Uppdrag Granskning vågade utmana etablerad "sanning"

Janne Josefsson och redaktionen på Uppdrag Granskning (UG) visste att det skulle bli ett ordentligt liv när man granskade det som kallas barnfattigdom.

När man läser en del kritik mot reportaget så tror jag inte att vi sett samma program. Därför man bemöter UG lite överlägset, med starka uttryck och gör anklagelser om att de går någons ärende.

Malin Krutmeijer skapar i Aftonbladet också ett eget fattigdomsbegrepp:

"Men fattigdom handlar också om risken att bli utestängd från ett normalt liv. I dagens Sverige måste nog ett barn ha tillgång till en dator och internet, och en mobiltelefon får betraktas som nödvändig rent socialt. För att kunna göra läxorna måste du ha en dator."

Ingenstans i reportaget ifrågasätter man att det finns socialt utsatta barn i Sverige. Däremot ifrågasätter man både siffror och kampanjer från de tre organisationerna Rädda Barnen, Bris och Majblomman. Precis så journalister skall arbeta. Granska och ifrågasätta.

Representanter för organisationerna får ju också chans att bemöta och den som klarar det bäst är Kattis Ahlström på Bris. Majblommans generalsekreterare Lena Holm är en total katastrof.

Varför kommer denna kritik mot UG?

Jo det är många politiker, partier, enskilda debattörer och organisationer som har investerat kraft och prestige i begreppet barnfattigdom. Alla dessa har också utan att ifrågasätta använt sig av siffror som de tre granskade organisationerna tagit fram.

Man har inte ifrågsatt att de som inte hämtade ut glasögon ena året var 40% för att nästa år vara 11%, en påstådd ökning. (Majblommans påståenden).

Det är givetvis så att det finns politiker och debattörer som vill att Sverige skall se ut såhär. Det är den bild man vill ge av ett hårt Sverige där klyftorna ökar och vi låter barn bli fattiga.

Och de tre organisationerna utnyttjar, förmodligen medvetet, begreppet barnfattigdom för att höras i debatten, skapa intresse för sin organisation men också för att få in pengar.

Barnfattigdom är ett begrepp som blir väldigt snävt. Det blir en fråga som enbart devalveras att handla om ekonomi. Och om vi gör jämförelser med länder i t.ex Afrika blir begreppet fattig lite knepigt. Och vad är en fattig person?

Ett barn kan vara oerhört socialt utsatt även om ekonomin i familjen är god. Missbruk av olika slag, psykisk sjukdom eller sexuella övergrepp skapar en utsatthet där barnet far illa trots att ekonomin är god.

Vi borde kunna vara överens om att det finns barn som både mår illa och far illa i dagens Sverige. Som på olika sätt är socialt utsatta.

Och det är detta vi borde diskutera. Inte begränsa det till ekonomi.

UG har rört om i grytan som kommer få konsekvenser för den framtida debatten. Och det är så som bra journalistik och public service skall vara. Oberoende och granskande även om det vänder upp på ner på debatten.

Läs gärna Fatima Svanås inlägg i samma ämne. Tryck här.

DN1 DN2 EXP1 EXP2 GP SVD1 2

Kickoff för Närakuten i Kungsbacka

Den 31/12 2012 gick avtalet för Närakuten i Kungsbacka ut. Därför gjorde Driftnämnden Närsjukvård i Region Halland en upphandling av driften för de närmaste åren.

Backa Läkarhusgruppen vann denna upphandling och tog över driften den 1/1 2013.

Idag var det kickoff för samarbetet mellan Närsjukvården och Backa Läkarhusgruppen och undertecknad och gruppens VD, Maj Ahlqvist, knöp ihop ett symboliskt band.

Trevligt att så många kom och var med på denna nystart.

Fotnot: Närakuten i Kungsbacka är en primärvårdsakut som tar emot ca: 42000 besök per år. Man har öppet 7.00-24.00 varje dag. Ansvarig för Närakuten är Närsjukvården i Region Halland. Den drivs på entreprenad av Backa Läkarhusgruppen AB sedan 1/1 2013.

Närsjukvårdens ekonomi i balans

Det är glädjande att idag kunna redovisa att Närsjukvården i Region Halland, tandvård och vårdcentraler i egen regi, 2012 visade ett överskott.

Vårdcentralernas överskott är 6,3 miljoner och Folktandvården 714.000 kr. Tandvården ar under 2012 genomfört ett program för kompetensutveckling, utöver ordinarie verksamhet, som finansieras med tidigare överskott. Man hade därför rätt att redovisningsmässigt gå 8 miljoner back. Men själva verksamheten är i balans.

Det är mycket glädjande att båda grenarna av Närsjukvården förbättrat sitt resultat jämfört med 2011 och vänt underskott till överskott.

Det kommer behövas göras ytterligare effektiviseringar, för att bland annat kunna göra nya satsningar, men också för att kunna möta ökat tryck på sjukvården. Vi kan inte med tanke på regionens ekonomi räkna med att alla kostnadsökningar för vårdcentralerna täcks genom en höjd hälso- och sjukvårdpeng varje år.

Men det är mycket lättare att göra effektiviseringar utifrån en ekonomi i balans.

Hur har man nått en ekonomi i balans? Det är inga beslut där en åtgärd sparar pengar utan är mindre vardagsåtgärder. Ibland kan ju en åtgärd verka för liten för att det skall göra skillnad. Men 100 åtgärder på 30.000 var är faktiskt 3 miljoner kronor.

Nämnden har också varit tydlig i sina beslut och arbetat mycket med ekonomi och uppföljning. Förvaltningen, både centralt och ute i verksamheten, har på ett föredömligt sätt verkställt besluten och lämnat bra redovisningar.

För hela pressmeddelandet tryck här.