Tre personer lyckas komma in på DN debatt som representanter för Stockholms studentkår.
Men i verkligheten är de vänsterstudenter förutom en som ja, jag vet inte…..
Kritiken riktas mot utbildningsminister Lars Leijonborg och hans förslag om examenspremie. Dvs. att man gör klart sin examen inom rimlig tid.
Förvånad att vänsterstudenter inte gillar liberal skol- och utbildningspolitik? Knappast.
De tre som skriver under är Edith Ringmar, som representerar vänsterns studentförbund,Petter Nilsson som representerar radikal vänster-oberoende vänster och Bebben Tegelaar som representerar Envoys.
Envoys beskrivs som ett parti som samarbetar nära med de studentfackliga partierna. Partiet har sitt ursprung som ett partipolitiskt obundet kårparti som arbetar för att studenter ska få en bättre studiesituation och ett roligare campus. Numera har partiet lagt till (Piratpartiet) vilket gissmingsvis innebär att partiet numera även driver fri fildelning som en viktig fråga.
Men eftersom man uppenbarligen inte har problem med att samarbeta med vänstern så får jag väl bunta ihop dem med dem.
Bryr sig Lars Leijonborg om att vänstern inte gillar hans förslag? Jag tror inte det.
Läs mer om Lars Leijonborgs förslag och Marstrand HÄR!!!
UPPDATERING 9 augusti
Läs detta inlägg på Dyslesbisk.
Partiet Envoys fick 82 röster i kårvalet 2006. Det är verkligen att representera 39.000 studenter i Stockholm. Det blir bara bättre och bättre.
UPPDATERING 10 augusti
Ordföranden i Sacos studentråd Eva Westerberg skriver idag en krönika på Politikerbloggen, "Utbildning skall inte vara straffbart". Läs den. Bland annat skriver hon:
"Lars Leijonborg föreslår ett införande av en examenspremie för studenterna. Det här är något som Folkpartiet och SACO Studentråd i en gemensam rapport föreslog redan 2004. Den kritik som riktats mot förslaget har handlat om att premien främst går till redan gynnade grupper. Jag hävdar att detta är fel."
Och vidare:
"Andelen svenska studenter som tar ut sin examen är låg i internationella jämförelser. Endast hälften av Sveriges studenter avlägger examen."
Och avslutar:
"Genom att införa en examenspremie eller studiebonus kan vi närma oss detta mål: utbildning ska inte vara straffbart!"
Jag gissar att hon företräder mer än 82 studenter och hennes krönika visar på att det finns klarsynthet även inom studentkåren.
Men läs hela krönikan. Tryck här.
19 kommentarer:
Jag håller helt med och så skulle jag vilja tillägga att det ständiga gnäll som kommer från vänsterhåll om studenternas situation är minst sagt överdriven - eller så har många studenter stora problem att anpassa mun efter matsäck.
Jag var student för inte så länge sedan (97-02) med relativt hög hyra.
Jag lånade ALDRIG pengar av mina föräldrar (skulle ha skämts för att göra så eftersom de hade mindre ekonomiskt utrymme än jag). Att ha 7000/månad + eventuellt bostadsbidrag + sommarjobbsinkomster (varför skall man slösa bort veckor och pengar på semester som student?) gör att man kan leva bra som student. De som hävdar annat är bortskämda snorungar. Blir irriterad över att de hävdar att det är de som kommer från "fattiga" hushåll som drabbas. Vi som kommer från hushåll där man fått tänka på att få pengarna att räcka är inte de som fastnar i "lyxfällan"... Detta luktar "medelklassvänster" lång väg.
"egentligen är de vänsterstudenter"…? Egentligen är de ordförande för kåren, vice ordförande, samt kårens politiske sekreterare. Vänster eller ej.
Typiskt idiotiskt gnäll om vänstergruppen från en högermedlem.
I sak har faktiskt de tre debttörerna rätt, och det är väl ändå det som blir värt att diskutera på en blogg? Komma med andra infallsvinklar på debattartiokeln istället för att hålla på och gnälla om partitillhörighet.
Och nej, jag är inte vänster. Jag röstade moderat senst.
Jens staal: Jovisst, varför skulle egentligen studenter behöva semester? Vi läser ju bara böcker...
Hur tänker Rydfeldt? undrar den här bloggaren:
Det undrar jag med, men förmodar att du i vanlig ordning inte tänker alls.
Jens Staal var en präktig gulleplutt. Tänka sig att du varit så duktig under din tid som student. Riktigt näpet. (Den regering Staal stödjer vill för övrigt ta bort bostadsbidraget.)
Varken vänstern eller högern ger rätt svar nu.
Studiemedlet behöver INTE höjas, det är så högt att man kan spara under terminerna och ha kvar så mycket per månad att man har högre levnadsstandard under sommarmånaderna.
Som student som är flitig (jag har inte behövt göra om någon tenta hittills på mitt nuvarande program och är engagerad vid sidan av) tycker jag dock inte att Leijonborgs premie är särskilt intressant; det skulle hjälpa mig betydligt mer i mina studier ifall studenter som arbetade vore helt befriade (upp till rimliga nivåer) från arbetsgivaravgift och löneskatt.
Jag var inte klok nog att välja rätt i början och har inte nog med återstående studiemedel för att fullborda min läkarexamen. Det vore visserligen bekvämt med 3 extra studiemedelsterminer, men jag skulle föredra att "få hjälp till självhjälp" genom att istället skattebefrias för arbete.
Att extraknäcka 8 timmar per vecka är inget problem, men vid 16 börjar det inkräkta kännbart på studieförmågan (läkarstudier ligger på 100% till skillnad från vissa humanistiska ämnen). Med skattebefrielse vore 8 timmar tillräckligt lönsamt - och med skattebefriat sommarjobb därutöver skulle jag antagligen inte ens ta ut det studiemedel som jag ännu har kvar.
Men en premie för fullgjorda studier på avsedd tid? Det skulle inte öka sannolikheten för att jag blir färdig i tid. Det skulle inte spela någon roll alls för min motivation eller kapacitet.
Varken vänstern eller högern ger rätt svar nu.
Studiemedlet behöver INTE höjas, det är så högt att man kan spara under terminerna och ha kvar så mycket per månad att man har högre levnadsstandard under sommarmånaderna.
Som student som är flitig (jag har inte behövt göra om någon tenta hittills på mitt nuvarande program och är engagerad vid sidan av) tycker jag dock inte att Leijonborgs premie är särskilt intressant; det skulle hjälpa mig betydligt mer i mina studier ifall studenter som arbetade vore helt befriade (upp till rimliga nivåer) från arbetsgivaravgift och löneskatt.
Jag var inte klok nog att välja rätt i början och har inte nog med återstående studiemedel för att fullborda min läkarexamen. Det vore visserligen bekvämt med 3 extra studiemedelsterminer, men jag skulle föredra att "få hjälp till självhjälp" genom att istället skattebefrias för arbete.
Att extraknäcka 8 timmar per vecka är inget problem, men vid 16 börjar det inkräkta kännbart på studieförmågan (läkarstudier ligger på 100% till skillnad från vissa humanistiska ämnen). Med skattebefrielse vore 8 timmar tillräckligt lönsamt - och med skattebefriat sommarjobb därutöver skulle jag antagligen inte ens ta ut det studiemedel som jag ännu har kvar.
Men en premie för fullgjorda studier på avsedd tid? Det skulle inte öka sannolikheten för att jag blir färdig i tid. Det skulle inte spela någon roll alls för min motivation eller kapacitet.
Det ante mig att det var vänsterstudenter som låg bakom debattartikeln. När jag läste artikeln i DN imorse höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag läste följande stycke:
"Studenter som inte har välbärgade föräldrar tvingas ofta att välja mellan heltidsstudier eller att dela sin studietid med extrajobb för att klara sin vardagsekonomi."
När jag var student för 4 år sedan, då studiemedlen t.o.m. var lägre än idag, och bodde i en studentlägenhet med "normalhög" hyra (ca 2200:-), räckte de knappa 5000 :- som blev över efter hyran var betald alltid för att täcka utgifterna varje månad. Då kan jag tillägga att jag snusar, festade ungefär 2 ggr per månad och hade mobil-, bredband- och tv-abonnemang. Och räckte inte pengarna fick man tacka nej till någon fest just den månaden.
Den enda rimliga förklaringen till att "studenter som inte har välbärgade föräldrar tvingas välja mellan heltidsstudier eller att dela sin studietid med extrajobb" är att de måsta ha helt andra levnadsomkostnader än vad jag och mina studentkompisar hade vid tillfället (fest varje helg?). Dessutom finns ju som sagt bostadsbidrag för de studenter som har lite högre hyreskostnader.
Den här snyfthistorien från vänsterstudenterna biter definitivt inte på mig, tvärtom. Den spär bara på mina fördomar om att vänstern vill framställa människor som i grunden hjälplösa och utsatta, och där inget bidrag från det offentliga kan vara tillräckligt högt.
De studenter som väljer att jobba under sommaren när det inte bedrivs någon undervisning kan dessutom leva riktigt gott under resten av året, men det är kanske för mycket begärt att man ska anstränga sig lite även under de 12 veckor man är ledig som student?
Petter Nilsson är f.ö. en ökänd vänsterextremist som på sin blogg hyllar diktatorn och massmördaren Lenin, och som bl.a. skänkt pengar till de stenkastande vänsterterroristerna i "Osynliga partiet".
Jo jag tänker såhär.
Det jag reagerade över var följande:
När jag skriver en insändare eller artikel så skriver jag alltid under med beteckningen (fp) eller skriver “Folkpartist”. Även när jag skriver att jag har ett visst uppdrag.
Det är en varudeklaration så läsaren först vet vilket uppdrag man har och sedan vilket parti man representerar.
Eftersom man politiserat studentpolitiken så undrar ja, varför gör man inte likaså? Ordförande och så vem man representerar? osv.
Om man inte just vill dölja partibeteckning. Varför?
För att de skulle förta effekten av artikeln?
Oavsett vad ni i övrigt försöker tillskriva artikelförfattarna så kvarstår ju det faktum att de hänvisar till undersökningar som gjorts bland studenter i gemen, själva faktaunderlaget för det de påstår är en allmän studentåsikt som noga registrerats i olika undersökningar, därmed faller alla argument om röstantal eller dold agenda, de redovisar helt enkelt vad undersökningar visar att studenter vill ha och behöver. Att Lasse L inte orkat sätta sig in i de undersökningarna är ju ett stort problem för hans legitimitet som utbildningsminister.
Hörrudu studenten
Vad gäller undersökningarna som det hänvisas till är det säkert bara vänsterpack som har svarat på dem. Därför är de irrelevanta.
Det är verkligen intressant att debattörerna använder sina högst subjektiva upplevelser om studiemedlet som argument mot en höjning. Helt utan att befatta sig med någon som helst empiri räcker det helt enkelt med känslan av att det är "medelklassvänster" som skrivit artikeln eller att det är "vänsterpack" som svarat på de undersökningar som gjorts för att avfärda argumenten. Istället för att besvara SIF:s undersökning eller övrigt material på denna front flödar indignationen över att de åsikter man normalt inte möter på DN-debatt får lite uppmärksamhet.
För övrigt har den politiskt oberoende organisationen Sveriges förenade studentkårer en kampanj för höjt studiemedel, som man kan läsa om på deras hemsida. Bland annat har de beräknat en budget för en ensamstående student gjord på siffror från Konsumentverket och Socialstyrelsen som följer:
Mat hemlagad 1510
Kläder/skor 480
Fritid 370
Hygien 240
Förbruknigsvaror 110
Tidning/tv/telefoni 710
Hemförsäkring 100
Bostad 3000
Kåravgift 60
Lokala resor 500
El 200
Kurslitteratur 500
Tandvård 60
Oförutsedda nödv. utg. 200
Summa 8040
Inkomst/studiemedel 7265
Resultat -775
Som det också står på SFS:s hemsida
"Budgeten är ganska sträng, och lämnar inte utrymme till lyx. Exempelvis har vi inte med: restaurantbesök, godis, alkohol, fest, internet i hemmet, semesterresor. Vi har heller inte med sparande till möbler, husgeråd och tekniska prylar till hemmet."
Folk kanske vill kalla det är för vänsterdravel också, men jag måste erkänna att för oss som är vänster känns det lite frustrerande att diskutera dessa frågor med en motpart som inte gör ansatsen till att höja sig till den intellektuella nivån att man underbygger sina argument med fakta. Men man får väl helt enkelt anta att motparten tycker att det är helt i sin ordning att studenter ska leva 1000 under socialstyrelsens fattigdomsnorm.
Och sist, förslaget om att skattebefria studenters arbete måste nog ha varit dagens sämsta.
Utan att ens ge ett uns eftertanke om vad det skulle få för effekter på arbetsmarknaden som extremt snedvriden konkurrens, en vansinnig lönedumpning och en öppning för svartsektorer då löntagare inte kan konkurrera med vita löner, tror alltså Nils att detta kan vara räddningen för studenters ekonomi.
Lycka till med studierna Nils!
god kväll kamrat hallnäning. Jag skrev, som representant för Blekinge studentkår en text som sammanfaller med den från SUS. Oberoende vad insinuanterna tror så är jag varken organiserad vänster eller på något sätt i ett samarbete med debattörerna från huvudstaden. En avhyvling likt den vi kunde läsa här mottages gärna.
Inlägget återfinnes nedan samt i min blogg.
https://www.bthstudent.se/index.php?page=nyhetsarkiv&id=26
Siffrorna från "konsumentverket och socialstyrelsen" verkar generöst tilltagna. Kan bara konstatera att jag hade mellan 0 och 1000 kronor över per månad som student (hade ca 3kkr som hyra så den biten är den samma). "Festutgifter" gick på sparade pengar från sommarjobbet så det var borträknat även i min budget. Den enda förklaring jag kan se är att studenter i gemen inte kan hålla i pengarna. Personliga erfarenheter är också en empiri även om kanske inte lika allmängiltiga som något med statistiskt underlag. Frågan är ju bara hur dessa siffror som presenterats beräknats - utifrån allmänna uppfattningar om vad "folk ska ha" eller utifrån folks verkliga utgifter? I det senare fallet handlar det ju om att studenter är mer slösaktiga än de borde vara.
linus, du bekräftar bara min tes om att ni från vänstern alltid tycker att bidrag aldrig kan bli tillräckligt höga och att människor är i grunden hjälplösa.
Utgiftsposten "lokala resor", vad är det liksom? Är det för mycket begärt av en fullt frisk ung vuxen människa att använda musklerna i benen för att ta sig till universitetet? Jag cyklade i 5 år och jag kan meddela att jag överlevde ändå, och fick kanske t.o.m. lite kondition på kuppen.
Sen vad gäller hyran, som student är du berättigad till bostadsbidrag för hyreskostnader utöver 2500 så där har du 500 spänn till du kan spara in.
Vidare så läste jag på CSN:s hemsida att man kan få låna ca 1500 :- till i månaden utöver de 7200 :- som är både lån och bidrag.
Lägger du ihop dessa poster får du ett plussaldo på ca 1700 :-. Det räcker både till bredband, 100 mbit om man så vill och en hel del öl och vin. Jag vet att det går att få ihop en budget på knappa 7000 :- samt att man ändå kan ha råd att festa både 3 och 4 gånger i månaden. Och det är också vad vääääldigt många studenter gör, hur har de annars råd med det menar du?
Ni glömmer att alla studenter inte är folk under 25 utan barn. Alltfler studenter är äldre och dessutom föräldrar.
I övfrigt har både hyresnivåer och övriga priser gått upp de senaste åren utan att studiemedlet räknats upp i förhållande till det.
Dessutom finns aspekten som debattartikeln inte tar upp. Om man får premier om man blir klar snabbt, låter man då kunskapen ta den tid att processa som är nödvändigt? Tar man diskussinen med den galna doktoranden som håller propagandistiska föredrag istället för föredrag baserade på vetenskap när samma person ska sätta betyg och därmed påverkar om man får den där premien.
Måste säga att kommentaren:
"Men eftersom man uppenbarligen inte har problem med att samarbeta med vänstern så får jag väl bunta ihop dem med dem."
är bland dom dummaste sakerna jag hört.
Vill dra en parallel... i Västra Götaland samarbetar s, fp och c.
I och med att fp och c samarbetar med s (vänster) så är dom också vänster.
Din liberala kommunist :)
Daniel!
Liberal kommunist? Ja det var ett nytt kul ord.
Men om du inte ser skillnad mellan att mina partivänner i VG regionen samarbetar med pragmatiska sossar och samarbete med avgrundsvänstern så har du mycket att lära om politik.
Kanske en kurs på universitetet som om du läser den snabbt kan ge en examenspremie?
Tommy
Ja, givetvis handlar det ju bara om vilken partitillhörighet studenterna har. Att de skriver artikeln i egenskap representanter för sus är visst irrelevant. Allting handlar ju om politik. Givetvis ska man alltid upplysa om vilket parti man tillhör. För alla är ju politiskt aktiva, och alla åsikter och idéer som uttrycks är ju i själva verket maskerade politiska åsikter.
OK, nog med ironin. Nu ska vi prata lite verklighet. Så snart studiemedelsnivåerna kommer på tal dyker det upp en del beskäftiga typer som på bästa Monty Python-manér ska berätta hur svårt det minsann var på deras tid, men hur bra de klarade sig på pengarna.
Låt mig då klargöra ett par saker.
1. Studiemedelsnivåerna har varit i princip oförändrade sedan början av 1990-talet. Samtidigt har prisbasbeloppen gått upp med ca 30%. Vilket på ren svenska innebär att våra levnadskostnader har ökat med en tredjedel.
2. Olika människor har olika utgifter. Givetvis är det lätt att klara sig på studiemedel på dess nuvarande nivå om man bor hemma hos mamma och pappa och inte behöver betala mat och uppehälle själv. Men om man med studiemedlet måste finansiera mat och boende krymper överskottet rejält. 3.000:- i hyra varje månad? 500:- i elräkning? 200:- i telefonräkning? 300:- för internetanslutning? 200:- i TV-licens? 1.000:- för kurslitteratur? 1.500:- för mat?
Det är lätt att visa sig duktig och förklara hur lätt det faktiskt är att klara sig på de dryga 7.000:- man varje månad får i studiemedel. Så länge man inte behöver göra det själv.
Kontentan är att nivån på studiemedlen inte följer prisutvecklingen i övrigt. Prisbasbeloppen går upp, vilket är en tydlig indikation på att det har blivit dyrare att leva. Men studiemedlen följer inte med.
Skicka en kommentar