söndag, maj 29, 2016

Sverige bör genast söka medlemskap i NATO.

I gårdagens Hallandsposten skriver Allan Widman, Birgitta Ohlsson, Bengt eliasson och jag om att Sverige bör genast söka medlemskap i NATO.

Sverige bör genast söka medlemskap

Vårt förhållande till Nato följer samarbetslinjen, inte medlemslinjen. Så elegant sammanfattade försvarsminister Peter Hultqvist (S) för några månader sedan den nya regeringens säkerhetspolitik. 

Problemet är bara att en sådan kurshållning för Sverige ut i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland. Å ena sidan får vi inga försvarsgarantier från Nato i avsaknad av medlemskap. Å andra sidan minskar trovärdigheten i den svenska, militära alliansfriheten i takt med att samarbetet med Nato fördjupas. Socialdemokratin tycks ha missat det faktum att säkerhetspolitiska analyser mera bygger på vad ett land gör, snarare än på vad det säger. Och vad är det då den rödgröna regeringen gör?

I höstas tillsatte man en utredning för att belysa frågan om den svenska regeringsformens förenlighet med vad som måste beskrivas som ömsesidiga försvarsgarantier. I bakgrundstexten talas det om Finland, men direktivet är så generellt att det kan omfatta varje land och rimligen även sammanslutning av länder, till exempel Nato. Under hösten övergick regeringen från månadslånga till halvårslånga tillstånd för Natos AWACs att passera genom svenskt luftrum. Planen är anpassade för såväl luftövervakning som stridsledning.

Just nu ligger regeringens förslag om att svensk väpnad styrka utomlands inte bara ska få delta i fredsfrämjande övningar, utan också när det gäller till exempel övningar för territoriellt försvar. Avsiktligt eller ej kommer även detta att uppfattas som en säkerhetspolitisk signal av andra. Samtidigt speglar förslaget den förändring av övningsverksamheten som nu pågår inom Nato, där det handlar allt mindre om internationell krishantering och mer om försvar mot en kvalificerad motståndare.

Och så har vi värdlandsavtalet. Enligt en pressad försvarsminister blott och bart en teknikalitet. På ett sätt sant, men då det också syftar till att förbereda Sverige för att kunna ta emot militär hjälp från Nato i kris och krig blir det lite mer än så. Regeringen argumenterar att det alltid kommer att krävas en nationell inbjudan, men så är det ju även för dem som är medlemmar av Nato. Såtillvida uppvisar medlems- respektive samarbetslinjen inga som helst skillnader.

Sverige har ingen tradition av att kommunicera säkerhetspolitiska realiteter med det egna folket. De påstått statsbärande partierna har i lugn och ro kunnat säga en sak och sedan göra en helt annan. Samtidigt som detta av inrikespolitiska skäl tett sig bekvämt har dock gapet mellan vad verkligheten kräver och den egna retoriken ständigt vidgats.

Vi liberaler har valt en annan väg. Sedan 1999 har vi drivit frågan om ett medlemskap i Nato. Vi har öppet erkänt det uppenbara; oaktat hur mycket vi än satsar på vårt försvar kan Sverige aldrig på egen hand möta allvarliga utmaningar mot vår säkerhet. Detta var sant under hela det kalla kriget och är det än mer idag. Och så länge som det finns en politisk beredskap att slutföra det närmande till Nato som skett det senaste kvartsseklet är vårt samarbete med och beroende av denna organisation inget problem. Som medlem hade Sverige haft tydligt definierade rättigheter och skyldigheter. Som lös, och kanske tillfällig, partner får vi lita till hoppet om andras medkänsla.

För fem år sedan hette det att Nato inte behövdes. Det var en relik från en annan värld. Nu argumenterar samma partier, till Putins stora glädje, att en svensk ansökan om medlemskap bara ökar spänningarna runt Östersjön. Precis som vår försvarspolitik saknar säkerhetspolitiken i Sverige självinsikt. Vi är ett mycket litet land. Auktoritära stormakter tillhör inte historien och för dem förblir våldsanvändning alltid en option. Bättre sent än aldrig. Sverige bör omgående söka medlemskap i Nato.

Allan Widman (L)
Ordförande försvarsutskottet

Birgitta Ohlsson (L)
Utrikespolitisk talesperson

Bengt Eliasson (L)
Riksdagsledamot Halland

Tommy Rydfeldt (L)
Gruppledare Region Halland




Inga kommentarer: