Intressant rapport om vårdvalet

Konkurrensverket har tittat på vårdvalet. Möjligheten att välja vårdcentral. Som startade först i Halland 2007 och sedan blev lag och numera gäller i hela Sverige. Konkurrensverket ger vårdvalet godkänt men har vissa synpunkter.

Först några intressanta fakta som verket fått fram:

• 95% av invånarna i riket känner till möjligheten att välja vårdcentral. I Halland är siffran 96%,
• 64% i riket tycker att man fått tillräcklig information för att kunna välja. För Halland är siffran 60%. Lite förvånande med tanke på all information och debatt i media.
• 79% av invånarna i riket har fem minuter resa med bil till den näst närmaste vårdcentralen vilket ger möjlighet att välja. För Halland är siffran 82%.
• 76% i riket anser att man gjort ett aktivt val. För Halland är siffran 82%. (Att stanna kvar på samma central är också ett val).
• 267 vårdcentraler har tillkommit i landet sedan vårdvalet infördes. 77 har lagts ner. I Halland har antalet vårdcentraler ökat från 38 till 50 (1/10 2011).

Konkurrensverket konstaterar att bara en vårdcentral etablerats i Sverige i glesbygd. Halland har knappast det man kallar glesbygd. Verket konstaterar också att antalet vårdcentraler i glesbygd innan vårdvalet var få.

Vilket uppdrag vårdcentralerna har skiljer sig också åt. I vissa landsting/regioner har man smala uppdrag. BVC, Rehab osv ingår inte. I Halland ingår i uppdraget BVC, Rehab, Hemsjukvård, och Medicinsk fotvård. Dock ej Mödravården vilket det gör på vissa ställen.

Ersättningssystemen ser väldigt olika ut men det går mot ersättning där man försöker ge ersättningen för vårdtyngd och socioekonomiska faktorer.

Vissa landsting subventionerar sina egna vårdcentraler genom att de tillåts gå med underskott. Så är det inte i Halland. Även om det var ett mindre underskott 2011 måste verksamheten gå ihop över tid.

De förslag som konkurrensverket lägger tycker jag Region Halland redan uppfyller.

Man föreslår:

1. Landstingen bör konkretisera innebörden av likvärdiga villkor för verksamhet i egen regi respektive för privata utförare inom vårdvalet.
2. Landstingen bör utveckla ”ägardirektiv” för egenregiverksamheten i vårdvalet, för att förtydliga uppdrag och förutsättningar när det gäller till exempel ekonomiska resultatkrav och ansvar för lokalisering.
3. Landstingen bör i årsredovisning och delårsbokslut inkludera uppgifter om det ekonomiska resultatet för egenregiverksamheten i vårdvalet.
4. Landstingen bör i rapporteringen för egenregin i vårdvalet tydligt visa resultatet per vårdcentral. (Det står att detta inte görs i Halland vilket är fel i rapporten)
5. Landstingen bör överväga former för att egenregin ska bära med sig resultat mellan åren.

Om jag slutligen skall redovisa mina egna tankar så anser jag att ersättningsmodellen i Halland som baseras på ålder med avdrag och tillägg för vissa uppdrag, fungerar väl.

Vårdcentraler på landsbygd har inte sämre ekonomi än vårdcentraler som ligger i städer.
Egenregiverksamheten går i princip ihop. Några subventioner finns ej.

Det vi möjligen inte fångar upp är kostnaden för multisjuka. Men det borde kunna gå att hitta en ersättning för dessa patienter utan att rubba grunden i systemet.

Jag är mycket tveksamt till att ha en vårdpeng som bygger på diagnoser eller socioekonomiska förhållanden. Likaså att få ersättning för besök.

Lägger man in diagnoser som grund för vårdpengen så finns klart risken att diagnosen blir ett överordnat mål och det finns bevis för att man skriver in diagnoser som ger mer ersättning. Besöksersättning stimulerar till besök som inte behövs och Halland är ändå rätt så likt så socioekonomiska förhållanden som grund för ersättning är mycket tveksamt.

Slutsatsen jag drar är att vårdvalet fungerar bra i Halland och vi står väl i jämförelsen med andra landsting och regioner.

Här är två länkar till deras rapporter:

Rapport 1

Rapport 2

SVD GP DN