Per Gahrton skriver idag på DN-debatt. Han håller med Maria Wetterstrand och skriver att:
”Slopat utträdeskrav för miljöpartiet kan ge bred allians mot EU:s överstatlighet. Ett utträde ur EU är knappast realistiskt”
Men det finns även givetvis motståndare men utspelet tycks vara väl planerat. Knappast en slump att Peter Eriksson gick ut samma dag och att Gahrton skriver på DN debatt.
Per Gahrton är ju en av miljöpartiets grundare och att han ger välsignelse till svängningen om EU har stor symboliskt betydelse.
Sedan finns det förvirrade röster.
Gunilla Grahn-Hinnfors, biträdande kulturredaktör, skriver en krönika idag på Göteborgs Postens kultursida där allting blir fel.
Hon prisar Maria Wetterstrands utspel och skriver:
"Att en svensk politiker överhuvudtaget talar om EU hör annars till ovanligheterna. Och allra tystast är det om Lissabonfördraget, det dokument som drar upp linjer för unionens framtida arbete och ibland kallas EU:s grundlag.
Nu är det ett par månader sedan fördraget skrevs på och det håller på att ratificeras i medlemsländerna. I höst ska den svenska riksdagen ta beslut i frågan, någon folkomröstning blir det inte. Och tystnaden från både vänster och höger är kompakt.”
Hade jag varit chef på GP hade jag funderat allvarligt om hon är lämplig för sin tjänst.
EU ministern Cecilia Malmström (fp)(bilden) pratar EU varje dag. Hon pratar om Lissabonfördraget så ofta någon vill lyssna.
Bara de senaste dagarna har hon försökt skapa intresse med två utspel. Den 21/2 lanserades ett webbspel om EU:s budget.
Den 26 februari lanserade hon just Lissabonfördraget som pocketbok. En bok som är gratis och skall ge fler möjligheter att sätta sig i vad fördraget innebär.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) var 19 februari i Bryssel och berättade hur regeringen ser på EU.
Problemet är att Gunilla Grahn-Hinnfors och hennes kollegor inte bryr sig om att lyssna eller ta reda på fakta. Eller inte vill ta reda på fakta.
Då kan det bli så fel som när hon i krönikan skriver:
”En bidragande orsak till att den svenska EU-debatten inte ens är ljum, tror jag är riksdagens EU-nämnd. Man flyttar helt enkelt frågor med bäring på EU ur riksdagen och förvisar dem till ett särskilt organ som ska samråda med regeringen. Istället för öppen debatt bland våra folkvalda avgörs Sveriges hållning i olika EU-frågor i ett slutet rum.”
EU nämnden är en del av riksdagen. Den väljs av riksdagen. Man har alltså inte förvisat frågorna utanför riksdagen. EU nämndens diskussioner med statsråd är för det mesta helt öppna. Ofta sänds de i SVT 24. Så något slutet rum är det inte.
Jag tror hon förväxlar EU nämnden med utrikesnämnden där Kungen sitter ordförande.
Och det gör ju hela krönikan extra pinsam.
Hennes slutsats att lägga ner EU nämnden, och att det är nämndens fel att EU diskuteras så lite, bygger helt och hållet på felaktig fakta och okunnighet.
Ingen bra dag för GP:s kultursida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar