Jag är något förvånad över att Fredrik Reinfeldt inte redan skickat iväg Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs. Vad väntar han på?
För moderaterna är speciellt Maria Borelius ett jätteproblem. Fredrik Reinfeldt har försökt förvandla partiet till ett brett mittenparti som alla kan rösta på. Även om du arbetar på bandet på Volvo. De ”nya” moderaterna är det ”nya” arbetarpartiet, har man sagt under hela valrörelsen.
Maria Borelius visar upp ett sätt att leva och inställning som få svenskar kan känna igen sig i.
Skulle man göra en nidbild av en moderat kvinna och skruvat det lite satiriskt så skulle man få fram Maria Borelius. Många moderater hade säkert varit upprörda och sagt att sådana personer inte finns. Men Maria Borelius finns och ibland överträffar verkligheten dikten.
Cecilia Stegö Chilòs har fått kritik från två håll. För sin slappa inställning till att betala TV-licens, som är en svår belastning om man är mediaminister. Men också från vissa att hon är nyliberal och hot mot kulturen. Den sista kritiken kan hon ta med ro. Den handlar ju om att det finns en massa kulturmänniskor, som inte röstat på moderaterna och alliansen, som inte gillar att den nya regeringen inte kommer att driva socialdemokratisk kulturpolitik.
Det som är allvarligt är hennes inställning till TV-licensen. Och hur hon hanterat frågan. Det gör henne vingklippt i kulturfrågor. Vågar hon ta nödvändiga strider för en ny kultur- och mediepolitik? Eller kommer hon att vara rädd för ny kritik och hellre sitta still och inte göra någonting? Och hur är det med hennes auktoritet när det gäller att prata ”public service” och hur man skall finansiera det? Kan hon överhuvudtaget ta upp en debatt, med någon trovärdighet, om licensen vara eller inte vara?
Den nya regeringen behöver arbetsro och det kan man inte få utan en ny handelsminister och kulturminister.
Frågan är bara hur länge skall vi vänta på att Fredrik Reinfeldt inser detta och hur länge orkar Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar