Dags för en kommunreform i Sverige

Regeringens utspel om sex regioner fick aldrig något stöd eftersom man inte kunde förklara vilka problem storleken på dagens landsting/regioner utgör och vilka problem större regioner därmed skulle lösa.

Dessutom började man i fel ände.

För den frågan man måste ställa sig är hur skall kommuner med samma uppdrag och så olika storlekar klara samma uppdrag?

Kommunstyrelsens ordförande i Halmstad Carl Fredrik Graf tar i en intervju i Hallandsposten upp frågan och jag håller med honom.

Stockholm hade 1 oktober 932.917 invånare. Bjurholm i Västerbotten 2.464 invånare. Men man har samma uppdrag. Går alla skyldigheter en kommun har i framtiden att lösa utan höjda skatter? Hur mycket är det rimligt att andra kommuner och staten, via skatteutjämningssystemet, subventionerar vissa kommuner för att det skall få vara kvar?

Och en utredning kring kommunerna borde just titta på hur kommunerna i framtiden skall klara samma uppdrag. Utomlands är det inte ovanligt att större städer har ett utvidgat uppdrag.

Sveriges kommuner och län

När man är klar över uppdraget blir det naturligt att titta på storleken på kommunerna och sannolikt kommer man fram till att vi skall ha färre kommuner.

När Danmark för några år sedan gjorde en kommunreform satte man 30.000 som lägsta invånarantal. Tror det är ganska rimligt.

Det kan givetvis av geografiska skäl, att kommunerna blir orimligt stora eller geografiskt hänger ihop, som Öland, finnas skäl att göra undantag från 30.000 regeln.

Och att man som i Danmark inte ritar kartor centralt utan låter kommunerna avgöra vem man vill gå ihop med och om en kommun skall delas och gå åt olika håll. Staten bestämmer först när man lokalt misslyckas.

I Halland finns två kommuner under 30.000 invånare, Hylte och Laholm.

Fotnot: En kommunreform där kommuner slås samman pågår både i Norge och Finland.