För att räkna ut samhällsnyttan vägs kostnader för investeringen mot olika ”nyttor”, exempelvis tidsvinster, minskad trängsel och minskat bilåkande, enligt SL och Trafikverket.
När beslut togs 1988 att bygga och satsa på pendeltåg mellan Kungsbacka och Göteborg, gjordes inga sådana kalkyler. Och det är högst tveksamt om sådana kalkyler hade visat på samhällsekonomisk lönsamhet.
Jag tycker de kalkyler man tar fram är oerhört ensidigt upplagda.
Hänsyn måste tas till framtida bostadsbyggande, framtida näringslivsutveckling med mera. Alla kan ju inte t.ex bo i Stockholms innerstad och för att det skall vara möjligt att pendla måste det gå snabbt och ha en bra komfort. Bilen är då inte alternativet utan det är att söka andra jobb och kanske flytta till annan ort.
Men det fanns även ifrågasättande av pendeltågen.
Var det ett rimligt projekt?
De tekniska konsulter som var med avrådde från att bygga Hede station och var tveksamma, för att inte säga negativa, till Lisebergsstationen.
Säkert inte "lönsamma" ut ett tekniskt perspektiv men de var de ur ett politiskt perspektiv och en framtida utveckling för Kungsbacka (Hede) och Kungsbacka-Mölndal-Göteborg (Lisebergsstationen).
Dessa båda drevs igenom av politiker som vågade tro på framtiden. Kan någon tänka sig pendeltåget utan stationerna vid Hede och Liseberg?
Och frågan behöver inte ställas om hur Kungsbacka skulle se ut utan pendeltågen och numera också Öresundstågen.
DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar