tisdag, mars 11, 2008

Friskoleintresset minskar i Stockholm

I en intervju i Svenska dagbladet berättar skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) (bilden) att antalet sökande till Stockholms kommunala gymnasier ökar efter flera års nedgång.

- Allmänhetens förtroende för friskolor har minskat sedan ägare har plockat ut ”oerhört höga vinster”, säger Lotta Edholm (fp).

Och just så skall det vara. Föräldrar och elever skall själva kunna dra sina slutsatser och välja vilken skola de tror passar bäst.

Det är så enkelt när media rapporterar om något att ropa på politiska beslut, förbud och begräsningar och att politiker måste gripa in.

Kan en skola, eller det företag som driver den, inte skapa förtroende för sin verksamhet så minskar antalet elever och till slut får man lägga ner. Och dessutom är inte marknadsföring allt. Utan det är studieresultat som gäller.

Lotta Edholm är i Svd övertygad om att elever och föräldrar börjar genomskåda vissa friskolors marknadsföring med glassiga broschyrer där eleverna lockas med gratis datorer.

Samma regler måste gälla när det gäller kommundrivna skolor. De kan inte existera enbart av det skälet att kommunen driver dem eller smart marknadsföring utan måste kunna erbjuda en bra och trygg utbildning med kunskap i centrum.

1 kommentar:

Anders B Westin sa...

Hej!
Finns det inte ett problem att betrakta varje barns enskilda skoldag som en testbädd för den enskilda skolans betyg och marknadsvärde.
När man väl väljer bort, så kanske tre år varit en katastrof. Hur hämtar man igen den kunskapen.
Skall vi inte ha en skola där varje skoltimme från början skall vara vägd på guldvåg, bara för att vara en aning utopisk som målsättning.
Själv har jag aldrig trott på Friskolor som grundprincip. Det betyder inte att det i det enskilda fallet kan vara väldigt bra om man som elev har turen att komma till den pedagogiska himmelen.
Men är det inte ungefär lika stor chans att skolans ledning och struktur följer den kortsiktiga egots princip. Finns det inte en naturlag att marknadsanpassning samtidigt drar till sig mänskliga arketyper som betraktar som sin omgivning något som man skall vinna över och t.o.m. blåsa.
Så är det i alla fall i det vanliga näringslivet som jag bevistat som egenföretagare i snart 30 år.
Problemet är att elevers kunskaper kan man inte återvinna i något slags konkursförfarande vid tingsrätten.
Skolbytet blir då en del i testbädden med testobjektet ; Barnet.
Ibland tror jag att jag och Janne Björklund tycker att det bästa vore att gå tillbaka till en statlig skola med en separat skolriksdag (makt som Riksbanken) där den vanliga partipolitiken enbart hade 10 % rösträtt och vanliga svenskar utan partipolitisk tillhörighet hade resten, av makten i denna Skolriksdag.
Status hos lärarkåren skulle kunna ökas så långt vi ville. Inte som nu nivileras under respektive kommunalråd eller kommundelsnämnds ordförande.