Riksrevisionen hamnar snett i rapporten om vårdvalet - Artikel

Nedan artikel har varit införd i bland annat Hallandsposten och med en något förkortad version i bland annat Norra Halland. Det är en aktuell fråga. Lagrådet är djupt kritiska mot regeringens försök att inskränka vårdvalet. Och vänsterdebattörer, inklusive sjukvårdsministern Gabriel Wikström, jublade lite för tidigt innan de läst riksrevisorns rapport som faktiskt förordade fortsatt vårdval. 

Man kan dock vara kritisk mot  flera av de slutsatser och påstående revisionen gör.

Riksrevisionen hamnar snett i rapporten om vårdvalet

Riksrevisionen påstår i en rapport att vården skulle blivit mer ojämlik på grund av vårdvalet och vårdgarantin.

Men jag kan inte hitta stöd för detta i deras egen rapport.

Vissa grupper har fått större tillgänglighet till vården men har andra fått det sämre?

När man tittar på de allra sjukligaste grupperna så konstateras att de gör färre läkarbesök. Men är det mått på att man fått sämre vård? Det kan ju vara så att vårdcentralerna blivit bättre på helheten och att arbeta i team.

Är man multisjuk finns oftast behovet att träffa kanske dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut och att apotekare granskar vilka läkemedel man tar.

Av alla besök på en vårdcentral går ca: 40-45% till läkare och övriga träffar andra kompetenser.

Revisionen har enbart bara tittat på antalet läkarbesök vilket är en klar brist. Och använder ord som "vi bedömer" och "kan inte uteslutas" när man drar sina slutsatser. Inte speciellt övertygande och begränsningen till läkarbesök gör att rapportens värde huruvida vårdvalet skapat ojämlik vård eller inte är begränsad.

Granskningen är också begränsad till två regioner vilket inte ger ett fullödigt material. Övriga landsting/regioner finns med men bara genom statistik.

Vissa landsting styrda av rödgröna, t.ex Örebro, har ju så komplicerade vårdvalssystem att inga nya vårdcentraler har öppnat. Hur har det påverkat vården i riket? Vi vet t.ex. Örebro läns landsting har problem med tillgängligheten. Kanske är det jämlikhet att alla får samma dåliga service?

Det man helt missar är hur skulle vården sett ut utan vårdvalet?

Sannolikt färre vårdcentraler, sannolikt sämre tillgänglighet, sannolikt inte bättre vård.

Om det skulle vara så att någon grupp inte fått förbättringar med vårdvalet gäller det ju att ändra systemen så man fångar upp dem. Inte vara kritisk till att andra fått bättre service och vård.

Region Halland ser ju sedan en tid över vårdvalssystemet och arbetet kommer intensifieras under 2015 för att kunna sjösättas 2016.

Jag har själv identifierat två saker man bör titta på. Hur skall man kunna driva vård i områden med hög ohälsa och få ekonomin att gå ihop? Hur skall vårdcentraler kunna överleva på landsbygden?

Men i grunden är Hallands system med i huvudsak åldersbaserad ersättning bra och bär även i fortsättningen vara grunden för vårdvalet i Halland.

Tommy Rydfeldt (FP) 
Ordförande Närsjukvården
Region Halland