Vårdvalet ökar tillgängligheten och valfriheten

I dagens nummer av Hallands Nyheter svarar jag i en debattartikel på ett inlägg från vänsterpartisten Per Sjövall som är ledamot i regionfullmäktige i Halland.

Här är hans ursprungliga inlägg och här är mitt svar på webben.

Och här är texten.

Vårdvalet ger ökad tillgänglighet och valfrihet

I en replik till Ann-Marie Brodén och Henrik Ripa (båda M) gör Per Sjövall (V) 12/6 en del påståenden om Vårdval Halland som inte är korrekta.

Rätten att välja vårdcentral har ökat hallänningens valfrihet. 82 % av hallänningarna har fem minuters resa med bil till den näst närmaste vårdcentralen och har möjligheten att byta central om man inte är nöjd.

I Halland så får 98 % en tid hos läkare inom sju dagar. Det är Region Halland bäst i Sverige på. Jag är övertygad om att konkurrensen mellan vårdcentralerna starkt bidragit till denna siffra. Den vårdcentral, regiondriven eller privat, som inte tar hänsyn till patienternas önskemål riskerar att tappa listning.

Per Sjövall påstår att nuvarande system för vårdval är trubbigt och inte tar hänsyn till vårdbehov. Jag delar inte den uppfattningen. Att som i Halland basera vårdpengen på ålder har stora fördelar.

 Stockholm har antalet besök som en del i vårdpengen med resultatet att antalet besök kraftigt ökar. Besök som förmodligen inte hade ägt rum om vårdcentralen inte fick betalt varje gång patienten är där.

Andra landsting och regioner lägger in diagnos i vårdpengen. Med resultatet att invånarna på pappret blir sjukare. Men är de sjukare i verkligheten?

Det vi kanske borde titta på är hur vårdpengen fördelas i varje åldersgrupp. En femtonåring går till vårdcentralen i snitt vartannat år men en åttioåring i snitt fyra gånger per år. Men vårdpengen är inte 8 gånger större för den som fyllt 80 år jämfört med en femtonåring.

Per Sjövall tar som exempel att Andersberg i Halmstad skulle få mer resurser om man tog hänsyn till socioekonomiska förhållanden. Men det är inte sant. Vårdcentralen Andersberg får idag de resurser man behöver därför att Närsjukvården utöver vårdpengen tillåter ett underskott som täcks av andra vårdcentraler som har överskott. Så hänsyn till andra faktorer än ålder skulle inte ge Andersberg en krona mer i resurser.

Till sist tycker jag det är olyckligt att Per Sjövall blandar in diskussionen kring specialistsjukvården i Falkenberg i den om vårdvalet.

Närsjukvården i Region Halland har i Falkenberg en vårdcentral i helt nya lokaler på Vårdcentralområdet som vi satsar på och absolut inte skall läggas ner. Och årsskiftet 2012-2013 flyttar folktandvården in i nyrenoverade lokaler i samma område.

Närsjukvården i Halland satsar på Falkenberg. Och det kommer vi fortsätta att göra.

Tommy Rydfeldt

Har politikerna i Kungsbacka missat Tjolöholms byggnadsminnesförkllaring?

Jag har rätt så stor erfarenhet av Tjolöholms slott. Jag var med och köpte Tjolöholm slott 1987 från Göteborgs stad.

Jag var också stiftelsen första ordförande 1987-1994.

När projektet Dreamhill academy dök upp med önskad placering på Tjolöholms slott så skrev jag ett inlägg på bloggen.

Jag uttryckte viss tveksamhet kring projektet. Visst behöver Tjolöholm mer övernattning men är Dreamhill academy rätt väg att gå? Och vad tillför Anders Bagges akademi i pengar och annat?

Idag publicerar GP en artikel där man frågar de olika partierna och dess företrädare om sin inställning till projektet.

Flera tar upp utbyggnad av magasinet. I själva artikeltexten står det att en 600 kvm stor byggnad skall byggas intill magasinet. Ordet intill kan ju tolkas olika men just i denna fråga är det viktigt vad man menar.

Tjolöholms slott med egendom är sedan 1991 byggnadsminnesförklarat. (se kartan nedan)

Det innebär att alla byggnader har restriktioner. De kan alltså inte byggas om eller förändras.

Magasinet är en av dem.

I byggnadsminnesförklaringen står det följande:

"De byggnader som på kartan markerats med nr 1-19, (magasinet är byggnad 5), får inte rivas eller flyttas. De får inte till sin exteriör byggas om eller på annat sätt förändras."

Vidare i beslutet från länsstyrelsen står det hur byggnaderna skall underhållas.

Att bygga om och förändra magasinet är enligt min uppfattning en omöjlighet. Läser man hela byggnadsminnesförklaringen så förstår man också varför. Man citerar Riksantikvarieämbetet som just talar om helheten. Och då kan en byggnad inte ändras eller förvanskas.

Det finns ett område som är undantaget strax nedanför slottet lite nordväst. Där kan ny byggnad uppföras. Givetvis i harmoni med övriga miljön och utan direkt koppling till magasinet.

Tryck på kartan så förstoras den

Det är lite förvånande att de som skall besluta om projektet inte tycks känna till byggnadsminnesförklaringen och de begränsningar den innebär utan gång efter gång pratar om magasinet.

Hur går det då?

Jag tror det väger väldigt jämt. 10 socialdemokrater, 1 vänsterpartist och 3 Sverigedemokrater är redan emot. Frågan är hur många moderater som kommer säga nej eller kanske lägga ner sin röst och om de finns avhoppare i övriga partier.

31 röster krävs för ett nej. Det betyder att om 17 personer till säger nej så får man majoritet.

Ryktet säger att så många som 15 moderater, kanske fler, kan komma säga nej så det behövs inte speciellt många röster till.

Men man kan också begära återremiss för ytterligare utredning. För detta krävs endast 21 röster, en tredjedel.

Återremiss kan ju också vara intressant för moderaterna för att försöka hitta en enig partilinje.

Kungsbacka bland de bästa kommunerna att bo i.

Tidningen Fokus rankar varje år Sveriges kommuner och gör en lista över vilken kommuner det är bäst att bo i.

Årets vinnare är Habo kommun som förra året kom nummer 11.

Kungsbacka hamnar på plats 10 upp från plats 27. Det enda resultatet som Kungsbacka inte får toppresultat på är att ha familj. Där kommer kommunen på plats 66. På övre halvan i och för sig.

Kan bero på bostadsbrist och att det är dyrt att köpa bostad.

Men resultatet är givetvis bevis för att alliansstyrda Kungsbacka är en bra kommun att bo i. Men det bästa beviset är ändå att så många vill flytta hit.

Sämsta kommunen att bo i enligt Fokus är Haparanda.

Miljöpartiet sviker kollektivtrafiken och satsar på bilen

Vid omvalet i Västra Götalandsregionen våren 2011så lovade de rödgröna allt till alla och försökte få det att låta att om alliansen kom till makten skulle allt privatiseras. Skrämselpropaganda.

Ett viktigt löfte var enhetstaxa i kollektivtrafiken i hela Västra Götaland. Eftersom taxan knappast kunde höjas ordentligt i Göteborg innebar det i praktiken att taxan skulle sänkas i hela regionen till Göteborgs nivå.

Det skulle kosta lika mycket att åka Strömstad-Göteborg som mellan Angered och centrum.

Men det löftet hade man aldrig tänkt att hålla. Någon enhetstaxa har man aldrig föreslagit.

Socialdemokraterna skrev i sitt valmanifest:

" Då är det avgörande att det ska vara enkelt, prisvärt och bekvämt att resa med kollektivtrafiken. Därför vill vi se över möjligheterna att införa en enhetstaxa."

Miljöpartiet uttryckte det såhär i sitt manifest:

"Mer kollektivtrafik med rimliga priser och enkelt biljettsystem. Inför enhetstaxa och satsa på järnväg"

Enkelt har det inte blivit. Västtrafiks krångliga system som inte går att samordna med andra finns kvar. När något nytt kommer vet ingen.

Men löftet om prisvärt och rimliga priser struntar man i.

Med ansvariga politikern Ulrika Frick, (MP) i spetsen chockhöjer man priset på kollektivtrafiken. 1/1 2012 gick priset upp 5,5% och redan 1/10 i år, efter nio månader, ytterligare 6%.

Tydligen är makten så viktig för Miljöpartiet att man till och med är beredda att kraftigt höja kostnaden för kollektivtrafik och därmed göra bilåkandet mer intressant.

Jag tror man får det svårt i valet 2014. Ingen kommer tro på Miljöpartiet när man pratar om att prioritera kollektivtrafiken.

GP DN

Motion om samordnade biljettsystem får svar med konkreta åtgärder

Den 27 februari i år lämnade jag in en motion till regionfullmäktige i Region Halland där jag ville att man gjorde en utredning om möjligheten att samordna Västtrafiks och Hallandstrafikens biljettsystem. Läs mer om motionen här.

Nu har Regionkontoret tittat på detta och vilka möjligheter det finns.

Och återigen är det Västtrafiks hårt kritiserade biljettsystem som är problemet.

Att man har kontoladdning i kombination med check in- check ut. Kunden får inte något kvitto som skulle kunna visas för föraren utan hela resan ligger på kortet tills man checkat ut.

Västtrafiks biljettsystem är en udda fågel som inte kan samordnas med något system. Detta skapar en hel del problem.

Lösningen är absolut inte att Hallandstrafiken byter system. Det går idag att samordna med flera andra län, t.ex Skåne utan förhoppningsvis skall den översyn som Västtrafik gör på grund av all kritik leda till att man hittar lösningar som gör samordning möjlig.

Men en konkret åtgärd blir det till följd av motionen. Dubbla biljettmaskiner kommer sättas in på alla bussar i Kungsbacka och vissa i Varberg. Det löser ju inte problemet men är ett steg på väg.

Man kommer då kunna åka med Hallandstrafikens kort i hela Kungsbacka och den som ofta åker söderut kan välja att använda detta kort. Likaså kommer de som bor i de övriga fem Hallandskommunerna kunna använda sitt kort på enkelt sätt i Kungsbacka.

Motionen behandlas på regionstyrelsen på onsdag den 30 maj och sedan i regionfullmäktige i juni.

Och jag tror fullmäktige kommer ställa sig bakom svaret. Speciellt eftersom jag som motionär är nöjd med den utredning man gjort och de åtgärder som för närvarande vidtas.

Här är yttrandet.

GP

Region Halland i topp när det gäller tillgänglighet i primärvård

I en mätning som gjorts ligger primärvården (vi kallar det närsjukvård) i Region Halland i topp när det gäller tillgänglighet. Mätningen gäller privat som offentlig vård.

98% får träffa en läkare inom sju dagar. Sämst i Sverige är Landstinget Dalarna där motsvarande siffra är 83%.

Undersökningen kan ni se genom att trycka här.

Närsjukvården i Halland har ett ökat tryck på sig. Jämförelse första tertialet 2010 med 2012 har besöken ökat i regionens egna verksamhet med 6,1%. Detta samtidigt som antalet listade patienter minskat med 2,2% och arbetad tid med 2,3%. Vilket ger en produktivitetsökning på ca: 9%.

Bara 2012 är besöken, rensat för bland annat att februari är en dag längre, 2,8% första tertialet jämfört med 2011.

De stora ökningarna står gruppen barn och 70-90 åringarna för. En person som fyllt 80 har ca 4 besök på vårdcentralen varje år. Är man 10-14 år så är motsvarande besök 0,5.

En fyrtioåring gör i snitt 1 besök per år, en femtioåring 1,5 besök, en sextioåring 2 besök en sjuttioåring 3 besök.

Med tanke på att de så kallade fyrtiotalisterna är i åldern 68 till ungefär 60 år så kan man räkna med ökat tryck de närmaste åren vilken kommer bli en utmaning både för närsjukvården och Region Halland i stort. Hur skall resurser för detta fås fram så att den goda tillgängligheten inte går ner?

Jag tror vi måste göra en översyn av hur hälso- och sjukvårdspengen är konstruerad.
Inte så att man lägger in diagnos eller får betalt per besök. Det gör bara befolkningen sjukare på pappret och stimulerar till onödiga besök

Idag är vårdpengen konstruerad enligt följande:

0–6 år, 2,1 vårdpoäng, ersättning 6 195 kr/person
7–64 år, 0,6 vårdpoäng, 1 770 kr/person
65–79 år, 2,0 vårdpoäng, 5 900 kr/ person
80 år och uppåt, 3,0 vårdpoäng, ersättning 8 850 kr/person

Med tanke på olika åldras behov skulle man fundera över att minska ersättningen lite olika för personer mellan 7-40 år och öka för personer över 60 år. Att man har fler åldersgrupper mellan 7-64. Skillnaden för den som är 63 år och 66 år är alldeles för stor.

En mjukare upptrappning från 60 kunde vara en modell.

En förändrad ersättning för olika åldrar ökar i sig inte kostnaden. Det som ökar kostnaden är att fler blir över 65 år och det kommer det att göra även i dagens system.

Jag har inget färdigt förslag utan det måste utredas så vi har alla konsekvenser klara men jag tror frågan måste börja diskuteras på allvar.

Åtgärder i Närsjukvården för ekonomi i balans

Vid dagens sammanträde med Driftnämnden Närsjukvård i Region Halland redovisades åtgärder för att få ekonomin i balans.

Prognosen är ett underskott på minus 3 miljoner för vårdcentralerna och minus 8,5 miljoner för folktandvården.

Förvaltningen har uppdraget att se till att vårdcentralerna går minst +-0 2012. Inför 2013 och 2014 måste verksamheten visa överskott för att nödvändiga satsningar skall kunna göras.

Förmodligen måste det till mer strukturella förändringar. Vad man gör på de olika vårdcentraler och var detta görs.

Tandvården är lite annorlunda. 8 miljoner av underskottet gäller det efterutbildningsprogram, där bland annat sju tandsköterskor utbildas till hygienister, som nämnden beslutade om 2011.

Meningen var att finansiera detta med tidigare överskott. Överskott vi inte kan lämna tillbaka till regionen eftersom man kan inte finansiera t.ex sjukvården med överskott från den affärsdrivande verksamheten som folktandvård.

Inför 2012 ändrades spelreglerna och vi får inte använda tidigare överskott utan tillåtelse av regionstyrelsen. En sådan begäran skickade nämnden till regionstyrelsen vid förra sammanträdet.

På lång sikt måste tandvårdstaxan höjas. En verksamhet som inte kan inrymma nödvändig vidareutbildning inom ordinarie budget på grund av för låg taxa dör långsamt sotdöden.