Twitter

Följ mig på Twitter. @rydfeldt

torsdag, januari 05, 2017

Majoriteten svarar (S) om ekonomin i Region Halland

Socialdemokraterna i Region Halland har gjort ett utspel om att de extra pengar för kommuner landsting/regioner som riksdagen beslutade om i december nu skall sättas sprätt på. 

Utan att se på ekonomin i stort eller ta hänsyn till att man ålagt landsting/regioner massa nya uppgifter utan finansiering, så nettot är betydligt lägre.

Idag svarar majoriteten (M,C,L,MP och KD) i Norra Halland.

Vi skall se till att vår ekonomi är i balans

Lise-Lotte Bensköld Olsson gruppledare för socialdemokraterna påstår att vi i Halland lägger pengar på hög istället för att använda dessa resurser i våra verksamheter. 

Minnet är tydligen mycket kort hos Lise-Lotte och socialdemokraterna eftersom vi i full enighet i samband med beslutet om budget och framtidsarbetet för hela denna mandat- period beslöt att använda tidigare överskott i våra verksamheter. Så kan man göra om man i grunden har en solid och stark ekonomi.
Mattson (KD, Bengtsson (C), Rydfeldt (L), Falkhaven (MP) Eriksson (M)
Det extra tillskott som socialdemokraterna nu talar om är på ca 67 miljoner och skall och sättas i relation till vår omslutning som är ca 9 miljarder eller 9000 miljoner, dvs. ett tillskott mindre än 1%.


Till detta skall läggas stora osäkerheter i finansieringen från regeringen av andra reformer såsom: tandvård för unga, mammografi, vård för äldre, läkemedel och preventivmedel.

Utöver detta måste vi beakta den stora oro som finns i vår omvärld som både direkt och indirekt kan påverka våra åtaganden, intäkter och utgifter även i Halland.

En god ekonomisk hushållning innebär att vi i Region Halland bör ha ett överskott någonstans mellan 90-180 miljoner. Detta har vi kunnat avvika ifrån tack vare en god ekonomi och tack vare att vi har haft pengar på banken.

Vi i majoriteten kommer självfallet att när vi nu går in i budgetarbetet för 2018 göra noggranna värderingar för att se till att både verksamhet och ekonomi är i balans. Visar det sig att vi behöver göra insatser under 2017 så har vi möjlighet till detta, men det skall i så fall göras utifrån goda beslutsunderlag och analyser, inte utifrån populistiska utspel.

Vi ser fram emot ett gott samarbete även de kommande åren. 

Mats Eriksson (M)
Stefan Bengtsson (C)
Tommy Rydfeldt (L)
Elisabeth Falkhaven (MP)
Niklas Mattson (KD)


onsdag, januari 04, 2017

De 10 mest lästa inläggen på bloggen 2016

Varje vecka läser ca: 500-1000 personer inlägg på min blogg. Det varierar lite beroende på vad jag skriver och hur ofta jag skriver. Och om många länkar till det.

Majoriteten kommer via sökningar på Google. Jag har skrivit om ett ämne, man googlar på det, och hittar mitt inlägg.

För några år sedan beslöt jag mig för att skriva mest lokala inlägg. Det har inneburit färre läsare men kanske istället de som är mina väljare och intresserade av vilka frågor jag och Liberalerna driver i Halland.

Men det dyker upp inlägg om rikspolitik ibland. Svårt att låta bli.

Och det är lokala frågor som dominerar när jag listar de 10 mest lästa inläggen och det är frågan kring tågstopp i Åsa som står ut rejält även om ett inlägg om rikspolitik är mest läst.

Frågan kring att fler tåg skall stanna i Åsa har vuxit ut till en stor lokalpolitisk fråga. Och många har länkat mina inlägg på Facebook.

Fråga med lite extra knorr då lokala politiker i Kungsbacka från vissa partier kommer ut som stora tågvänner medan deras partivänner i Region Halland och Hallandstrafiken säger blankt nej till fler stopp.

Liberalerna undantagna som driver samma linje, fler tågstopp,både i kommunen som regionen.

Här är topp 10 2016:

1.  När Löfven och Fridolin kom på skolutspelet om läslov - hemlig inspelning

2.  Undersök möjligheten till fler tågstopp i Åsa

3.  Kvotering gäller inte S-styrelser och LO styrelsen

4.  Torsdag behandlar Hallandstrafikens styrelse frågan om fler tågstopp i Åsa 

5.  Är detta lösningen för att öka tågkapaciteten Halmstad-Göteborg?

6   Tankar kring fler tågstopp i Åsa

7.  Socialdemokraterna dumpar Miljöpartiet

8.  Liberalerna säger nej till bergtäkt mitt i Kungsbacka - Bräckaberget

9.  Tågstopp i Åsa - en lägesrapport

10.Storregioner vad dömda att misslyckas

tisdag, januari 03, 2017

Bra kommunikationer skapar tillväxt

På 60-talet var det nästan uteslutet att pendla från Onsala till Göteborg.  Vägen var långsamt, smal och det fanns knappt någon motorväg. År 1970 var folkmängden 2781 personer. Den 31 december 2015 var den 14.123 personer.

Givetvis beror förändringen väldigt mycket på förbättrade kommunikationer. Motorvägen finns numera och det går att ta sig vidare i Mölndal och Göteborg. Även om trängseln har ökat betydligt på senare år.

Bussen går i rusningstrafik var 15:e minut och för den som skall vidare går Öresundståg både norr och söderut och givetvis pendeltåget till Göteborg varje kvart.

Första pendeltåget 1992
Och så ser det ut  runt Göteborg och i Halland.

Från Falkenberg till Göteborg är resan 57 eller 58 minuter. Från Varberg 41-43 minuter.

Om man arbetar nära en station, vilket många gör, är det helt rimliga tider.

Bostadspriserna driver också människor bort från att bo nära Göteborg. Med strax under en timmas tid att pendla så får man väldigt mycket mer bostad för pengarna.

Detta  är det som vi sett i Åsa. Tidigare tog buss och tåg 1 timma och 3 minuter till Göteborg. Gör det fortfarande de tider tåget inte stannar. Med tåg ungefär 30 minuter.

Bilen kan aldrig slå tåget. I rusningstrafik skall man nog vara glad om man klarar resan till Göteborg med bil under en timma.

Effekten är tydlig. Tåget får så många resande att det blir trångt. Men framför allt blir Åsa en tänkbar bostadsort. Fler söker sig dit och priserna på bostäder ökar.

Men tillväxten ökar också. Det blir intressant för företag att lägga sig i Åsa då anställda som åker från Göteborg har 30 minuter med tåg. Och i området kring stationen är det ju mening att det skall bli verksamhetsområde.

Orten lever också upp. Med fler människor ökar köpkraften och utbudet. Även kommunens och regionens service ökar.

Det var ju inte politisk enighet att införa pendeltåg för 25 år sedan. Tåget fyller förövrigt 25 år den 16 augusti i år.

Första stadsbussen 1992
Men hur skulle Kungsbacka sett ut utan dessa tåg? Förmodligen hade betydligt fler åkt bil och skapat ännu mer trängsel på motorvägen. Färre hade också sett Kungsbacka som bostadsort och inflyttningen och därmed tillväxten hade varit lägre.

Betydligt färre företag hade lagt sig i Kungsbacka. Hade t.ex Hede Outlet funnits i Borgås? ICA Maxi?

Pendeltåget har givetvis påverkat befolkningsökningen i Lindome och Kållered där många ser Kungsbacka som närmaste ort att handla på. Och Kungsbackas tillväxt har ju skapat utrymme inte minst för handel.

Att förbättra kommunikationerna kostar. För de som var emot pendeltåget var kostnaden det främsta argumentet. Och det tar tid att räkna hem investeringar i infrastruktur och tåg. Därför är stora infrastrukturprojekt ofta väldigt kritiserade. Att det ger vinster om 10 år biter ofta inte som argument.

Men de ger ökad tillväxt och ökade skatteintäkter som kan användas till skolor, äldreomsorg och sjukvård.

Kan någon tänka sig Kungsbacka utan pendeltågen och Öresundstågen?

måndag, januari 02, 2017

Så kan man minska antalet hyrläkare och hyrsjuksköterskor

Landsting och regioner är överens om att försöka göra sig oberoende av bemanningspersonal.

Listan över åtgärder redovisas i Dagens Medicin. Tryck här.

Och det visar, som jag alltid sagt, att det finns inte en åtgärd utan flera för att kostnaderna skall minska.

Närsjukvården i Region Halland har klarat att minska på antalet hyrläkare. Hyrsjuksköterskor används i princip inte.

Från 32,7 miljoner 2012 till 21,9 miljoner 2015. Siffran för 2016 kommer ligga på ungefär samma belopp som 2015 eller strax över.

Viktiga ingredienser är arbetsmiljön, hur man rekryterar, bemanningen, att arbetsplatsen är attraktiv att jobba på och givetvis lönen.

Pensionärer är en oerhörd resurs. Och det är viktigt att ta fram bra riktlinjer för hur de skall kunna på ett enkelt sätt fortsätta jobba men kanske på deras villkor.

Här är några tankar.

1. Flexibel syn på hur man är anställd, på vilka förutsättningar och att inse att det ser olika ut i verksamheterna. Dock utan att man bryter mot lagen eller att det blir en massa hemmasnickrade lösningar. Centralt lägger man fast inom vilka ramar man får vara olika.

2. Flexibel arbetstid. Vissa kanske vill ha årsarbetstid andra passar det inte alls. Andra lösningar? Vill någon arbeta mars-november och vara ledig dec-feb, varför inte? Och att låta enskilda vårdenheter sluta individuella avtal eller avtal med enskilda grupper, där hänsyn tas till enhetens och personalens situation, är ett alternativ värt att undersöka.

3. Ha klara och enkla regler så man kan arbeta kvar, i den omfattning man önskar, efter pensioneringen. Det skall inte kännas som man slutar och går in extra utan att man bara byter sätt att fortsätta arbeta.

4. Växeltjänstgöring. En återkommande synpunkt från anställa. Om jag tycker det är tungt att arbeta ständiga helger och kvällar. Varför kan jag inte arbeta 50% på vårdcentral och 50% på sjukhuset? Att vi är två som delar två tjänster.

5. Lönen. Se kostnad punkt 6.

6. Satsa på vidareutbildning av den egna personalen. Kostar en del, precis som lönejusteringar uppåt, men ger kontinuitet, patientsäkerhet och ändå lägre kostnader än vad inhyrd personal innebär.

Det finns mer att göra men de punkter jag listar är en bra början.

Anpassad sökning