Kommunister som inte såg och begrep

Svenska Dagbladet har intervjuat tre kommunister och beundrare av Kina och Mao (bilden). Tomas Bolme, Torbjörn Säfve och Gunnel Bergcrantz.

Jag förstår att det kan vara problematiskt att ta itu med sitt förflutna. Speciellt som det innehåller så mycket negativt och svart. Blir som att förneka meningen med sitt liv.

Men jag ser väldigt lite ånger och kritik i intervjuerna.

Var finns kritiken mot förtrycket, massmord, massakern på Himmelska fridens torg, för att nämna något?

Torbjörn Säfve har också fascinerats av en annan diktatur, Kuba.

Trots att demokrati och marknadsekonomi segrat och kommunismen, förutom några få länder, förpassats till soptippen tror han att marknadsekonomin (och därmed demokratin?) skall falla sönder. Till Svd säger han:

”Kapitalismens mest lukrativa verksamheter är vapen, droger och prostitution och USA kommer att kollapsa som alla imperier gör"

Gunnel Bergcrantz tycks inte ha velat se eller förstått diktaturen och förtrycket.

Hon säger:

”Sovjet insåg vi, säger hon, skulle aldrig bli bra. Men vi hyste verkligen förhoppningar om Kina, om en bättre värld. Alldeles oavsett allt som hände senare så var befrielsen fantastisk. Först senare diskuterade vi varför alla länder gör samma fel; låter befriarna administrera och bygga upp. Det är ju en helt annan kamp.”

Vilken befrielse? Vad var så fantastiskt? Förtrycket? Brotten mot de mänskliga rättigheterna?

Tomas Bolme andas lite självkritik, Men bara lite. Han säger:

”Men jag vet inte om det är rätt att framställa Mao som enbart dålig, som det görs i dag, funderar han. Självklart var dödsstraff och förtryck inget vi stödde och personkulten var osund. Men man kan ju rimligen inte påstå att det var bättre före revolutionen.”

Så förtryck och diktatur kan rättfärdigas med att det blev bättre än vad det var före revolutionen?

Ingen av de tre intervjuade funderar över varför misslyckades kommunismen inte bara i Sovjet utan i Kina, Nordkorea, Kuba, Vietnam, hela Östeuropa för att nämna några stater. Man lyckades aldrig förena demokrati och yttrandefrihet med kommunism.

Det kanske är det så att kommunism förutsätter diktatur. Men skulle Bergcrantz, Bolme och Säfve erkänna detta så erkänner man ju att man trott på var en utopi. Vilket de förmodligen inte klarar av.

Istället bygger man luftslott i sin argumentation och försöker trots allt rättfärdiga sitt handlande och sitt stöd för diktaturer som förtryckt och mördat miljoner människor.

Och förtrycket av Tibet fortsätter. Kanske tycker Bolme, Säfve och Bergcrantz att det Kina gör är rätt? Inte omöjligt efter att ha läst intervjuverna med dem.