Med personvalet finns det givetvis risk att partierna satsar på kändisar som politiker. Men drar dem röster?
Jag anser att det hittills har visat sig mycket tveksamt.
Marit Paulsen, säger någon.
Men Marit är unik. Hon har en grund som trovärdig opinionsbildare. Hon kämpade som opolitisk opinionsbildare för medlemskap i EU.
Det är denna bas och trovärdighet som ger så stort förtroende. Speciellt när hon överför det till vad hon vill arbeta för inom EU, bättre mat och en förändrad jordbrukspolitik.
Andra så kallade kändisar har ofta ingen grund att stå på politiskt. Man kommer inte som kändis och skall sedan genom kändisskapet förvandlas till politiker. Hittills finns det ingen lyckat exempel.
I början av 1980-talet värvade Folkpartiet Pehr G Gyllenhammar och SE-banksdirektören Hans Cavalli-Björkman till sin styrelse.
Det gav uppmärksamhet men inga röster. 1982 gjorde Folkpartiet sitt då sämsta val någonsin.
Nu kandiderade ingen av dem så man fick aldrig veta hur de hade påverkat en riksdagslista. Men att de kom ut som folkpartister hade ingen effekt.
Kristdemokraterna (KD) kämpar för att undvika att komma under 4 %.
En väg KD och Göran Hägglund (bilden tillsammans med undertecknad) valt man valt är att ta ett steg åt höger och delvis byta politik. Man har identifierat kristna kärnväljare och försöker nå så många som möjligt av dem genom att bland annat angripa kulturvänstern. Faktiskt lite förvånad över att media inte upptäckt Kd:s. förändring förrän nu.
Jag skrev om detta redan 20 juli.
Men tillbaka till kändisar.
Nu har KD värvat David Lega. Han kommer givetvis få en riksdagsplats. Men ger det röster? Mycket tveksamt. Ven om människor gillar David Lega vill man veta vad han står för.
Som kristdemokrat kommer han också få försvara utspel från partiet och när han inte håller med om allt kan det bli problem.
Tidigare har Roland Utbult, under en tid folkpartist, gått med i KD. Lite underligt då samme Utbult kämpade som ett djur för att i juni i år komma in i EU parlamentet, för Folkpartiet.
Bland allmänheten är det nog, Roland who?
Men i kristna kretsar är han känd. Kan säkert dra några kristna röster till KD på marginalen. Förlorar Folkpartiet på bytet? Knappast. Jag tror han skrämde bort lika många som han drog till partiet.
I länder med enmansvalkretsar som USA och Storbritannien är kändisar sällsynta. Helt enkelt för att de inte lyckas förvandla sitt kändisskap till att bli en bra politiker. Väljarna är inte dumma utan vill också ha en bra politik och se resultat.
Den som tror att Ronald Reagan var en avdankad skådis som blev politiker och president på grund av sitt kändisskap har fel. Han var en person som blev politiker som råkade vara skådis.
Jag tycker slutsatsen är att en kändis kan dra några få röster på marginalen men aldrig vara avgörande i ett val. För att de skall bli det måste de ha ett grundmurat förtroende innan i politiska frågor som de tar med sig in i politiken.
De hade Marit Paulsen och det hade Ronald Reagan.
GPDNSvdFocusDagen 12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar