I onsdags beslöt riksdagen att ta bort det veto kommunerna haft om landsting/regioner vill etablera sprututbyte för intravenösa narkomaner. Man beslöt också att sänka åldersgränsen till 18 år.
Regionstyrelsen i Region Halland beslöt i juni 2016 att införa sprututbyte och ansvarig nämnd blev Närsjukvården.
Nämnd och förvaltning har sedan planerat för att kunna öppna en sådan verksamhet. Vi har utgått från att propositionen skulle gå igenom.
Hade riksdagen inte sagt ja hade införandet blivit försenat och varje kommun hade fått säga ja eller nej till etablering.
Nu är istället kontakt etablerad med kommunernas ansvariga för missbruk som är en naturlig samtalspartner.
Tidsplanen är att öppna 1 mars 2017. Det kommer finnas på fyra ställen i Halland. Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. Om alla kan öppna samma datum är inte klatt ännu
.
Byten kommer sannolikt ske på någon större vårdcentral i de fyra kommunerna dit många vänder sig av olika skäl och därmed ges anonymitet.
fredag, januari 13, 2017
torsdag, januari 12, 2017
Bostäder där Tingbergsvallen i Kungsbacka ligger idag?
I en motion till kommunfullmäktige i Kungsbacka 2003 föreslog dåvarande Folkpartiet (numera Liberalerna) att flytta Tingbergsvallen, bygga ny arena och bygga bostäder där arenan ligger idag. Området är stort med en stor parkering framför sig.
Centralt och har all möjlighet att utformas med intressant stadsmässig bebyggelse.
Motionen avslogs och kritiserades hårt från många håll. Men trägen vinner.
Nämnden För Fritid & Folkhälsa har nu landat i samma slutsats. Tingbergsvallen ligger fel och kan inte utvecklas.
Så här skriver man i den lokal- och anläggningsplan som tagits fram och antogs av nämnden i december 2016:
"En svaghet är att kommunen inte har någon fotbollsarena som håller måttet för spel i högre divisioner. Att bygga om Tingbergsvallen så att den klarar dessa krav anses svårt och kostsamt. Fritidsnämnden menar att det finns bättre förutsättning att skapa en bra arena vid Kungsbacka sportcenter och att även en ny friidrottsanläggning kanske kan platsa där."
Nämnden säger givetvis inget om vad som bör hända med marken men bostäder är ju det enda naturliga användningsområdet.
Synd att det skulle ta 13 år innan frågan började få fart. 13 år då kommunen kunde planerat för en ny arena och ett nytt bostadsområde.
Synd att motionen avslogs och inte blev en del av kommunens framtida planering. Vem vet, kanske bostäder redan hade funnits där idag?
Bostäder behövs ju i Kungsbacka.
Det finns ytterligare argument för bostäder då försäljningen av byggrätter kan stå för en stor del av finansieringen av ny arena.
Läs mer här tryck
Centralt och har all möjlighet att utformas med intressant stadsmässig bebyggelse.
Motionen avslogs och kritiserades hårt från många håll. Men trägen vinner.
Nämnden För Fritid & Folkhälsa har nu landat i samma slutsats. Tingbergsvallen ligger fel och kan inte utvecklas.
Så här skriver man i den lokal- och anläggningsplan som tagits fram och antogs av nämnden i december 2016:
"En svaghet är att kommunen inte har någon fotbollsarena som håller måttet för spel i högre divisioner. Att bygga om Tingbergsvallen så att den klarar dessa krav anses svårt och kostsamt. Fritidsnämnden menar att det finns bättre förutsättning att skapa en bra arena vid Kungsbacka sportcenter och att även en ny friidrottsanläggning kanske kan platsa där."
Nämnden säger givetvis inget om vad som bör hända med marken men bostäder är ju det enda naturliga användningsområdet.
Synd att det skulle ta 13 år innan frågan började få fart. 13 år då kommunen kunde planerat för en ny arena och ett nytt bostadsområde.
Synd att motionen avslogs och inte blev en del av kommunens framtida planering. Vem vet, kanske bostäder redan hade funnits där idag?
Bostäder behövs ju i Kungsbacka.
Det finns ytterligare argument för bostäder då försäljningen av byggrätter kan stå för en stor del av finansieringen av ny arena.
Läs mer här tryck
onsdag, januari 11, 2017
Förstatligad sjukvård löser inte framtidens utmaningar
Då och då poppar åsikten upp att en förstatligad sjukvård skall lösa sjukvårdens utmaningar. Inte minst inom (KD).
Uppenbarligen tror en del att om bara staten får hand om sjukvården så blir det mer pengar och jämlik vård i Sverige. Inget kunde vara mer fel.
Men först vilka är utmaningarna?
Först och främst en åldrande befolkning. Gruppen födda 1944-1953 är ovanligt stor. Men även gruppen som idag är 40-50 är, ofta barn till den första gruppen, är också stor.
Med åldern kommer också sjukdomar.
Idag kan man bota fler och fler vilket gör att vi blir äldre och andra sjukdomar som demens ökar. Och den ökade medicinska kunskapen samt allt bättre läkemedel kostar pengar.
När läkemedel som botar Hepatit C ( en form av gulsot) kom ut på marknaden kostade det att bota varje patient 500.000 kr. Skulle alla med den sjukdomen få medicin direkt så låg kostnaden för hela landet på över 20 miljarder.
Så ekonomin är i grunden den största utmaningen tillsammans med göra vården mer effektivare och hur den organiseras. Vård på rätt vårdnivå inte minst.
Och staten skulle knappast skjuta till mer pengar. Sannolikt skulle vi se nedläggning av mindre sjukhus som idag, på grund av att sjukvården drivs lokalt, finns kvar.
Och hur demokratiskt blir styret? En regering och en sjukvårdsminister kan ju inte lägga sig i detaljer ute i landet. Inte minst av tidsskäl. Kommer då sjukvården att styras av ej valda tjänstemän som inte är ansvariga inför väljarna? Tjänstemän som utan ansvar kan lägga ner sjukvård.
Då säger en del att låt kommunerna ta hand om vårdcentralerna. Det argumentet visar på stor okunnighet. Vårdcentralerna är inte en isolerad del av sjukvården utan samverkan med sjukhusen och dess specialistmottagningar är avgörande.
Många kommuner i landet är så små att det kanske skulle få maximalt en vårdcentral. Utan samverkan med andra och utan den fördelen som samverkan med fler vårdcentraler ger. Kommer att ha svårt att klara sitt uppdrag.
Förmodligen skulle kommuner gå samman och bilda kommunalförbund och driva vårdcentraler gemensamt. Men då är vi ju tillbaka till att man bildar mini landsting.
Men det stora problemet skulle vara gränsen mellan vårdcentralen och sjukhusen/specialistmottagningar. Trots att man idag är samma organisation fungerar inte detta alltid optimalt. Hur skulle det då bli om man var olika huvudmän med olika budgetar?
Sannolikt skulle patienter bollas mellan olika huvudmän som inte vill ta ansvar för patienten. Den är din patient, nej det är eran, osv.
Men det behövs mer samverkan i sjukvården. Mellan olika vårdgivare, över länsgränser och mellan landsting/regioner.
När det gäller den högspecialiserade vården bör staten ta ett större ekonomiskt och samordnande ansvar. Det gör man reda idag men det kan bli tydligare.
Men ni i Liberalerna vill ju förstatliga skolan, kanske någon säger.
Ja men skillnaden är oerhört stor. Skola finns i varje kommun. Kommunen skall se till att om gymnasier inte finnas samverka så eleverna erbjuds detta. En av staten antagen läroplan med riktlinjer styr verksamheten. Då är det naturligt att staten tydligt agerar för att man följer den och att alla får samma möjlighet till undervisning.
Sedan tror jag att med en förstatligad skola kommer kommunerna ändå ha ett form av driftsansvar där man bestämmer var och när t.ex skolor skall byggas. Så var det innan skolan kommunaliserades på 90-talet och så kommer det sannolikt se ut även med en förstatligad skola.
Vi har ju inte ett BB eller akutsjukhus i varje kommun. Många kommuner saknar annan vård än vårdcentraler. Då är den form landsting/regioner är idag ganska lagom. Det finns också ett politiskt inflytande där politiker kan ställas till svar. Stora regioner eller förstatligande av sjukvården skulle ge ett stort demokratiskt underskott.
Storbritannien har haft statlig sjukvård, National Health Service (NHS) sedan 1940-talet, en sjukvård som idag är i stor kris. Röda Korset har gått så långt att man sagt att det pågår en "humanitär kris" iden brittiska statliga sjukvården.
Det visar att huvudmannen inte är det viktigaste utan hur vården organiseras och vad den får kosta.
Vem tror på att svenska staten skulle sköta sjukvården på annat sätt än man skött polisen och arbetsförmedlingen?
PS! Tryck på bilderna för att göra dem större.DS!
Uppenbarligen tror en del att om bara staten får hand om sjukvården så blir det mer pengar och jämlik vård i Sverige. Inget kunde vara mer fel.
Men först vilka är utmaningarna?
Först och främst en åldrande befolkning. Gruppen födda 1944-1953 är ovanligt stor. Men även gruppen som idag är 40-50 är, ofta barn till den första gruppen, är också stor.
Med åldern kommer också sjukdomar.
NHS, en statlig sjukvård i kris |
När läkemedel som botar Hepatit C ( en form av gulsot) kom ut på marknaden kostade det att bota varje patient 500.000 kr. Skulle alla med den sjukdomen få medicin direkt så låg kostnaden för hela landet på över 20 miljarder.
Så ekonomin är i grunden den största utmaningen tillsammans med göra vården mer effektivare och hur den organiseras. Vård på rätt vårdnivå inte minst.
Och staten skulle knappast skjuta till mer pengar. Sannolikt skulle vi se nedläggning av mindre sjukhus som idag, på grund av att sjukvården drivs lokalt, finns kvar.
Och hur demokratiskt blir styret? En regering och en sjukvårdsminister kan ju inte lägga sig i detaljer ute i landet. Inte minst av tidsskäl. Kommer då sjukvården att styras av ej valda tjänstemän som inte är ansvariga inför väljarna? Tjänstemän som utan ansvar kan lägga ner sjukvård.
Då säger en del att låt kommunerna ta hand om vårdcentralerna. Det argumentet visar på stor okunnighet. Vårdcentralerna är inte en isolerad del av sjukvården utan samverkan med sjukhusen och dess specialistmottagningar är avgörande.
Många kommuner i landet är så små att det kanske skulle få maximalt en vårdcentral. Utan samverkan med andra och utan den fördelen som samverkan med fler vårdcentraler ger. Kommer att ha svårt att klara sitt uppdrag.
Förmodligen skulle kommuner gå samman och bilda kommunalförbund och driva vårdcentraler gemensamt. Men då är vi ju tillbaka till att man bildar mini landsting.
Men det stora problemet skulle vara gränsen mellan vårdcentralen och sjukhusen/specialistmottagningar. Trots att man idag är samma organisation fungerar inte detta alltid optimalt. Hur skulle det då bli om man var olika huvudmän med olika budgetar?
Sannolikt skulle patienter bollas mellan olika huvudmän som inte vill ta ansvar för patienten. Den är din patient, nej det är eran, osv.
Faksimil från tidningen Guardian. Augusti 2016 |
Men det behövs mer samverkan i sjukvården. Mellan olika vårdgivare, över länsgränser och mellan landsting/regioner.
När det gäller den högspecialiserade vården bör staten ta ett större ekonomiskt och samordnande ansvar. Det gör man reda idag men det kan bli tydligare.
Men ni i Liberalerna vill ju förstatliga skolan, kanske någon säger.
Ja men skillnaden är oerhört stor. Skola finns i varje kommun. Kommunen skall se till att om gymnasier inte finnas samverka så eleverna erbjuds detta. En av staten antagen läroplan med riktlinjer styr verksamheten. Då är det naturligt att staten tydligt agerar för att man följer den och att alla får samma möjlighet till undervisning.
Sedan tror jag att med en förstatligad skola kommer kommunerna ändå ha ett form av driftsansvar där man bestämmer var och när t.ex skolor skall byggas. Så var det innan skolan kommunaliserades på 90-talet och så kommer det sannolikt se ut även med en förstatligad skola.
Vi har ju inte ett BB eller akutsjukhus i varje kommun. Många kommuner saknar annan vård än vårdcentraler. Då är den form landsting/regioner är idag ganska lagom. Det finns också ett politiskt inflytande där politiker kan ställas till svar. Stora regioner eller förstatligande av sjukvården skulle ge ett stort demokratiskt underskott.
Storbritannien har haft statlig sjukvård, National Health Service (NHS) sedan 1940-talet, en sjukvård som idag är i stor kris. Röda Korset har gått så långt att man sagt att det pågår en "humanitär kris" iden brittiska statliga sjukvården.
Det visar att huvudmannen inte är det viktigaste utan hur vården organiseras och vad den får kosta.
Vem tror på att svenska staten skulle sköta sjukvården på annat sätt än man skött polisen och arbetsförmedlingen?
PS! Tryck på bilderna för att göra dem större.DS!
tisdag, januari 10, 2017
Nytt bostadsområde i Kungsbacka med upp emot 2600 bostäder
I februari blev jag inblandad i en debatt om bostadsbyggandet i Kungsbacka. Jag fick frågan kring det stora bostadsbyggandet på 90-talet då jag var kommunalråd. Hur kunde vi få balans så det gick att få en lägenhet på tre månader?
Svaret är egentligen bygg. Och se till att processen blir snabb och smidig.
Moderaterna var inte så intresserade av att försöka bygga ikapp då "det kostar pengar".
Emellertid insåg man att byggandet måste öka så några månader senare så beslöt kommunfullmäktige att öka byggandet till 800 bostäder per år. Något Liberalerna (då Folkpartiet) krävde redan våren 2014.
Och då behövs nya områden.
Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett planprogram som innehåller upp till 2600 bostäder för området Voxlöv/Tölö ängar. Är egentligen fler mindre områden som hålls ihop genom planering av en ny väg, Hedeleden.
Den har funnit i planeringen mer eller mindre i 30 år och har även gått under namnet Hede ringled. Lite olika sträckor har förekommit.
Jag tycker det är bra att man i ett planprogram tar ett helhetsgrepp som sedan kan resultera i en eller flera detaljplaner.
Området ligger också perfekt till nära Hede pendeltågsstation. Stationen som tjänstemän och konsulter i början av 90-talet dömdes ut som "totalt onödig att bygga" Tur att politikerna hade annan uppfattning.
Ärendet har varit uppe på kommunstyrelsens arbetsutskott för information men förhoppningsvis kan kommunstyrelsen gå till beslut ganska snart. Bostäderna behövs och Kungsbacka kommun behöver vara aktiva i planeringen av nya bostäder.
PS! Tryck på bilderna så blir de större DS!
Svaret är egentligen bygg. Och se till att processen blir snabb och smidig.
Moderaterna var inte så intresserade av att försöka bygga ikapp då "det kostar pengar".
Emellertid insåg man att byggandet måste öka så några månader senare så beslöt kommunfullmäktige att öka byggandet till 800 bostäder per år. Något Liberalerna (då Folkpartiet) krävde redan våren 2014.
Och då behövs nya områden.
Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett planprogram som innehåller upp till 2600 bostäder för området Voxlöv/Tölö ängar. Är egentligen fler mindre områden som hålls ihop genom planering av en ny väg, Hedeleden.
Den har funnit i planeringen mer eller mindre i 30 år och har även gått under namnet Hede ringled. Lite olika sträckor har förekommit.
Citat från Kungsbacka Posten |
Ärendet har varit uppe på kommunstyrelsens arbetsutskott för information men förhoppningsvis kan kommunstyrelsen gå till beslut ganska snart. Bostäderna behövs och Kungsbacka kommun behöver vara aktiva i planeringen av nya bostäder.
PS! Tryck på bilderna så blir de större DS!
måndag, januari 09, 2017
Allt fler läser sin patientjournal på nätet - även i Halland
Dagens Medicin rapporterar , läs här, att snart har en miljon patienter i Sverige läst sin journal på nätet.
I Region Halland blev detta möjligt strax efter sommaren 2016.
Hittills har ca: 30000 hallänningar loggat in för att se sin journal. En siffra man skall vara nöjd med tycker jag med tanke på den korta tiden och att det inte är så känt ännu. Vissa andra landsting/regioner har ju varit igång i flera år.
Tanken är att man sannolikt varje kvartal skall ta fram uppgifter kring statistik, hur många som loggar in, vad som visas osv.
Vad som står kommer ju hela tiden att utvecklas och särskilt intressant blir ju när man kan se vem som har loggat in på den och när.
Att patienten ser vem som loggat in är ju bästa sättet att förhindra olovliga inloggningar. Patienten vet ju var man varit och vem som rimligen kan ha rätt att titta i journalen.
En fråga jag drivit länge inte minst utifrån att jag själv råkat ut för olovlig inloggning i min egen journal.
Men den stora fördelen är ändå att patienten kan följa sin journal och slipper ringa för att ställa frågor om t.ex prov men också att man kan följa sina besök och kontakter med vården.
Idag är alla utan tre landsting/regioner med men de kommer ansluta sig under 2017
I Region Halland blev detta möjligt strax efter sommaren 2016.
Hittills har ca: 30000 hallänningar loggat in för att se sin journal. En siffra man skall vara nöjd med tycker jag med tanke på den korta tiden och att det inte är så känt ännu. Vissa andra landsting/regioner har ju varit igång i flera år.
Tanken är att man sannolikt varje kvartal skall ta fram uppgifter kring statistik, hur många som loggar in, vad som visas osv.
Vad som står kommer ju hela tiden att utvecklas och särskilt intressant blir ju när man kan se vem som har loggat in på den och när.
Att patienten ser vem som loggat in är ju bästa sättet att förhindra olovliga inloggningar. Patienten vet ju var man varit och vem som rimligen kan ha rätt att titta i journalen.
En fråga jag drivit länge inte minst utifrån att jag själv råkat ut för olovlig inloggning i min egen journal.
Men den stora fördelen är ändå att patienten kan följa sin journal och slipper ringa för att ställa frågor om t.ex prov men också att man kan följa sina besök och kontakter med vården.
Idag är alla utan tre landsting/regioner med men de kommer ansluta sig under 2017
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)