Flytta Tingbergsvallen och bygg bostäder där

I Kungsbacka Posten 9/10 föreslår klubbchefen för Kungsbacka DFF att man bygger en ny arena.Tingbergsvallen håller inte måttet. Bland annat kan man inte arrangera landskamper.

Frågan är inte ny. Redan 2003 föreslog dåvarande Folkpartiet (numera Liberalerna) att flytta Tingbergsvallen, bygga ny arena och bygga bostäder där arenan ligger idag. Området är stort med en stor parkering framför sig.

Tingbergsvallen

Förslaget avslogs men väcktes till liv 2011 av dåvarande moderata ordföranden för Fritid & Folkhälsa.

Stefan Friberg har också fattat att Tingbergsvallens mark är värdefull. Kommunen kommer kunna sälja byggrätter och få en grundfinansiering till en ny arena.

Och fler bostadsområden behöver öppnas upp i Kungsbacka för att man skall kunna ta i tu med bostadsbristen.

Jag hoppas man lyssnar på Stefan Friberg.

I detta blogginlägg redogör jag för Folkpartiets förslag när det väcktes till liv 2011.

Tryck här.

Lägg den nya simhallen i Kungsbacka norr om Lindälvsskolan

Kungsbacka kommun skall bygga en ny simhall. Den gamla på Inlag är från mitten på 1980-talet och det finns skäl att titta på ett nybygge.

En simhall är i första hand till för motion och rekreation för kommuninvånare. För skolan som kan lägga undervisning i idrott där och för simundervisning. Det är detta som ger skälen för kommuner att bygga en sådan hall. Att lägga skattepengar på en simhall.

Sedan ger den givetvis tränings och tävlingsmöjligheter för simklubbar.

Placeringen bör då vara på en plats som är central och lätt att nå. Med kollektivtrafik, med bil men även genom att gå dit.

För mig är den tomma tomten norr om Lindälvsskolan en perfekt plats.

Den uppfyller alla de krav man skall ställa på placering. Marken räcker utan problem och en tom tomt mitt i centrala Kungsbacka blir bebyggd.

Marken ägs av Aranäs men kommunen brukar ju ha lätt att hitta lösningar med dem. Kanske Aranäs vill bygga och hyra ut simhallen med extra lokaler? För näringsidkare som startar gym, säljare av sportartiklar med mera? Något kommunen har svårt för att göra.

Men marken anses vara lite sank och nära ån. Jag ser inga problem med detta. Inlag består bara av lera och nuvarande simhall fick byggas med speciell teknik. Så är det i Kungsbacka och det är bara att förhålla sig till detta.

Myter om tandvård för invandrare/asylsökande

Jag har den sista tiden hört en hel del myter om vilken tandvård en person som söker asyl i Sverige får och vad som händer om man får uppehållstillstånd.

En bra insändare stod i Kungsbacka Posten där man frågade om det var sant att den som kom till Sverige och var 65 år och aldrig jobbat får gratis tandvård? Skribenten trodde inte det själv.

Jag svarade i Kungsbacka Posten, se bilden.

Reglerna är sådana att den som kommer till Sverige får akut tandvård. Sådant som inte kan vänta. Så att söka asyl i Sverige för att få tandvård är ingen idé.

Om man får uppehållstillstånd i Sverige är det samma regler som för alla som bor här. Man betalar i huvudsak själv för sin tandvård men får i vissa fall subvention via Försäkringskassan.

Närsjukvården i Halland är bäst igen

Återigen får Närsjukvården i Halland högsta betyg av patienterna.

Den nationella patientenkäten för 2015 är nu släppt.

Halland toppar helhetsintrycket tillsammans med Kalmar och och 86% är nöjda.

Vad gäller emotionellt stöd är Halland bäst med 80%, delaktighet och involvering 79% (bäst med Uppsala), respekt och bemötande 90% (bäst), kontinuitet och koordinering 78% (bäst), information och kunskap 80% (bäst) och tillgänglighet 88% (bäst).

