skall vara rättvis, rättssäker och får inte präglas av tillfälligheter.
Tommy Rydfeldt
Kungsbacka
Utgångspunkten var en artikel i GP av LUF:s ordförande Frida Johansson Metso. Jag är oroad över vad jag tycker är naiva argument som har dålig förankring i verkligheten. Det kommer att vara nödvändigt att ta debatten med Sverigedemokraterna om flykting- och integrationspolitiken.
Då måste folkpartister och andra inte ge dessa krafter ett försprång genom dåligt underbyggda argument. Vi behöver inte detta. Vi har tillräckligt goda argument för att människor som behöver skydd skall kunna få en fristad i Sverige.
Här är artikeln.
Metso har fel om flyktingpolitiken
En ständig debatt är om den svenska flyktingpolitiken är slapphänt, vem som helst kan slinka in, eller om den istället är hård och hänsynslös. Att människor som har ett hot mot sitt liv avvisas från Sverige.
LUF: s nya ordförande Frida Johansson Metso är av den uppfattningen att den är hård och i en artikel i Göteborgs Posten går hon så långt att hon skäms för Sverige.
Hennes argumentation för att den är hård är att förr fick 70 % stanna som söker asyl men nu är enligt Frida siffran nere på 13 % 2005 men ökade något 2006 pga. den tillfälliga asyllagen.
Den argumentationen som Frida för hör man från många. Man utgår från hur många av asylsökande som får stanna och bedömer därefter om vi har en generös eller hård flyktingpolitik. Ett helt felaktigt sätt att bedöma vår flyktingpolitik.
Jag är av den uppfattningen att folkpartiet och andra etablerade partier skall ta debatten med Sverigedemokraterna. Vi skall inte låtsas om att de inte finns.
Men att bedöma flyktingpolitiken efter hur många som får stanna är att ge Sverigedemokraterna övertaget direkt.
När vi skall bedöma vår flyktingpolitik så måste vi utgå från om de som söker asyl har flyktingskäl eller inte. Uppfyller man de krav som svenska lagstiftningen och internationella konventioner och överenskommelser ställer för att man skall vara flykting? Eller är man i grunden ekonomiska flyktingar som genom att bland annat slänga ID handlingar försöker att få asyl i Sverige?
Om av dem som söker asyl i Sverige bara 10 % har flyktingskäl, övriga vill bara skapa sig en ny framtid, är jag inte speciellt oroad om antalet flyktingar som får stanna ligger kring 13-15 %. En sådan flyktingpolitik skulle jag inte kalla hård.
Men skulle 50 % ha flyktingskäl men bara 13 % får stanna är jag väldigt oroad och skulle utan tvekan hålla med LUF och Frida Johansson Metso.
Jag anser att folkpartiets viktigaste roll i flyktingpolitiken är att säkerställa att de som verkligen har asylskäl får stanna. Om många lyckas stanna genom att uppge falska skäl undergräver det på sikt förtroendet för hela den svenska asylpolitiken. Och då finns också risken att personer som verkligen flyr för sitt liv avisas till tortyr, fängelse och kanske död.
Slutligen så skulle jag vilja ha ett nytt ord istället för generös. Ordet betyder givmild och har inget med en asylprövning att göra. Den skall vara rättvis, rättssäker och får inte präglas av tillfälligheter.
Tommy Rydfeldt
Kungsbacka
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)