Förstatligad sjukvård löser inte framtidens utmaningar

Då och då poppar åsikten upp att en förstatligad sjukvård skall lösa sjukvårdens utmaningar. Inte minst inom (KD).

Uppenbarligen tror en del att om bara staten får hand om sjukvården så blir det mer pengar och jämlik vård i Sverige. Inget kunde vara mer fel.

Men först vilka är utmaningarna?

Först och främst en åldrande befolkning. Gruppen födda 1944-1953 är ovanligt stor. Men även gruppen som idag är 40-50 är, ofta barn till den första gruppen, är också stor.

Med åldern kommer också sjukdomar.

NHS, en statlig sjukvård i kris

Idag kan man bota fler och fler vilket gör att vi blir äldre och andra sjukdomar som demens ökar. Och den ökade medicinska kunskapen samt allt bättre läkemedel kostar pengar.

När läkemedel som botar Hepatit C ( en form av gulsot) kom ut på marknaden kostade det att bota varje patient 500.000 kr. Skulle alla med den sjukdomen få medicin direkt så låg kostnaden för hela landet på över 20 miljarder.

Så ekonomin är i grunden den största utmaningen tillsammans med göra vården mer effektivare och hur den organiseras. Vård på rätt vårdnivå inte minst.

Och staten skulle knappast skjuta till mer pengar. Sannolikt skulle vi se nedläggning av mindre sjukhus som idag, på grund av att sjukvården drivs lokalt, finns kvar.

Och hur demokratiskt blir styret? En regering och en sjukvårdsminister kan ju inte lägga sig i detaljer ute i landet. Inte minst av tidsskäl. Kommer då sjukvården att styras av ej valda tjänstemän som inte är ansvariga inför väljarna? Tjänstemän som utan ansvar kan lägga ner sjukvård.

Då säger en del att låt kommunerna ta hand om vårdcentralerna. Det argumentet visar på stor okunnighet. Vårdcentralerna är inte en isolerad del av sjukvården utan samverkan med sjukhusen och dess specialistmottagningar är avgörande.

Många kommuner i landet är så små att det kanske skulle få maximalt en vårdcentral. Utan samverkan med andra och utan den fördelen som samverkan med fler vårdcentraler ger. Kommer att ha svårt att klara sitt uppdrag.

Förmodligen skulle kommuner gå samman och bilda kommunalförbund och driva vårdcentraler gemensamt. Men då är vi ju tillbaka till att man bildar mini landsting.

Men det stora problemet skulle vara gränsen mellan vårdcentralen och sjukhusen/specialistmottagningar. Trots att man idag är samma organisation fungerar inte detta alltid optimalt. Hur skulle det då bli om man var olika huvudmän med olika budgetar?

Sannolikt skulle patienter bollas mellan olika huvudmän som inte vill ta ansvar för patienten. Den är din patient, nej det är eran, osv.

Faksimil från tidningen Guardian. Augusti 2016

Men det behövs mer samverkan i sjukvården. Mellan olika vårdgivare, över länsgränser och mellan landsting/regioner.

När det gäller den högspecialiserade vården bör staten ta ett större ekonomiskt och samordnande ansvar. Det gör man reda idag men det kan bli tydligare.

Men ni i Liberalerna vill ju förstatliga skolan, kanske någon säger.

Ja men skillnaden är oerhört stor. Skola finns i varje kommun. Kommunen skall se till att om gymnasier inte finnas samverka så eleverna erbjuds detta. En av staten antagen läroplan med riktlinjer styr verksamheten. Då är det naturligt att staten tydligt agerar för att man följer den och att alla får samma möjlighet till undervisning.

Sedan tror jag att med en förstatligad skola kommer kommunerna ändå ha ett form av driftsansvar där man bestämmer var och när t.ex skolor skall byggas. Så var det innan skolan kommunaliserades på 90-talet och så kommer det sannolikt se ut även med en förstatligad skola.

Vi har ju inte ett BB eller akutsjukhus i varje kommun. Många kommuner saknar annan vård än vårdcentraler. Då är den form landsting/regioner är idag ganska lagom. Det finns också ett politiskt inflytande där politiker kan ställas till svar. Stora regioner eller förstatligande av sjukvården skulle ge ett stort demokratiskt underskott.

Storbritannien har haft statlig sjukvård, National Health Service (NHS) sedan 1940-talet, en sjukvård som idag är i stor kris. Röda Korset har gått så långt att man sagt att det pågår en "humanitär kris" iden brittiska statliga sjukvården.

Det visar att huvudmannen inte är det viktigaste utan hur vården organiseras och vad den får kosta.

Vem tror på att svenska staten skulle sköta sjukvården på annat sätt än man skött polisen och arbetsförmedlingen?

PS! Tryck på bilderna för att göra dem större.DS!