Halland har Sveriges bästa primärvård. Medarbetare på både privata och regionens vårdcentraler skall vara stolta. Man gör ett mycket bra arbete som patienterna uppskattar.

Såhär har det varit i många år att Halland ligger i topp. Det är fantastiskt roligt att som ordförande få leda den offentligt drivna delen av primärvården (som vi kallar Närsjukvården) och se den utvecklas varje år.

Vi ökar också antalet patienter. 2015 ökade antalet listade patienter med 2426 personer.

Antalet ickehallänningar ökar på Närakuten i Kungsbacka

Ända sedan Närakuten i Kungsbacka startade 2006 har den varit populär även utanför Hallands gränser. Främst personer från Västra Götaland väljer åka över länsgränsen och besöka Närakuten i Kungsbacka istället för att besöka en jour i Mölndal eller Göteborg.

2015 ökade antalet utomlänsbesök till 7562 st. En ökning med 711 besök. Det gör att under 2015 stod de patienter som inte kommer från Halland för 19,5% av besöken.

Hur stor andel av besöken som kommer från personer bosatta i andra län har ökat. 2013 var det 16,7% och 2014 var det 18,1%.

Totalt hade Närakuten 38.764 besök 2015. En liten ökning sedan 2014 då det var 38.415 besök.

Det är fritt att söka vård över länsgränserna. Många Kungsbackabor får också vård framför allt i Göteborg och Mölndal.

När man söker vård i annat län betalar hemlänet för besöket.

Jag tycker det är ett bra betyg på Närakuten och visar hur viktigt det är att samarbeta över länsgränserna för att ge invånarna den bästa vården.

Fotnot: Närakuten i Kungsbacka är en primärvårdsakut. Man har öppet 7.00–24.00 varje dag. Ansvarig för Närakuten är Närsjukvården i Region Halland. Den drivs på entreprenad av Backa Läkarhusgruppen AB sedan 1/1 2013.

Nattöppna närakuter i Halland?

Regeringens utredare Göran Stiernstedt har lämnat en mängd förslag för en effektivare sjukvård.

Jag skall kommentera några som framför allt rör primärvården.

Här är några av hans förslag:

1. Ny lagstiftning med ett nationellt utformat uppdrag för primärvården. Bland annat att primärvården får ett tydligare akutuppdrag som innebär att den ska vara tillgänglig för befolkningen dygnets alla timmar.

2. Dela upp primärvården i två delar. Allmän primärvård som omfattas av nuvarande vårdvalssystem och riktad primärvård som undantas från det obligatoriska vårdvalssystemet.

3. Remisskrav för akut hälso- och sjukvård vid sjukhus.

4. Vårdgarantin ska göras professionsneutral. Istället för en garanti om att få besöka läkare inom sju dagar ska det bli en garanti om att få medicinsk bedömning inom tre dagar.

Jag förstår tanken att få bort de som idag besöker sjukhusens akuter men inte har behov av det. Ibland kommer de av gammal vana men inte sällan för att det inte finns andra alternativ.

Nattöppna närakuter som drivs av primärvården (som vi kallar Närsjukvården i Region Halland) är hans förslag. De skall dessutom kunna röntga. Intressant inte minst med tanke på den debatt vi haft i Kungsbacka. 

När närakuten öppnade 2006 ville dåvarande Folkpartiet (Numera Liberalerna) att den skulle vara öppen dygnet runt. Vi blev ensamma om det. Det finns ingen majoritet idag heller men går detta förslag igenom kanske vi får vår vilja igenom.

Gissningsvis skulle vi behöva tre sådana närakuter i Halland om Stiernstedts förslag går igenom. Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Placering sannolikt på sjukhusområdena i Varberg och Halmstad för att kunna ha närhet till röntgen och om man behöver skicka patienter vidare.

Tycker tanken är intressant men är tveksam till kravet på röntgen. Det är för få patienter nattetid med detta behov att de motiverar att t.ex i Kungsbacka kunna röntga nattetid.

Uppdelningen av primärvården i två delar är jag direkt negativ till. Det är inte fler stuprör vi behöver utan mer samarbete. Förslaget har också en klar storstadsprägel över sig och är inte anpassat för landsbygd.

Att införa remiss till sjukhusens akuter låter bra vid första tanke men hur skall det fungera i verkligheten? Nekas person som kommer till akuten komma dit? Kommer man ringa ambulans i större uträckning utan att behov finns? 

Jag tror det är bättre att ge patienten alternativ till akuten och finns det en närakut i anslutning till sjukhusets akut hänvisa patienten dit.

Slutligen förslaget om förändrad vårdgaranti är bra. Många som söker vård behöver inte en läkarkontakt men en bedömning.

Förslagen kommer säkert debatteras ordentligt framöver. Några, dock inte alla blir säkert lagstiftning.

Vilka?

Kan (S) försvinna som ledande politisk kraft?

Ute i världen har Socialdemokratiska partier förlorat rollen som ledande politisk kraft.Kommer Socialdemokraterna i Sverige att gå samma väg? Förlora den roll man haft som ledande politisk kraft i Sverige sedan 30-talet men som mer och mer har minskat?

Om en borgerlig ledarskribent hade spekulerat i detta hade det avfärdats som borgerliga önskedrömmar och dravel.

 

Rosen vissnar?

Men nu är det Katrin Marçal ledarskribent på Socialdemokratiska Aftonbladet som spekulerar om det svenska partiet skall gå samma väg som många andra Europeiska Socialdemokratiska partier.

Socialdemokraterna kan kollapsa också i Sverige skriver hon och refererar bland annat till grekiska PASOK (grekiska Socialdemokraterna) som i valet 1981 fick 48,1 % och höll sig kring 40% i många för att i första valet 2015 få 4,7%. 

I andra valet 2015 gick man in i ett samarbete med ett vänsterparti men fick bara 6,4%. Partiet är helt borta som ledande kraft i Grekland. 

Liknande resor har (S) i Norge och Danmark gjort. Även partiet i Österrike.och Tyskland. Finska Socialdemokraterna har alltid varit svaga och fick senast 16,5 %.  Senast var det Socialdemokratiska Labour som i förra årets val bara fick ett mandat i Skottland.

Lite statistik:

Labour i Skottland valet 1997 45,6 % ----valet 2015 24,3%
Arbeiderpartiet Norge valet 1957 48,3%----valet 2013 30,8%
Socialdemokraterna Danmark 1960 42,1%----valet 2015 26,3%
Socialdemokraterna Tyskland 1972 45,8%----valet 2013 25,7%
Socialdemokraterna Österrike 1979 51%----valet 2013 26,82%

Svenska socialdemokraterna verkade länge immuna emot vad som hände deras systerpartier i Europa. Man höll sig kring 45%. Visserligen fick man 1991 37,7% men detta sågs som olycksfall i arbetet och redan 1994 var partiet tillbaka på 45,3%. Men det var senaste (sista?) gången över 40%.

De senaste valen ligger strax över 30% men med opinionssiffror kring 25%.

Katrin Marçal använder uttrycket Pasokifiering som betyder helt enkelt snabb, plötslig och till synes fullständig kollaps av tidigare helt ­dominerande socialdemokratiskt parti. T.ex PASOK i Grekland och senast Labour i Skottland men stämmer inte minst på de tyska socialdemokraterna som från att ha varit utmanare om regeringsmakten nu ser att deras enda chans att regera är som mindre parti i en koalition.

Socialdemokraterna vill ju ha bort blockpolitiken i Sverige. Givetvis för att de tror att då skulle alltid regeringar ledas av dem och man kunde välja koalitionspartners. Men en uppluckrad blockpolitik kan ju faktiskt innebära att man kommer ingå i en regering som det mindre partiet, en regering som leds av en borgerlig statsminister.

Läs Katrin Marçals artikel. Mycket läsvärd. Tryck här.