Moderater som vill sparka AKB gör det lätt för sig

Ett fotbollslag går sämre än förväntan. Man förlorar matcher man borde vunnit. Direkt är kraven på tränarens avgång där. Och ofta blir det lösningen.

Men man vinner efter tränarbytet inte fler matcher därför spelarmaterialet är samma och tränaren var egentligen inte problemet.

Samma är det i politiken. När ett parti går det dåligt eller sämre än vad man förväntar sig kommer ropen på partiledarbyte.

"Budskapet går inte fram" XX är inte tydlig", osv.

Jan Björklund utmanades ungefär med de argumenten.

Inte så stor skillnad i politisk uppfattning, sas det. Men en ny framtoning och prioritering behövs.

Men på hur många sätt kan det sägas att Sverige behöver fler poliser eller ett stärkt försvar?

Nu är det Anna Kinberg Batra som ett antal moderater kräver avgår.
Argumenten dem samma.

Det är AKB som är problemet och med ny partiledare löser sig allt, säger vissa.

Men då gör man det lätt för sig. Några punkter de borde fundera över.

1. Var ligger normalläget för Moderaterna? Valen 2006 och 2010 är undantag i deras historia. Och med konkurrens på högersidan av SD kanske potentialen är 15-20%.

2. Kan det vara så att budskapet gått fram mycket klart men svenska folket gillar inte det? Man vill inte ha något närmande till SD? Andra förstår inte varför (M) gör upp med regeringen om försvaret trots att pengarna inte kommer räcka osv.

3. Alla de som nämns som efterträdare, med något undantag som Mikael Odenberg, är djupt ansvariga för politiken. Hjälper det med ny röst och utseende om politiken är densamma?

Om vi tittar i Norge och Danmark, men även Storbritannien, får moderata/konservativa partier problem när det dyker upp partier på högerkanten med ett populistisk budskap där invandrarfientlighet är i fokus men i sin populism ofta även konkurrerar med vänsterpartier om ökade utgifter till t.ex höjda pensioner.

Sämst har danska Konservative Folkeparti (de danska moderaterna) lyckats. 1984 fick man 23,4% och hade statsministerposten.

Vid valet 2015 fick man 3,4 %. Mycket därför man inte klarat att att hantera motsvarighet till SD i Danmark, Dansk Folkeparti. Partiet lösning har varit samma som ropas efter i Sverige, byt partiledare.

Sedan 1993 har man haft åtta partiledare vilket i snitt innebär att de suttit i fyra år.

Någon kanske säger att Moderaterna gjorde ju sitt bästa val 2010 när SD kom in i riksdagen?

Mycket riktigt men Fredrik Reinfeldt lyckades det valet att få röster från vänster. En del försvann 2014 men resten har börjat röra på sig när man sätt den nya partiledningen gå mot höger. Flykten till Centerpartiet är i många delar inte att man går till något utan att man lämnar något man inte gillar och är beredda att ge Annie Lööf en chans.

Och motsvarar inte hon förväntningarna kan dessa väljare börja röra på sig igen.

För de som undrar om partier brukar öka efter partiledarbyte så kan man läsa mitt blogginlägg från den 11 juli i år. Tryck här.