Tsunamigates sista kapitel?

Nu fick till slut ta del av rapport nummer två av katastrofkommissionen.

Lars Danielsson är den som får mest kritik.

Enligt kommissionen så var Danielsson passiv i början av katastrofen.

Han har inte läst den e-post från försvarsdepartementet som han påstår han informerade statsministern om redan på morgonen. Därför att han helt enkelt aldrig fick den. Danielsson har alltså ljugit inför konstitutionsutskottet.

Han öppnade inte sin e-post förrän kring lunch.

Såhär skriver kommissionen: ” De Internet-sökningar som Lars Danielsson gjorde över Regeringskansliets nät hade mycket lite med tsunamin i Thailand att göra. De dominerades i stället av planeringen av en tjänsteanknuten resa efter nyår. Eftersom Danielsson var ganska passiv under den inledande krishanteringsfasen, gör kommissionen bedömningen att hans informationssökning inte var särskilt omfattande.

Kommissionen har hört vaktpersonal som tjänstgjorde i Rosenbad under annandagen. Något klart resultat har inte gått att nå, men en vakt säger sig ha samtalat med Lars Danielsson på annandagens förmiddag. Kommissionen bedömer därför att Danielsson kan ha varit i Rosenbad under annandagen.”
På sista punkten, om man var på Rosenbad, väljer man alltså att fria än fälla men formuleringen är svag, ”kan ha varit”.

Att Hans Dahlgren har rätt när han säger att Danielsson aldrig ringde till honom och UD stärks av kommissionens rapport. Danielsson fick information genom dåvarande förvaltningschefen som inte hade mycket att rapportera.

I övrigt så redovisar man ett antal fel som opolitiska tjänstemän gjort. ”Kommissionen har inte funnit någon indikation på politisk mörkläggning.”, skriver man. Vilket alltså betyder att man inte har funnit några bevis för det. Men man vet ju aldrig vad som sägs i slutna rum.

Kan det vara så enkelt att Lars Danielsson varit så fixerad vid sin egen person att han gärna ville framställa sig som den där supermedarbetaren. Statsministerns högra hand. En medarbetare som Göran Persson inte kan vara utan. Och han visste att kom sanningen fram om hans passivitet i början av tsunamikatastrofen så skulle bilden falla ihop?

Är det därför han ljugit och utsatt sig för denna press?

Vi lär aldrig få veta. Längre än såhär kommer man nog inte.

Förmodligen var detta sista kapitlet i Tsunamigate.