Närsjukvårdsnämnden beslutade då att införa skärpa regler. Bland annat måste man ha behov minst 14 dagar. Finansiering skall anges. Andra åtgärder skall prövas, t.ex går det att låna en läkare från annan vårdcentral? Beslutet lyftes upp från vårdcentralchefer till affärsområdeschefer som är namnet på de två områdeschefer som finns.
Nämnden tog också i ett tidigare beslut åtgärder för aktivare rekrytering av läkare. Vid nämndens sammanträde i onsdags redovisades hur åtgärderna har fungerat.
Betyget blir huvudsakligen bra. Kostnaderna har sjunkit med över 10 miljoner och hamnade 2014 på 22,2 miljoner.
De förbättringar i tillämpningarna som behövs är bland annat att se till att inhyrda läkare tar fler patienter. De ingår ju inte i vårdcentralens normala personalstyrka och har därför inte behov av utbildning eller deltaga i personalmöten. Utbildningen får de som hyr ut eller läkaren själv sörja för.
Det behöver också ställas högre krav på bemanningsföretagen. Man har lovat i upphandling att hyra ut specialister men kan inte leverera.
Dessa tillämpningar faller inom det som förvaltningen själv kan besluta om.
Målet måste vara att minska användningen ytterligare men noll kommer vi aldrig nå. Det finns inga lediga och arbetslösa läkare som kan hoppa in vid sjukdom eller föräldraledighet.
22,2 miljoner förra året är bruttosiffra. Nettot är svårt att räkna på då olika kostnader kan förekomma.
Men när man har hyrläkare så betalas ju ingen lön så det kontot går med överskott. Under sommaren tas det in hyrläkare då Halland är ett stort turistlän. Dessa finansieras genom att turisternas hemlän betalar för besöken.
Jag gissar att nettokostnaden för hyrläkare ligger på 10-.12 miljoner kronor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar