Nina Larsson (FP), riksdagsledamot från Värmland, reagerar idag i Svenska Dagbladet över SJ:s påhitt att registrera resandet genom att göra biljetterna personliga. En bra artikel.
SJ:s skäl är att deras biljettsystem missbrukas. Men då får man väl ändra systemet inte börja registrera våra resor. Storebror ser redan för mycket och behöver inte veta mer.
Den sortens register startar ofta en process i vissas hjärnor och snart kommer väl någon på att samköra detta register med andra. För att "bekämpa brott" och med det slitna argumentet att "de som har rent mjöl i påsen" har inget att frukta.
Västtrafik är inte ett dugg bättre. I deras villkor för att köpa ett Västtrafikkort så står det:
"Uppgifter om dig kan komma att lämnas ut till Västtrafiks samarbetspartners för marknadsföringsåtgärder och undersökningar.”
Om man inte vill att uppgifter om mig skall lämnas ut. Skall jag ta bilen då och inte åka buss och pendeltåg?
GP1GP2GP34
fredag, september 25, 2009
Drar kändisar röster?
Med personvalet finns det givetvis risk att partierna satsar på kändisar som politiker. Men drar dem röster?
Jag anser att det hittills har visat sig mycket tveksamt.
Marit Paulsen, säger någon.
Men Marit är unik. Hon har en grund som trovärdig opinionsbildare. Hon kämpade som opolitisk opinionsbildare för medlemskap i EU.
Det är denna bas och trovärdighet som ger så stort förtroende. Speciellt när hon överför det till vad hon vill arbeta för inom EU, bättre mat och en förändrad jordbrukspolitik.
Andra så kallade kändisar har ofta ingen grund att stå på politiskt. Man kommer inte som kändis och skall sedan genom kändisskapet förvandlas till politiker. Hittills finns det ingen lyckat exempel.
I början av 1980-talet värvade Folkpartiet Pehr G Gyllenhammar och SE-banksdirektören Hans Cavalli-Björkman till sin styrelse.
Det gav uppmärksamhet men inga röster. 1982 gjorde Folkpartiet sitt då sämsta val någonsin.
Nu kandiderade ingen av dem så man fick aldrig veta hur de hade påverkat en riksdagslista. Men att de kom ut som folkpartister hade ingen effekt.
Kristdemokraterna (KD) kämpar för att undvika att komma under 4 %.
En väg KD och Göran Hägglund (bilden tillsammans med undertecknad) valt man valt är att ta ett steg åt höger och delvis byta politik. Man har identifierat kristna kärnväljare och försöker nå så många som möjligt av dem genom att bland annat angripa kulturvänstern. Faktiskt lite förvånad över att media inte upptäckt Kd:s. förändring förrän nu.
Jag skrev om detta redan 20 juli.
Men tillbaka till kändisar.
Nu har KD värvat David Lega. Han kommer givetvis få en riksdagsplats. Men ger det röster? Mycket tveksamt. Ven om människor gillar David Lega vill man veta vad han står för.
Som kristdemokrat kommer han också få försvara utspel från partiet och när han inte håller med om allt kan det bli problem.
Tidigare har Roland Utbult, under en tid folkpartist, gått med i KD. Lite underligt då samme Utbult kämpade som ett djur för att i juni i år komma in i EU parlamentet, för Folkpartiet.
Bland allmänheten är det nog, Roland who?
Men i kristna kretsar är han känd. Kan säkert dra några kristna röster till KD på marginalen. Förlorar Folkpartiet på bytet? Knappast. Jag tror han skrämde bort lika många som han drog till partiet.
I länder med enmansvalkretsar som USA och Storbritannien är kändisar sällsynta. Helt enkelt för att de inte lyckas förvandla sitt kändisskap till att bli en bra politiker. Väljarna är inte dumma utan vill också ha en bra politik och se resultat.
Den som tror att Ronald Reagan var en avdankad skådis som blev politiker och president på grund av sitt kändisskap har fel. Han var en person som blev politiker som råkade vara skådis.
Jag tycker slutsatsen är att en kändis kan dra några få röster på marginalen men aldrig vara avgörande i ett val. För att de skall bli det måste de ha ett grundmurat förtroende innan i politiska frågor som de tar med sig in i politiken.
De hade Marit Paulsen och det hade Ronald Reagan.
GPDNSvdFocusDagen 12
Jag anser att det hittills har visat sig mycket tveksamt.
Marit Paulsen, säger någon.
Men Marit är unik. Hon har en grund som trovärdig opinionsbildare. Hon kämpade som opolitisk opinionsbildare för medlemskap i EU.
Det är denna bas och trovärdighet som ger så stort förtroende. Speciellt när hon överför det till vad hon vill arbeta för inom EU, bättre mat och en förändrad jordbrukspolitik.
Andra så kallade kändisar har ofta ingen grund att stå på politiskt. Man kommer inte som kändis och skall sedan genom kändisskapet förvandlas till politiker. Hittills finns det ingen lyckat exempel.
I början av 1980-talet värvade Folkpartiet Pehr G Gyllenhammar och SE-banksdirektören Hans Cavalli-Björkman till sin styrelse.
Det gav uppmärksamhet men inga röster. 1982 gjorde Folkpartiet sitt då sämsta val någonsin.
Nu kandiderade ingen av dem så man fick aldrig veta hur de hade påverkat en riksdagslista. Men att de kom ut som folkpartister hade ingen effekt.
Kristdemokraterna (KD) kämpar för att undvika att komma under 4 %.
En väg KD och Göran Hägglund (bilden tillsammans med undertecknad) valt man valt är att ta ett steg åt höger och delvis byta politik. Man har identifierat kristna kärnväljare och försöker nå så många som möjligt av dem genom att bland annat angripa kulturvänstern. Faktiskt lite förvånad över att media inte upptäckt Kd:s. förändring förrän nu.
Jag skrev om detta redan 20 juli.
Men tillbaka till kändisar.
Nu har KD värvat David Lega. Han kommer givetvis få en riksdagsplats. Men ger det röster? Mycket tveksamt. Ven om människor gillar David Lega vill man veta vad han står för.
Som kristdemokrat kommer han också få försvara utspel från partiet och när han inte håller med om allt kan det bli problem.
Tidigare har Roland Utbult, under en tid folkpartist, gått med i KD. Lite underligt då samme Utbult kämpade som ett djur för att i juni i år komma in i EU parlamentet, för Folkpartiet.
Bland allmänheten är det nog, Roland who?
Men i kristna kretsar är han känd. Kan säkert dra några kristna röster till KD på marginalen. Förlorar Folkpartiet på bytet? Knappast. Jag tror han skrämde bort lika många som han drog till partiet.
I länder med enmansvalkretsar som USA och Storbritannien är kändisar sällsynta. Helt enkelt för att de inte lyckas förvandla sitt kändisskap till att bli en bra politiker. Väljarna är inte dumma utan vill också ha en bra politik och se resultat.
Den som tror att Ronald Reagan var en avdankad skådis som blev politiker och president på grund av sitt kändisskap har fel. Han var en person som blev politiker som råkade vara skådis.
Jag tycker slutsatsen är att en kändis kan dra några få röster på marginalen men aldrig vara avgörande i ett val. För att de skall bli det måste de ha ett grundmurat förtroende innan i politiska frågor som de tar med sig in i politiken.
De hade Marit Paulsen och det hade Ronald Reagan.
GPDNSvdFocusDagen 12
tisdag, september 22, 2009
Kul komediserie på Tv 3
Gillar Tv 3:s nya komediserie som jag såg igår.
Riktigt kul. Och inte fel att man tog samma grepp som "The office". Att utgå från en påhittad dokusåpa/dokumentär. Riktigt bra manus. Kul namn också, Svenska Hollywoodfruar.
Man skulle kunna tro att Ricky Gervais och Stephen Merchant, som gjorde "The Office", ligger bakom.
Fast det är lite skruvat att kalla en av karaktärerna för Anna Anka.
AftonblExp123Resumé2
Riktigt kul. Och inte fel att man tog samma grepp som "The office". Att utgå från en påhittad dokusåpa/dokumentär. Riktigt bra manus. Kul namn också, Svenska Hollywoodfruar.
Man skulle kunna tro att Ricky Gervais och Stephen Merchant, som gjorde "The Office", ligger bakom.
Fast det är lite skruvat att kalla en av karaktärerna för Anna Anka.
AftonblExp123Resumé2
måndag, september 21, 2009
Politikerskolan i TV 4
Folkpartiets och Studieförbundet Vuxenskolans politikerskola fortsätter i Kungsbacka. Vi har haft två träffar. Tre träffar och ett besök i riksdagshuset kvarstår.
Idén att ha en skola utan partipolitik och inte kräva medlemskap i Folkpartiet har fungerat.
Idag på morgonen var det ett inslag om skolan i Tv 4 Halland.
Tryck här för att se inslaget
Idén att ha en skola utan partipolitik och inte kräva medlemskap i Folkpartiet har fungerat.
Idag på morgonen var det ett inslag om skolan i Tv 4 Halland.
Tryck här för att se inslaget
lördag, september 19, 2009
Bilder från alliansfest
torsdag, september 10, 2009
Låt nya Region Halland ta ansvar för kollektivtrafiken
Skall vi ha en bra kollektivtrafik i Halland tror jag att det är bäst att den nya Region Halland tar ökat ansvar. Det skriver jag i insändare som publicerades igår i Kungsbacka Nytt.
Regionen bör ta ansvar för kollektivtrafiken
När Kungsbacka i slutet av 1980-talet började planera för pendeltåg till Göteborg så gjorde övriga kommuner i Halland och Landstinget klart att detta var ett Kungsbackaprojekt. Kostnaden och planeringen föll helt på Kungsbacka tillsammans med Mölndal och Göteborg.
Numera finns det ett större samarbete i länet om kollektivtrafik. Men skall vi få fler resande behövs det ännu mer samarbete. Inte att varje kommun i första hand tänker på sig själva utan man ser Halland som en helhet.
Senast såg vi hur Falkenberg var negativa till fler stopp för Öresundståget i Kungsbacka (Åsa och Frillesås) därför man ansåg det missgynnade deras kommun.
I många andra län har landsting/region huvudansvaret för kollektivtrafiken och äger länstrafikbolaget till 100 %. Så borde det också bli i Halland.
Från 1 januari 2011 är Halland region. Vilket innebär ett ökat ansvar för nya Region Halland när det gäller regionala frågor och infrastruktur.
En viktig uppgift för nya Region Halland borde vara att ta över ansvaret till 100 % för all kollektivtrafik som skrider över kommungränserna. För att kunna se en helhet och motverka bypolitik.
Kommunerna kan ansvara för sin lokala trafik det gör dem säkert bäst.
Att bilda en ny region innebär ett stort omställningsarbete inom flera områden. Bra vore om man hann med den förändring som jag föreslår till 2011. Annars bör den stå högt på dagordningen förnästa mandatperiod.
Tommy Rydfeldt (FP)
Landstingspolitiker
Regionen bör ta ansvar för kollektivtrafiken
När Kungsbacka i slutet av 1980-talet började planera för pendeltåg till Göteborg så gjorde övriga kommuner i Halland och Landstinget klart att detta var ett Kungsbackaprojekt. Kostnaden och planeringen föll helt på Kungsbacka tillsammans med Mölndal och Göteborg.
Numera finns det ett större samarbete i länet om kollektivtrafik. Men skall vi få fler resande behövs det ännu mer samarbete. Inte att varje kommun i första hand tänker på sig själva utan man ser Halland som en helhet.
Senast såg vi hur Falkenberg var negativa till fler stopp för Öresundståget i Kungsbacka (Åsa och Frillesås) därför man ansåg det missgynnade deras kommun.
I många andra län har landsting/region huvudansvaret för kollektivtrafiken och äger länstrafikbolaget till 100 %. Så borde det också bli i Halland.
Från 1 januari 2011 är Halland region. Vilket innebär ett ökat ansvar för nya Region Halland när det gäller regionala frågor och infrastruktur.
En viktig uppgift för nya Region Halland borde vara att ta över ansvaret till 100 % för all kollektivtrafik som skrider över kommungränserna. För att kunna se en helhet och motverka bypolitik.
Kommunerna kan ansvara för sin lokala trafik det gör dem säkert bäst.
Att bilda en ny region innebär ett stort omställningsarbete inom flera områden. Bra vore om man hann med den förändring som jag föreslår till 2011. Annars bör den stå högt på dagordningen förnästa mandatperiod.
Tommy Rydfeldt (FP)
Landstingspolitiker
Trängselavgifter är feltänkt
I dagens nummer av Göteborgs Posten tas trängselavgifter upp igen. Man visar nu på tänkbara stationer. Och för att passera dem måste det kosta 15 kronor.
Grafiken i papperstidningen är säkert bara en skiss. Men den visar på svårigheten att sätta upp stationer utan smitvägar.
I Stockholm har man naturliga infartsvägar då stadens centrum är omgivet av broar och det finns få möjliga smitvägar.
Och att finna smitvägar kommer bli en sport för många.
London, som står modell för många trängselavgiftssystem, har en väldigt liten zon som berör de direkt centrala områdena. London har också genomfartsvägar mitt i zonen. Man kan t.ex. åka och parkera vid Marble Arch och promenera direkt ut på Oxford Street utan att betala trängselavgifter.
Göteborgs problem är att har man stationerna för att minska trafiken i centrum så blir det inte speciellt mycket pengar. Alltså måste de ut från centrum.
Grafiken visar att trängselavgifter enligt Stockholm modell är svåra att införa i Göteborgsregionen. Om man alltså vill få ihop pengar.
Jag har hela tiden varit tveksamma till dessa avgifter och dagens artikel får mig inte att ändra mig. Tvärtom.
Vad skall man ha istället? I Birmingham har man haft precis samma problem som Göteborg. En genomfartsled (som Gårdaleden) som går genom stan. Då byggdes det en förbifart för några år sedan.
Förbifarten kostar en avgift men då åker du snabbt runt Birmingham. Vill du åka i trängseln är det gratis.
Den modellen använder man i Storbritannien på flera ställen. Broar och tunnlar har många gånger en avgift.
Och det kanske är Göteborgs lösning. Bygg ny älvöverfart men ta betalt för den. Vill du trängas, gör det i Tingstadstunneln.
En modell med avgift på bilar som smutsar ner kanske också kunde vara en modell. Men nu kanske det inte längre är miljöargumenten som gäller utan att hitta nya sätt att finansiera vägar? Och då är mitt förslag om avgifter på nya snabbare vägar bättre.
Folkomröstningen som man lovade om ett trängselavgiftssystem? Ja den är helt bortglömd. Varför bry sig om demokrati i detta läge?
Grafiken i papperstidningen är säkert bara en skiss. Men den visar på svårigheten att sätta upp stationer utan smitvägar.
I Stockholm har man naturliga infartsvägar då stadens centrum är omgivet av broar och det finns få möjliga smitvägar.
Och att finna smitvägar kommer bli en sport för många.
London, som står modell för många trängselavgiftssystem, har en väldigt liten zon som berör de direkt centrala områdena. London har också genomfartsvägar mitt i zonen. Man kan t.ex. åka och parkera vid Marble Arch och promenera direkt ut på Oxford Street utan att betala trängselavgifter.
Göteborgs problem är att har man stationerna för att minska trafiken i centrum så blir det inte speciellt mycket pengar. Alltså måste de ut från centrum.
Grafiken visar att trängselavgifter enligt Stockholm modell är svåra att införa i Göteborgsregionen. Om man alltså vill få ihop pengar.
Jag har hela tiden varit tveksamma till dessa avgifter och dagens artikel får mig inte att ändra mig. Tvärtom.
Vad skall man ha istället? I Birmingham har man haft precis samma problem som Göteborg. En genomfartsled (som Gårdaleden) som går genom stan. Då byggdes det en förbifart för några år sedan.
Förbifarten kostar en avgift men då åker du snabbt runt Birmingham. Vill du åka i trängseln är det gratis.
Den modellen använder man i Storbritannien på flera ställen. Broar och tunnlar har många gånger en avgift.
Och det kanske är Göteborgs lösning. Bygg ny älvöverfart men ta betalt för den. Vill du trängas, gör det i Tingstadstunneln.
En modell med avgift på bilar som smutsar ner kanske också kunde vara en modell. Men nu kanske det inte längre är miljöargumenten som gäller utan att hitta nya sätt att finansiera vägar? Och då är mitt förslag om avgifter på nya snabbare vägar bättre.
Folkomröstningen som man lovade om ett trängselavgiftssystem? Ja den är helt bortglömd. Varför bry sig om demokrati i detta läge?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)