Bra slutsatser av folkpartiets etikkommission

Folkpartiets etikkommission har idag lagt sin slutrapport, Jag tycker man drar bra slutsatser.

Att folkpartiets ledning hanterade skandalen dåligt är något jag påtalat internt. Jag tyckte det då och tycker det nu. Rapporten ger mig rätt.

Läs gärna hela rapporten. Den finns på: http://www.folkpartiet.se/Pages/106608/Etikkommissionens%20slutrapport.pdf

I och med att vi nu har nästan alla fakta så börjar det bli anledning att dra slutsatser och göra förändringar. Jag skriver ”nästan” alla fakta eftersom vissa sakuppgifter är de inblandade inte överens om.

Jag har tidigare påpekat i en debattartikel i tidningen NU att jag inte gillar den reglerade befordringsgång som tycks finnas från LUF in i Folkpartiet. Man anställer sina kompisar. Och unga liberaler vet att om de sköter sig och framför allt utmärker sig så kan man få ett bra jobb i partiet. På sikt även i regeringskansliet.

Läs min artikel här:

http://rydfeldt.blogspot.com/2006/09/fel-rekryteringskultur-i-folkpartiet.html

Kommissionen tar upp en del ledningsproblem i partiet. Jag kommenterar vissa punkter.

Så här skriver man:

”Det framkommer vid intervjuerna att Lars Leijonborg uppfattas som en kompetent politiker och partiledare. Samtidigt framförs ofta synpunkten att det finns brister i det interna ledarskapet. Ett uttryck för detta är att människor inte alltid känner sig sedda och att deras kompetens inte respekteras till fullo.”

Slutsatsen blir:

I en organisation där människor inte känner sig naturligt sedda kan behovet av att uppmärksammas ibland ta sig drastiska uttryck. Detta kan få som konsekvens att individer gör etiska övertramp.

Min kommentar:

Jag tycker kommissionen här har gjort helt rätt bedömning. Det verkar ibland som det inte finns en vilja att utnyttja den kompetens som finns i partiet. Jag vill dessutom vidga detta till hela partiet. Duktiga kommun- och landstingspolitiker med hög kompetens används inte i det interna arbetet eller som representanter i statliga organ och utredningar.

Kommissionen punktar sedan några viktiga saker.

1. Ledare för en organisation har också som uppgift att fungera som förebilder. Om man i sitt agerande inte är tydlig med betydelsen av ett gott etiskt förhållningssätt finns det en risk att individer i organisationen inte har en naturlig relation till självklara grundläggande värderingar.

2. I en kultur som präglas av relativ tystnad finns det en risk att man inte säger ifrån när övertramp och oegentligheter sker. Det kan också innebära att man själv inte vågar berätta om egna felsteg, av rädsla för konsekvenser.

3. Ett parti som i praktiken styrs av ett fåtal personer är sårbart för kriser, speciellt när de som ingår i denna grupp själva är en del av krisen. Människor i en krissituation som personligen berör dem agerar inte alltid adekvat. I en välfungerande organisation skulle kretsen av krishanterare ha utvidgats och de personer som var direkt eller indirekt involverade ha uteslutits från hanteringen av situationen.

4. Brister i en organisationskultur skapar i sig grogrund för ett oetiskt tänkande och beteende.

En av de allvarligaste bitarna i rapporten är Lars Leijonborgs agerande när skandalen briserade.

Kommissionen skriver följande:

"Lars Leijonborg har i samtal med etikkommissionen vidgått att det initialt fanns en förhoppning om att Johan Jakobssons tidiga vetskap om inloggningarna inte skulle komma till allmän kännedom. Det är kommissionens uppfattning att ett oaktsamt förfarande med sanningen har ägt rum"

Dessa rader är allvarliga och stärker min uppfattning att man inte agerade bra i folkpartiets ledning under skandalen.

Vad händer nu?

Partistyrelsen har lagt uppdrag att förändra i enlighet med de förslag som kommissionen lägger. Detta är bra. Men sedan handlar det om förtroende för inblandade personer. Finns det eller finns det inte?

Jag ser det som fullständigt uteslutet att presschefen Niki Westerberg kommer tillbaka. Oavsett rättegångens resultat. Fredrik Malm var LUF ordförande och är nu riksdagsman. Han var ordförande när en felaktig kultur bredde ut sig i LUF.

Om detta skriver kommissionen:

"Det har framkommit uppfattningen att det under senare år har växt fram en kultur inom LUF som fokuserat på att få organisationen att bli en utpräglad kampanjorganisation. Detta har bland annat tagit sig uttryck i att anställda har ägnat tid åt att försöka få fram negativ information om politiska motståndare för att senare placera den i media.

Det måste finnas en viss förståelse för att personerna i denna organisation är relativt unga, men det har varit svårt att undgå slutsatsen att kulturen i vissa avseenden har varit omogen."

Även om LUF nu vidtar åtgärder, hur är förtroendet för Fredrik Malm i folkpartiet?

Förtroendet för Lars Leijonborg?

