En sjukvård med patienten i centrum

Våra lokaltidningar i Kungsbacka tycker jag generellt har en bra valbevakning. Även om jag tycker man glömmer regionvalet (står landsting på valsedeln). Man profilerar gärna kommunkandidater och tar upp kommunfrågor.

Region Halland ansvarar ju bland annat för sjukvården och kollektivtrafiken vilket påverkar Kungsbackas invånare varje dag.

Men jämfört med tidigare har bevakningen ökat vilket är bra och ger invånarna möjlighet att ta ställning.

Så när tillfället kommer får vi ju själva få in regionvalet. Norra Halland låter partierna vara dagens debattör några gånger i månaden. Man får själv välja ämne, svara på en stafettfråga och ställe en fråga till nästa debattör.

Idag fick jag tillfället att företräda Folkpartiet och det blev en artikel om hur vi ser på sjukvården.

En sjukvård med patienten i centrum

Nio av tio samtal jag får från patienter, i egenskap av ordförande för Närsjukvården i Region Halland, handlar om bemötande och tillgänglighet. Man har t.ex. inte fått någon tid eller känner sig inte delaktig i den vård man sökt.

Därför är bemötande och tillgänglighet oerhört viktigt att arbeta vidare med.

För Folkpartiet är stor tillgänglighet, bra bemötande, valfrihet, korta vårdköer, hög kvalitet och säker vård de viktigaste frågorna när vi tar fram förslag på hur sjukvården skall bedrivas.

Men vi vill mer.

Det måste bli lättare att få en tid på vårdcentralen. I Halland prövas nu så kallat snabbspår. Att man hela dagen kan komma till vårdcentralen och får då träffa en sjuksköterska. Vid behov även en läkare samma dag.

Det är ett sätt att öka tillgängligheten och ge ett bättre bemötande.

Folkpartiet vill också satsa på de åldersrika och införa särskilda Äldrevårdcentraler (ÄVC). Dit man kan komma utan tidsbokning, har eget telefonnummer, eget väntrum och möter personal som har särskild kunskap om äldres sjukdomar.

Ungas psykiska hälsa är en fråga som bekymrar oss. Det krävs krafttag och ett tätt samarbete mellan region och kommunerna. Skolhälsovården, vårdcentraler, psykatrin och ungdomsmottagningarna måste hitta bättre sätt att arbeta tillsammans. Inte minst förebyggande.

Region Halland har infört vårdval för specialistsjukvården. För närvarande finns det inom hud och psykiatrin. Folkpartiet vill utöka detta därför det kortar vårdköerna och vi vill att det omfattar fler specialiteter.

Kungsbacka sjukhus måste utvecklas. Kungsbacka växer och lösningen är inte att Kungsbackas invånare skall åka till Varberg eller Halmstad. Lösningen är att Kungsbacka sjukhus kan göra mer och ta emot fler patienter.

Liberal sjukvårdspolitik är att sätta patienten i centrum. Den enskildes behov och önskningar måste alltid stå i fokus.

Det är du som patient, inte politikerna, som skall göra dina val.

Tommy Rydfeldt

Myten om hur kulturhuset Fyren kom till

I dagens nummer av tidningen Norra Halland intervjuas Pär-Axel Sahlberg (S). F.d riksdagsledamot och f.d ordförande för kulturnämnden i Kungsbacka.

I intervjun tar han äran för att kulturhuset Fyren kom till. Socialdemokrater och personer närstående dem har under ganska lång tid spridit myten att det var Socialdemokraterna i allmänhet och Pär-Axel Sahlberg i synnerhet som såg till att kulturhuset kom till.

Inget kunde vara mer fel. Pär-Axel Sahlbergs insats är ytterst begränsad.

Frågan om ett särskilt kulturhus drevs av många under ett antal år. Störst insats vill jag hävda att att Erling Olausson (FP) gjorde. Erling, numera avliden, var under många år ordförande och vice ordförande i kulturnämnden. Sista ordförandeperioden var 1986-1988 då planeringen av kulturhuset tog fart. Pär-Axel Sahlberg hade då ingen viktig position.

Erlings största insats var att skapa opinion för ett kulturhus. Viktigt eftersom när han var vice ordförande så var den moderata ordföranden emot nytt kulturhus precis som hennes parti.

Förslag på olika lösningar lades fram. T.ex i det som nu är biografhuset och andra våningen på Söderbro (huset där bland annat Hemköp finns idag). Men båda förkastades.

Till slut blev placeringen kvarteret Valand där Fyren ligger idag. 75 miljoner sattes av i budgeten,

Ett hus ritades och anbud togs in. Anbuden överskred med råge 75 miljoner. Kommunstyrelsen beslöt då att låta arkitekten och den entreprenör som hade lägst anbud anpassa huset till 75 miljoner.

Bland annat försvann musikskolan och administrationslokaler för andra förvaltningar.

Kommunfullmäktige ställde upp på den modellen och gav kommunstyrelsen i uppdrag att teckna avtal

Kommunstyrelsen tecknade avtalet i december 1991 och samma dag skrev jag på styrelsens vägnar under det.

I upphandlingsprocessen, beslutet att banta huset och teckna avtal deltog väldigt sällan Pär-Axel Sahlberg. Någon gång som åhörare och representant för kulturnämnden.

Upphandlingsprocessen drevs av kommunstyrelsen och inte kulturnämnden och Pär-Axel Sahlberg.

Viktiga spelare var dåvarande kommunalråden Ulf Persson (C) och Folke Hildebrand (S) tillsammans med mig. I ett tidigt skede även Dennis Högström (S) som lämnade 1/1 1991.

Besluten och bantningen av projektet hade, som står i dagens tidning, inget att göra med valet och någon förändrad majoritet. T.ex att moderaterna skulle blivit större. Majoritet fanns för kulturhuset före valet och även efter valet. Valet 1991 ändrade inget.

Så dessa påståenden stämmer lika lite som ett i en tidigare artikel att Ny demokrati skulle stoppat kulturhuset.

Det var helt enkelt så att anbuden blev för dyra och kulturhuset fick anpassas till den ram kommunfullmäktige beslutat om.

Jag skulle tycka det skulle vara pinsamt att som Pär-Axel Sahlberg ta åt sig äran för något han inte gjort. Men mytbildningen kanske blivit så stor att man numera tror på den själv.

Och allt jag skriver kan vidimeras genom att läsa protokollen från den tiden.

PS! Ingen kritik mot journalisten som givetvis måste kunna tro på människor och vad de säger DS!