Ryssland börjar visa maktspråk

Ryssland har börjat visa ett maktspråk som vi inte sett sedan den gamla kommunistiska Sovjettiden.

Man kan ha synpunkter på hur Estland behandlar den ryska minoriteten och givetvis har Ryssland rätt att ha åsikter om flyttning av bronsstatyn. Men när det handlar om länder som anser sig vara demokratiska så tar man upp sådana frågor genom dialog inte genom hot eller indragna oljeleveranser.

Jag har i ett tidigare inlägg påpekat att jag anser att den ryska minoriteten är diskriminerad men det som Ryssland nu håller på med skadar bara deras sak.

Här är några exempel. Oljeleveranser stoppas enligt både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Tillfällighet? Knappast.

Man bryter mot internationella konventioner och skyddar inte Estlands ambassad och ambassadör som man bör eller besökande andra ambassadörer som den svenska, se Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det vore ju inget problem för Ryssland att skydda dessa och se till att de kunde utföra sina sysslor. Så det är ett val som Ryssland gör vilket givetvis är provocerande.

Och att Rysslands maktspråk inte bara gäller Estland visar denna artikel från YLE.

Där varnar Valerij Manilov, som är rådgivare för ordföranden för det ryska parlamentets överhus, Finland för att närma sig Nato. Och säger bland annat om
Finland går med i Nato blir Ryssland tvunget att förstärka sina trupper i närheten av den finländska gränsen. Ett ytterligare bevis för Ryssland nya maktspåråk.

Jag förstår att det hela handlar om mycket känslig del av Rysslands historia.
Sovjetunionen med Ryssland som största republik spelade givetvis en mycket stor roll i att besegra Tyskland under Hitler och nazisterna. Och de män och kvinnor, mest män, som slogs mot nazisterna skall givetvis hyllas och hedras på alla sätt.

De flesta ryssar och andra nationaliteter i Sovjetunionen slogs givetvis i första hand för sin familj, sin by eller stad och sin egen överlevnad. Inte för den regim som skickade ut dem.

Och det är här problemen kommer in. Den kommunistiska regim som skickade ut soldaterna var minst lika brutal som Hitlers. Stalin var en diktator. Man använde kriget till att ockupera andra länder och påtvinga dem en marionettregim. I dag vet vi också att vissa soldater när man slog sig fram till Berlin begick krigsförbrytelser och bland annat våldtog kvinnor.

Allt detta är något dagens Ryssland har svårt att erkänna därför man tycker det föringar delar av den insatsen som ryssar gjorde. Men där tänker man fel. Man kan aldrig frånta de enskilda soldaternas deras insatser. Och jag är övertygad om att de allra flesta slogs med livet som insats för vad man trodde var en bättre värld och begick inga förbrytelser.

Att erkänna att Sovjetunionen ockuperade de baltiska staterna mot sin vilja är känsligt i dagens Ryssland men det är dit man måste komma.

Radiostationen Rysslands Röst är ett bra exempel på detta. I ett inlägg från 23/3 skriver man bland annat följande: "Det förefaller som om Estland tänker skriva om historien och oavbrutet orda om sovjetockupationen. Historikern Natalija Narotjnitskaja är övertygad om att Sovjettiden i Estland inte alls var så mörk som den estniska propagandan påstår" Läs gärna hela inlägget.

I detta och andra inlägg så försöker man tona ner ockupationen och få det att låta som det inte var så illa. Är det några som försöker skriva om historien är det Ryssland. Estland och de andra baltiska staterna tvingades ansluta sig till Sovjetunionen och ockuperades. Många fängslades och avrättades. Förtrycket var hårt. Detta är historien som inte behöver skrivas om.

EU bör nu agera. Tvärtemot vad min partilollega Carl B Hamilton tycker så anser jag inte att toppmötet den 18 maj skall ställas in. Istället bör EU kraftfullt vid detta möte klargöra att det Ryssland nu håller på med på olika sätt är oacceptabelt. EU bör visa att dialog och klara besked är den riktiga vägen och inte hot och bojkotter.