Avundsjukspolitiken fungerar inte

Först var det Demoskop och nu även Novus. Båda bekräftar att alliansen i princip är ikapp Vänsterpartierna.

Och Miljöpartiet är den stor förloraren.

När Vänsterparternas politik kunde granskas började svenska folket tvivla. En vecka av pressträff efter pressträff där man meddelade skattehöjning efter skattehöjning gjorde att många började fundera.

Det är uppenbart att avundsjukspoliken inte fungerar. Man försöker bygga en politik på att den som är framgångsrik och tjänar pengar skall klämmas åt. Höjd fastighetsskatt, ny förmögenhetskatt, höjd inkomstskatt osv. Framgång är fult i Vänsterpartiernas Sverige och höjda bidrag är något bra.

Att Miljöpartiet blir den stora förloraren är naturligt.Det är deras väljare som är mest tveksamma till en ekonomisk politik som är gammal känd socialdemokratisk med inslag av Vänsterpartiet. Partiet är nu ett rent Vänsterparti. Förmodligen ger man också upp friskolorna och turordningsreglerna för att få regera.

Valet i höst blir jämt. Nu gäller det att se till att Alliansen får majoritet och att Sverigedemokraterna inte kommer in.

Som vanligt ser vi inte något skymt av Piratpartiet i undersökningen. Den nya Junilistan? Upp som en sol.....

GPDagenDNHDSvdGP

Risk och möjlighet för Liberal democrats

För första gången sedan krigsåren (regeringen avgick 1945) skall nu det Liberala partiet i Storbritannien ingå i en regering. Och för första gången sedan 1945 har man en koalitionsregering.

Det finns stora risker för Liberal democrats och deras ledare Nick Clegg, ny vice premiärminister, att ingå i denna regering. Å ena sidan får man uppmärksamhet och om regeringen är framgångsrik kan man få erkännande och röster. Å andra sidan riskerar man folkets vrede när man måste skära ner i budgeten och framgång för regeringen kan lika gärna de Konservativa skörda.

Blir regeringen för konservativ i sin politik riskerar man också kritik, inte minst från dem egna.

Men jag tror Nick Clegg insåg att Liberal democrats stod inför ett vägskäl. Att fortsätta i en evig opposition eller att ta chansen att vara med och leda landet.

Det finns stor risk med det beslutet men också möjligheter. Man får nu en folkomröstning om att ändra valsystemet. Även om det inte blir om rent proportionella val. Man visar också att man är att räkna med när det gäller att regera.

Spekulationer är redan igång om hur länge denna regering håller. Jag tror den kommer att sitta 3-4 år. Det är i båda partiernas intresse att den inte blir kortlivad. Ett nyval ger automatsikt inte ett annat resultat. Och de Konservativa riskerar vid ett nyval att Labour och Liberal democrats bildar regering.

Apropå Labour ser det ut som nyss avgångne utrikesministern David Milliband är favorit att bli ny ledare för Labour. Alan Johnson, tidigare inrikesminister och en av favoriterna, meddelade på morgonen att han inte ställer upp i kampen om vem som skall bli ledare för Labour och att han ställer sig bakom David Milliband.

Bilden: Nick Clegg till vänster och David Cameron, ny premiärminister, till höger.

AftonDagenDNExprSvdGPSydsv

Cleggs dilemma

Valet i torsdags gav inget parti majoritet i Storbritannien. Det har gjort Liberal democrats (Lib dems) ledare Nick Clegg till kungamakare. Redan i fredags friade de Konservativas ledare David Cameron till Nick Clegg.

Förhandlingar startade om att bilda en koalitionsregering mellan de båda partierna. Det tycktes gå bra tills något hände igår.

Plötsligt kliver sittande premiärministern Gordon Brown från Labour ut på Downing street och meddelar att han avgår som partiledare i höst. Och om Liberal democrats kan tänka sig en koalition sitter han kvar en övergångstid.

Nick Cleggs dilemma nummer ett är att hans parti är till stora delar ett socialliberalt parti där många väljare är f.d Labourväljare. Att gå i koalition med de Konservativa skulle i delar av partiet inte vara populärt.

Dilemma nummer två är att tillsammans får inte Labour och Liberal democrats egen majoritet. Man skulle vara beroende av nationalister från Skottland och Wales. Man kan förmodligen även räkna in nordirländska SDLP (ett nordirländsk katolsk arbetarparti) (3 mandat) och nordirländska Alliance party (ett liberalt parti) (1 mandat) i sitt regeringsunderlag. I många frågor kommer man förmodligen även få stöd av den enda gröna ledamoten i parlamentet.

Det skulle bli en mycket instabil regering.

Dilemma nummer tre är att en koalition utan att det orättvisa valsystemet ändras knappast skulle godkännas av partiets parlamentsgrupp och styrelse.

De Konservativa sträckte sig på måndagen så långt att man kan erbjuda folkomröstning om att införa så kallad alternativ röst. Man räknar tills någon kandidat fått 50% och räknar bort den sämsta hela tiden. Men det är inte de proportionella val som Lib dems vill ha.

Å andra sidan är det folkomröstning om proportionella val vad Labour förmodligen kan erbjuda. Eller kan man? Ledningen för partiet kan lova det men kommer alla ledamöter att rösta för? Med så knapp majoritet man kommer få ihop med småpartier kan man aldrig vara säker.

För att komma vidare förhandlar nu Liberal democrats både med Labour och Konservativa.

Nick Clegg måste också ta hänsyn till vad allmänheten tycker. Man har ingen erfarenhet av förhandlingar kring koalitionsregeringar och att det kan ta tid att förhandla fram.

Och skulle allmänheten gilla att Gordon Brown sitter kvar även om det bara är för en kort tid eller kommer Lib dems kräva att han går omedelbart?

Fortsättning följer.

DNExpSvd1Svd23VG nett

Avrusta inte Varbergs sjukhus

I syfte att få ordning på ekonomin pågår det steg som flyttar verksamhet från Varbergs sjukhus till Halmstad. Inte genom att man i landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen fattat ett strategibeslut. Utan det är små beslut som tillsammans, om det fortsätter, utarmar Varberg.

Nu är det inte jag som påstår det för att vinna röster. Sjukhusläkarföreningen i Varberg säger samma sak och är allvarligt oroande.

Senaste besluten är att nu flyttas aortakirurgin till Halmstad, trots att kompetensen i Varberg är god enligt vad sjukhusläkarföreningen säger till GP. Dessutom återbesätts inte en specialisttjänst i palliativ medicin.

Risken är att man bara sparar kortsiktigt. Långsiktigt kommer fler att söka sig till Västra Götaland. och då blir det ingen besparing.

HN