Givetvis en omöjlighet men jag kan förstå att hon vill provocera för att få fram en debatt. Innerstaden har fortfarande kvar några pärlor som Bröderna Nilsson på Storgatan men de blir färre och färre. Bokhandeln är t.ex borta och vissa gator tycks vara omöjliga att driva affärer på.
Går Innerstaden att rädda och förändra? Givetvis går det men det krävs radikalt ändrad inställning hos de som driver affärerna och fastighetsägarna. Även kommunen måste ändra inställning. Det finns en framtid om alla vill att Innerstaden skall ha en sådan.
Jag återkommer med idéer.
Hur har det blivit såhär? En stor skuld har de som driver affärerna. Vi har 2013 och man har öppettider anpassade för tidigt 70-tal. Det finns också ett motstånd mot aktiviteter. När det två år anordnades ett Kungsbackakalas på torget såg man det som ett problem. Inga kvällsaktiviteter för att få besökarna att handla, klippa sig eller liknande. Istället ringde man kommunen och klagade på att man inte fick bort tältet tillräckligt fort från parkeringsplatserna. Man såg bara hinder med kalaset, inga möjligheter.
Många handlare, dock inte alla, lever kvar i en annan tid.
Fastighetsägarna har med några undantag inte satsat på innerstaden. Någon tanke på vem man hyr ut till har flera inte. Det viktigaste är att få in hyran istället för att tänka långsiktigt. Att få in rätt hyresgäst som i sin tur drar andra attraktiva hyresgäster. Mäklare och frisörer har därför blivit överrepresenterade.
Till slut kommunen som inte kunnat sätta ner foten. Bilfritt eller inte bilfritt? Kommunen har trots dokument som egentligen säger annat i praktiken saknat strategi. Saker görs för isolerat.
Torgombyggnaden kan man säga mycket om. Jag skrev tidigare om den. Tryck här.
Resultatet med en korvkiosk som skapar noll mervärde, bänkar som både hindrar torghandel och Kungsbackakalas, flyttad torghandel till Lindens torg med mera har ju hindrat utvecklingen av innerstaden istället för att stärka den.
Torget borde väl vara medelpunkten med handel varje dag och full av aktiviteter. Nu ligger det mest öde.
Vad kan man då göra?
1.Centrumledarens främsta uppgift måste vara att få handlarna att ändra öppethållandetiderna. Söndagsöppet är ett måste. Till 19.00 på vardagar och 15.00 på lördagar ett minimum.
2. Centrumledaren och Innerstadsbolaget måste få kommunen att flytta tillbaka torghandeln till själva torget. Även om det innebär att de nya bänkarna måste bort.
3. Kommunen och Innerstadsbolaget måste flytta marknaderna till lördagar. Tänk vilken folkfest det skulle kunna bli med marknad på lördagar med öppet till 19.00 i affärerna och restauranger och caféer har öppet med olika erbjudanden och kanske artister. Speciellt maj till augusti kan det bli ett riktigt lyft för innerstaden.
4. Fastighetsägarna måste börja ta sitt ansvar och hyra ut till företag som attraherar andra företag. Vi behöver inte fler mäklare och frisörer.
Dessa fyra punkter löser givetvis inte Innerstadens problem men är en bra början.
Den enskilt största åtgärden som kan rädda Innerstaden är och förblir ändrad inställning hos handlare och fastighetsägare. Om man fortfarande vägrar ta sig till 2013 spelar det inte så stor roll vad andra gör.
Då går Innerstaden sotdöden till mötes som handelsområde och Lena Remiertz Thalén får förmodligen rätt.
