Vi måste säkra patientens integritet

Idag publicera följande debattartikel i Hallandsposten. Finns på nätet för prenumeranter.

Vi måste säkra patientens integritet

För en tid sedan fick jag reda på att en anställd i Region Halland olovligen tittat på min patientjournal.

Jag är en stor anhängare av att patientjournalen visar om man varit hos annan mottagning, vilka mediciner som skrivits ut och vilka bedömningar som gjorts tidigare. Detta ökar effektiviteten och patientsäkerheten.

Men vi får aldrig glömma bort den personliga integriteten. Patienten ska alltid kunna lita på att de uppgifter som lämnas i förtroende inte förs vidare och att vi i effektivitetens namn inte accepterar ett visst ”läckage” av sekretessbelagda uppgifter.

Att bygga en kontrollapparat för att helt övervaka inloggningar är nog omöjligt. Därför måste man hitta system där patienten är delaktig och är informerad om vilka som loggat in i journalen.

Landstinget i Uppsala län har tagit fram en strategi väl värd att pröva i Halland. Varje vårdenhet ska identifiera patienter som löper högre risk än andra att utsättas för journalintrång, till exempel offentliga personer eller bekanta och kollegor till anställda. För dessa personer ska verksamhetschefen alltid granska journal­loggen för att kontrollera att ingen obehörig läst journalen.

Dessutom har man gjort det enkelt för patienterna att via hemsidan eller via post beställa loggrapport.

Jag har i en motion begärt att regionstyrelsen ska titta på frågan och rekommenderar att man tittar på Uppsalas sätt att hantera frågan.

Tommy Rydfeldt (FP)

Ledamot i regionfullmäktige

Jämställ munnen med övriga kroppen - Landsmötesmotion

Den 14-17 november håller Folkpartiet landsmöte i Västerås. Nytt partiprogram skall antas. Jag har fått förtroendet att vara ett av fem ombud från Halland.

Till landsmötet har jag skrivit en motion där jag anser att vi skall jämställa munnen med kroppen. Det vill säga att det skall inte vara någon skillnad mellan om man söker för ett problem med ögonen eller tandvärk. Man betalar normal patientavgift och det skall finnas
ett högkostnadsskydd.

Till min stora glädje har jag fått 47 medundertecknare vilket gör den till en av de ca: 900 motionerna som fått mest stöd av andra.

Bland undertecknarna finns många landsmötesombud, ledande sjukvårdspolitiker och kommunpolitiker, men även rikspolitiker som vice talmannen Jan Ertsborn från Falkenberg.

Det är dags att vi får en tandvårdsförsäkring värd namnet. Ca: 20 % har inte varit hos tandläkaren de senaste fem åren. När man väl går så kan ibland tänderna inte räddas.

Nytt partiprogram skal antas

Om man skall gå till tandläkaren eller inte är för många en ekonomisk fråga.

En genomgång som Region Halland gjort visar att i områden med stor arbetslöshet, låg utbildning och många som går på bistånd är tandstatusen mycket sämre både hos barn och vuxna trots att barnen har gratis tandvård. Därför har Region Halland fördelat om ersättningen för barntandvården till de med mest behov för att kunna öka insatserna.

Men hur skall vi nå de vuxna som inte har råd att gå till tandläkaren?

Som politiskt ansvarig för Folktandvården i Halland intresserar detta ämne mig mycket.

Mitt svar är en tandvårdsförsäkring där patientavgiften är samma oavsett vilken del av kroppen man söker vård för.

Jag tror också att bästa modellen är att skapa ett vårdval precis som vi har för vårdcentralerna.

En ny tandvårdsförsäkring kräver riksdagsbeslut och ökade statsbidrag.

Jag har stort hopp om att få igenom motionen. Detta är en typisk socialliberal fråga och stämmer väl med Folkpartiets profil.

Stödet är stort ute i landet vilket inte minst alla medundertecknare visar.

Dags att titta på kommunsammanslagningar

Debatten har börjat komma igång kring kommunsammanslagningar. Finland och Danmark har gjort det. Danmark har också slagit ihop sina amt (landsting/län) till fem regioner.

Civilminister Stefan Attefall (KD) gjorde häromdagen klart att sammanslagningar måste komma nerifrån. Regeringen vill inte göra en kommunreform.

 Jag anser han har fel.

Kommunerna står inför stora utmaningar. Kommuner på 5000-10.000 invånare kommer ha svårt att klara alla uppgifter.  Och sedan tidigare kommunsammanslagningar ser Sverige olika ut. Vi har nu små kommuner med strax över 2000 invånare.

Givetvis kan kommuner samarbeta men det finns ju en gräns för när olika kommunalförbund blir effektiva. Och insynen begränsas då det är indirekta val till dessa.

När Danmark 2007 genomförde en kommunreform satte man invånarantalet till minst 30.000 per kommun. Sedan var det upp till kommunerna att välja vilka man ville bilda kommun med. Lyckades man inte bestämdes sammanslagningarna uppifrån.

Kommunreform Danmark

Den modellen borde kunna användas även i Sverige och jag tycker att 30.000 invånare vore en rimlig gräns även i Sverige.

Men det är viktigt att alla kommuner får bestämma vem man vill gå samman med .

Och att vill två kommuner på 35.000 bilda en större på 70.000 invånare skall även detta vara möjligt.

Om det geografiskt i övrigt stämmer skulle regeringen kunna ge dispens även om man bara når upp till t.ex 28.000 invånare.

Hur skulle det se ut i Halland?

Frestande vore väl att Region Halland blev en kommun med lite över 300.000 invånare. Göteborg har ju ca: 530.000 invånare så det går ju, men avståndet talar emot. Det blir långt mellan beslutsfattare och medborgare och nödvändigt med en massa lokalkontor.

Hylte med ca: 10.000 invånare och Laholm med lite över 23.000 invånare skulle behöva hitta nya samarbetspartner.

Men det är viktigt att kommunerna själva får bestämma vem man vill gå ihop med.

Sannolikt skulle en kommunreform ha effekt på hur landsting/regioner ser ut. Skulle t.ex Laholm och Båstad vilja gå ihop måste de ju bestämma om man vill tillhöra Halland eller Skåne.