Nyårsfunderingar

Vi börjar närma oss slutet på 2012. Ett på många sätt intressant år. Själv känner jag att jag under två år kommit väldigt väl in i uppdraget som ordförande i Närsjukvården i Region Halland. Det är ett oerhört roligt uppdrag.

Vi har en duktig personal och det känns mer och mer som regionens vårdcentraler och tandvård klarar konkurrensen bättre och är på offensiven. Ekonomin ser också ut att vara i balans. Exakt svar får vi några veckor in på nya året men efter 11 månader såg det bra ut.

Även om jag hade lång erfarenhet från politiskt arbete var det många nya frågor för mig i denna nämnd, men väldigt spännande sådana.

Region Halland står dock inför stora utmaningar. Att få sjukhusen att gå ihop är största prioritet. Förändrat skatteutjämningssystem där Halland förlorar pengar 2014 hjälper ju inte till.


På riksplanet är det många som har utmaningar.

Jan Björklund måste få Folkpartiet att resa sig. 1-1,5% under valresultatet 2010 duger inte. Lösningen är delvis att bredda partiet och inte bara prata skola.

Annie Lööf måste få sitt parti med sig. Idéprogrammet ser inte ut att lösa detta. Lokala centerpartister i Halland gillar idéprogrammet, enligt SR Halland, men inte förslagen om månggifte, platt skatt, fri invandring och avskaffad skolplikt. Men vad finns då kvar av det som skulle profilera Centerpartiet?

Stefan Lofven måste presentera en politik. Smekmånaden för honom och (S) är för länge sedan över. Hans lösning är förmodligen att ligga nära alliansen men med socialdemokratisk vinkling. Men kommer partiet att acceptera detta, speciellt de som ligger till vänster?

Jonas Sjöstedt kommer fortsätta vara arg vänster, men ger det några väljare? Inte hittills.

Fredrik Reinfeldt och Moderaterna kommer fortsätta sitta still i båten när det blåser ekonomiskt. Varför ändra denna lyckade taktik men, som många regeringspartier i samma situation upplevt runt om i världen, den går bara till viss del. När valfrågan blir enbart regeringsduglighet eller inte och inte sakfrågor brukar problemen komma.

Miljöpartiet har hyggliga siffror, men vad vill dem? Regera med (S)? Kanske med allianspartier? Vilken politisk inriktning skall man ha? Barnlediga språkrör har gjort att man hamnat i  någon slags positiv mediaskugga men snart kommer frågor att ställas till dem. Men har man svar?

Slutligen Jimmie Åkesson och SD som kan glädja sig åt bra siffror men hur länge kan skandalerna dominera utan att opinionssiffrorna drabbas?

Baksidan är också att ju fler skandaler desto längre ifrån samarbete med andra kommer man. Det drömscenario man har, att hamna i en dansk situation, där Dansk Folkparti varit del av regeringsunderlaget och förhandlat med regeringen, kommer man längre och längre ifrån.

Slutligen önskar jag alla läsare ett Gott Nytt År och vi hörs 2013. 

DN GP SVD