Och den avgörande frågan, hur är förtroendet för Lars Leijonborg? Jag tror Lars Leijonborgs framtid som partiledare hänger ihop med hur han går vidare och tar tag i interndemokratin. Nyttjar den kompetens som finns inom folkpartiet. Ser till att kommissionens förslag blir verklighet.

Man ändrar inte heller på ett vinnande lag. Så hur det går för honom och folkpartisterna i regeringen blir också avgörande för Lars Leijonborgs framtid.

Jag skulle idag gissa att det är 50/50 chans eller risk, beror på hur man ser det, att folkpartiet har en ny ordförande i nästa val.

Det finns ju också den möjligheten att Lars Leijonborg själv beslutar sig för att avgå men kvarstår i regeringen. Men blir han mer eller mindre avsatt så får han nog svårt att stanna kvar som statsråd.

Närakut och underliga centerpartister

Till slut fick jag ett svar från centerpartiet om deras agerande när det gäller nattöppen närakut. Svaret gavs av Kristina karlsson.

Svar, men inte på frågor jag ställt. Istället fullt med massa felaktiga påståenden. Och fortfarande vet man inte om de flygblad som skickades ut i valrörelsen stämmer. I dessa krävde vissa centerpartister nattöppen närakut. Men skall man tro Kristina Karlsson (c) gäller inte dessa, eller?

I lördagens Kungsbacka Posten står mitt svar.

Kristina Karlsson (c) måste läsa på.

Centerpartiets inställning till nattöppen närakut har varit väldigt förvirrande. I flygblad har man lovat nattöppet medan deras ledamot i närsjukvårdsnämnden, Kristina Karlsson, med all kraft kämpat emot.

Jag börjar förstå varför partiet ger olika besked efter att ha läst det som Kristina Karlsson skrev i Kungsbacka Posten den 30/11.

Hon har inte ett enda rätt när hon påstår att folkpartiet genom sitt ja till Vårdval Halland sa nej till nattöppen närakut och att närakuten är en vårdcentral.

Närakuten är en primärvårdsakut helt utanför Vårdval Hallands modell. Den får inte ersättning, så kallad hälso- och sjukvårdpeng, efter hur många som listat sig. För ett besök på Närakuten kommer den vårdcentral där patienten är listad att betala 455 kr.

Alla besök som gäller primärvård utanför den egna vårdcentralen måste betalas av den vårdenhet som fått hälso- och sjukvårdpengen oavsett om det sker i Halland eller i Västra Götaland.

Det innebär att det inte blir någon skillnad ekonomiskt för den vårdcentral man tillhör om man söker vård på natten i Kungsbacka, Varberg eller Göteborg. Man måste betala oavsett var besöket sker.

Kristina Karlsson har därmed fel när hon påstår att nattöppen närakut skulle ta resurser från de olika vårdcentralerna.

Det går därmed helt utmärkt att säga ja både till Vårdval Halland och till nattöppen närakut.

Skälet till varför folkpartiet inte yrkat mer pengar till nattöppet i landstingets budget är helt enkelt därför pengarna finns redan i närsjukvården. För tredje året i rad kommer man att gå med kraftigt överskott. Man skall ju börja med att förbruka de pengar man har innan man begär nya.

Tommy Rydfeldt (fp)
Landstingspolitiker

Närakutsdebatten fortsätter

Om någon trodde att debatten kring närakuten i Kungsbacka skulle upphöra trodde den personen fel. Vissa partier ville inte diskutera detta i valrörelsen men människors ilska över att det är stängt på natten blir bara större.

De har varit flera insändare från privatpersoner och en artiklar om misstänkt felbehandling.

Givetvis går jag in och stöttar och svarar på de frågor som man ställer.

Detta är det senaste svaret publicerat i tidningen Norra Halland fredagen den 24 november.

Folkpartiet står fast vid nattöppen närakut

Maria beskriver i en insändare i Norra Halland den 17/11 på ett bra sätt behovet av nattöppen närakut i Kungsbacka.

En nattöppen närakut innebär trygghet för våra invånare. Sjukvårdsupplysningen är bra men kan aldrig ersätta personlig kontakt.

När folkpartiet under valrörelsen hårt drev nattöppen närakut skrev socialdemokraternas Maud Lanne i tidningarna ” Vi socialdemokrater vill gärna ha nattöppet på Närakuten”. Hon skrev vidare ”Men vi är inte beredda att dra ner med flera miljoner i övrig verksamhet inom Kungsbacka Närsjukhus för att bekosta nattöppet”.

Centerpartiet gick i ut med ett flygblad där man skrev ”regionalt vill vi få ökade resurser till nattöppen Närakut”.

Resurserna finns. Fram till augusti 2006 var överskottet 8,2 miljoner. Nattöppen närakut kostar ca: 3,5 miljoner per år. Så det handlar inte om att pengar behövs till annat utan om pengarna skall hamna på banken eller användas till vård.

I den senaste voteringen om nattöppen närakut i närsjukvårdsnämnden den 10 oktober 2006, efter valet, var det bara folkpartiets Gunilla Rivle som röstade för.

Vallöftena från centerpartiet och socialdemokraterna gällde tydligen inte längre trots det stora överskottet.

Folkpartiets svar till Maria är att de 2 miljarder Landstinget Halland har på banken räcker och överskottet i närsjukvården skall användas till nattöppen närakut och mer vård.

Jag är mycket nyfiken på hur socialdemokraterna och centerpartiet kommer att svara. Gäller centerpartiets flygblad och socialdemokraternas insändare eller var det bara var tomma vallöften.

Tommy Rydfeldt (fp)
Ersättare i landstingsfullmäktige

Ulf Persson

Det centerpartistiska kommunalrådet Ulf Persson i Kungsbacka har fått sparken av centerpartiet. Föryngring, är skälet.

Ulf Persson var en av centerns toppkandidater i valet. Ulf fick mest personröster av alla centerpartister.

Jag kan inte komma ifrån att jag tror att vissa ledande centerpartister hade bestämt sig för att sparka Ulf långt innan valet. Men man ville utnyttja Ulfs popularitet och hans förmåga att dra röster. Och man lyckades. Centerpartiet var mycket nära att förlora ett mandat. Jag är övertygad om att man behöll detta mandat på grunda av Ulf Persson.

Inte speciellt snyggt agerat. Är detta ett bra sätt att skapa förtroende i politiken?

Och hur känns det för nya centerrådet Ola Johansson att sitta på ett uppdrag som han lyckades få på grund av den sparkade Ulf Persson? För om centerpartiet hade förlorat ytterligare ett mandat hade man inte fått något kommunalråd.

Jag samarbetade med Ulf under flera år. Det är en person som vill något med politik. Och han har en egenskap som jag gillar skarpt. Han står för vad han har sagt och gjort upp om. Även om det inte alltid går i linje med vad centerpartiet säger. Därför Ulf driver i första hand frågor han tycker är viktiga för sina väljare. Inte vad som är viktigt för hans parti,

Det kommer att bli mycket intressant att följa Ulf de närmaste åren som politisk ”vilde” i kommunfullmäktige.

Bloggen igång - nominerad

Bloggen fick ta ledigt några veckor efter valet men nu är den igång igen.

Idag blev jag nominerad av folkpartiet till ledamot i den nya servicestyrelsen i landstinget samt som ledamot i skattenämnden.

Jag är ju sedan tidigare ersättare i landstingsfullmäktige. Det känns bra att jag nu har en plattform att arbeta utifrån för Kungsbackas invånare och för bättre sjukvård.

Gå till min hemsida och läs om vilka frågor jag kommer att driva de närmaste fyra åren.

www.folkpartiet.se/rydfeldt

Borelius och Stegö Chilòs gick till slut

Några timmar efter mitt inlägg på lördagen avgick Maria Borelius. För en stund sedan avgick Cecilia Stegö Chilòs.

Det fanns ingen annan lösning. Konstigt är bara att man väntade så länge.

Nu hoppas jag att regeringen kan få arbetsro och börja driva den förändringspolitik man fått väljarnas mandat för.

Borelius och Stegö Chilós är körda

Jag är något förvånad över att Fredrik Reinfeldt inte redan skickat iväg Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs. Vad väntar han på?

För moderaterna är speciellt Maria Borelius ett jätteproblem. Fredrik Reinfeldt har försökt förvandla partiet till ett brett mittenparti som alla kan rösta på. Även om du arbetar på bandet på Volvo. De ”nya” moderaterna är det ”nya” arbetarpartiet, har man sagt under hela valrörelsen.

Maria Borelius visar upp ett sätt att leva och inställning som få svenskar kan känna igen sig i.

Skulle man göra en nidbild av en moderat kvinna och skruvat det lite satiriskt så skulle man få fram Maria Borelius. Många moderater hade säkert varit upprörda och sagt att sådana personer inte finns. Men Maria Borelius finns och ibland överträffar verkligheten dikten.

Cecilia Stegö Chilòs har fått kritik från två håll. För sin slappa inställning till att betala TV-licens, som är en svår belastning om man är mediaminister. Men också från vissa att hon är nyliberal och hot mot kulturen. Den sista kritiken kan hon ta med ro. Den handlar ju om att det finns en massa kulturmänniskor, som inte röstat på moderaterna och alliansen, som inte gillar att den nya regeringen inte kommer att driva socialdemokratisk kulturpolitik.

Det som är allvarligt är hennes inställning till TV-licensen. Och hur hon hanterat frågan. Det gör henne vingklippt i kulturfrågor. Vågar hon ta nödvändiga strider för en ny kultur- och mediepolitik? Eller kommer hon att vara rädd för ny kritik och hellre sitta still och inte göra någonting? Och hur är det med hennes auktoritet när det gäller att prata ”public service” och hur man skall finansiera det? Kan hon överhuvudtaget ta upp en debatt, med någon trovärdighet, om licensen vara eller inte vara?

Den nya regeringen behöver arbetsro och det kan man inte få utan en ny handelsminister och kulturminister.

Frågan är bara hur länge skall vi vänta på att Fredrik Reinfeldt inser detta och hur länge orkar Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs?