söndag, december 10, 2006

Bra slutsatser av folkpartiets etikkommission

Folkpartiets etikkommission har idag lagt sin slutrapport, Jag tycker man drar bra slutsatser.

Att folkpartiets ledning hanterade skandalen dåligt är något jag påtalat internt. Jag tyckte det då och tycker det nu. Rapporten ger mig rätt.

Läs gärna hela rapporten. Den finns på: http://www.folkpartiet.se/Pages/106608/Etikkommissionens%20slutrapport.pdf

I och med att vi nu har nästan alla fakta så börjar det bli anledning att dra slutsatser och göra förändringar. Jag skriver ”nästan” alla fakta eftersom vissa sakuppgifter är de inblandade inte överens om.

Jag har tidigare påpekat i en debattartikel i tidningen NU att jag inte gillar den reglerade befordringsgång som tycks finnas från LUF in i Folkpartiet. Man anställer sina kompisar. Och unga liberaler vet att om de sköter sig och framför allt utmärker sig så kan man få ett bra jobb i partiet. På sikt även i regeringskansliet.

Läs min artikel här:

http://rydfeldt.blogspot.com/2006/09/fel-rekryteringskultur-i-folkpartiet.html

Kommissionen tar upp en del ledningsproblem i partiet. Jag kommenterar vissa punkter.

Så här skriver man:

”Det framkommer vid intervjuerna att Lars Leijonborg uppfattas som en kompetent politiker och partiledare. Samtidigt framförs ofta synpunkten att det finns brister i det interna ledarskapet. Ett uttryck för detta är att människor inte alltid känner sig sedda och att deras kompetens inte respekteras till fullo.”

Slutsatsen blir:

I en organisation där människor inte känner sig naturligt sedda kan behovet av att uppmärksammas ibland ta sig drastiska uttryck. Detta kan få som konsekvens att individer gör etiska övertramp.

Min kommentar:

Jag tycker kommissionen här har gjort helt rätt bedömning. Det verkar ibland som det inte finns en vilja att utnyttja den kompetens som finns i partiet. Jag vill dessutom vidga detta till hela partiet. Duktiga kommun- och landstingspolitiker med hög kompetens används inte i det interna arbetet eller som representanter i statliga organ och utredningar.

Kommissionen punktar sedan några viktiga saker.

1. Ledare för en organisation har också som uppgift att fungera som förebilder. Om man i sitt agerande inte är tydlig med betydelsen av ett gott etiskt förhållningssätt finns det en risk att individer i organisationen inte har en naturlig relation till självklara grundläggande värderingar.

2. I en kultur som präglas av relativ tystnad finns det en risk att man inte säger ifrån när övertramp och oegentligheter sker. Det kan också innebära att man själv inte vågar berätta om egna felsteg, av rädsla för konsekvenser.

3. Ett parti som i praktiken styrs av ett fåtal personer är sårbart för kriser, speciellt när de som ingår i denna grupp själva är en del av krisen. Människor i en krissituation som personligen berör dem agerar inte alltid adekvat. I en välfungerande organisation skulle kretsen av krishanterare ha utvidgats och de personer som var direkt eller indirekt involverade ha uteslutits från hanteringen av situationen.

4. Brister i en organisationskultur skapar i sig grogrund för ett oetiskt tänkande och beteende.

En av de allvarligaste bitarna i rapporten är Lars Leijonborgs agerande när skandalen briserade.

Kommissionen skriver följande:

"Lars Leijonborg har i samtal med etikkommissionen vidgått att det initialt fanns en förhoppning om att Johan Jakobssons tidiga vetskap om inloggningarna inte skulle komma till allmän kännedom. Det är kommissionens uppfattning att ett oaktsamt förfarande med sanningen har ägt rum"

Dessa rader är allvarliga och stärker min uppfattning att man inte agerade bra i folkpartiets ledning under skandalen.

Vad händer nu?

Partistyrelsen har lagt uppdrag att förändra i enlighet med de förslag som kommissionen lägger. Detta är bra. Men sedan handlar det om förtroende för inblandade personer. Finns det eller finns det inte?

Jag ser det som fullständigt uteslutet att presschefen Niki Westerberg kommer tillbaka. Oavsett rättegångens resultat. Fredrik Malm var LUF ordförande och är nu riksdagsman. Han var ordförande när en felaktig kultur bredde ut sig i LUF.

Om detta skriver kommissionen:

"Det har framkommit uppfattningen att det under senare år har växt fram en kultur inom LUF som fokuserat på att få organisationen att bli en utpräglad kampanjorganisation. Detta har bland annat tagit sig uttryck i att anställda har ägnat tid åt att försöka få fram negativ information om politiska motståndare för att senare placera den i media.

Det måste finnas en viss förståelse för att personerna i denna organisation är relativt unga, men det har varit svårt att undgå slutsatsen att kulturen i vissa avseenden har varit omogen."

Även om LUF nu vidtar åtgärder, hur är förtroendet för Fredrik Malm i folkpartiet?

Förtroendet för Lars Leijonborg?

Och den avgörande frågan, hur är förtroendet för Lars Leijonborg? Jag tror Lars Leijonborgs framtid som partiledare hänger ihop med hur han går vidare och tar tag i interndemokratin. Nyttjar den kompetens som finns inom folkpartiet. Ser till att kommissionens förslag blir verklighet.

Man ändrar inte heller på ett vinnande lag. Så hur det går för honom och folkpartisterna i regeringen blir också avgörande för Lars Leijonborgs framtid.

Jag skulle idag gissa att det är 50/50 chans eller risk, beror på hur man ser det, att folkpartiet har en ny ordförande i nästa val.

Det finns ju också den möjligheten att Lars Leijonborg själv beslutar sig för att avgå men kvarstår i regeringen. Men blir han mer eller mindre avsatt så får han nog svårt att stanna kvar som statsråd.




Inga kommentarer: