I Almedalen gjorde (s) och (mp) gemensamma utspel. Miljöpartiet håller också på med att sakta anpassa sig till (s). Viktigast är att slopa utträdeskravet ur EU.
Artikeln från f.d. partisekreterarna Stjernkvist (s) och Wåhlstedt (mp) i DN häromdagen, där man förslog samarbete högerut istället för med vänsterpartiet, var säkert också sanktionerad som en försöksballong.
Erfarenheterna från Norge med en rödgrön regering visar också att SV (sosialistisk venstreparti), vänsterpartiets motsvarighet, är regeringens svaga länk.
SV har åsikter som de är ganska ensamma om. Inte minst när det gäller utrikespolitik och skattepolitik. Detta skapar givetvis problem i regeringen. Man har nu en konflikt i regeringen om asyl och flyktingpolitiken där SV inte accepterar 8 av 13 punkter som regeringen tagit fram.
Att samma problem skulle uppstå i Sverige vet (s) och (mp) och därför hänger man av Lars Ohly.
Och Lars Ohly känner av det.
Därför skriver han idag en artikel i DN, med Ulla Andersson, som är ett rejält påhopp på (s) och (mp) och att de till stora delar accepterar alliansen politik.
Frågan är om inte denna artikel är sista spiken i kistan på de tre vänsterpartiernas samarbete.
Ohly och Andersson kräver ju en helt annan ekonomisk politik än vad (s) och (mp) vill ha. Man vill ta bort budgettaket och ifrågasätter överskottsmålet.
Det skall bli intressant att se vilket regeringsalternativ som ställs mot alliansen 2010.Gissningsvis kommer (s) och (mp) att gå fram som ett alternativ. Vinner man valet så får man knappast inte egen majoritet. Då kommer man nog försöka regera enligt dansk modell.
Där har man en regering med två borgerliga partier i minoritet men som i regeringsunderlaget kan räkna in Dansk Folkeparti (DF) som anser att nuvarande regering är den minst dåliga av de alternativ som finns. Och så gör man upp med DF ibland och med andra partier i vissa frågor.
Frågan är om Ohly och Vänsterpartiet accepterar att bli ett sådant stödparti? Och vad kommer det att kosta (s) och (mp?
Svd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar